Atuagagdliutit - 30.08.1962, Qupperneq 18

kalåtdlisut agdlauserput
agdlauserput ilikavigsmåunglnavtigo angnerussumik plssutau-
vok iluamersunik iliniuteKångineK, Daniel Isaksen OKarpoK
ukiut 100 atorsimavarput, ukiorpag-
ssupume. piåkånersumik avdlångorti-
niarneKarsimångilaK Samuel Kleins-
chmidtip oKautsivta agdlangnigssai
nersortariaKaKissumik årKigssutdlu-
arsimaKingmagit. måssåkut OKalug-
tarnerput malinardlugo agdlagtaler-
nigssarput agdlautigineKartalerdlunilo
OKaloKatiglssutigineKartalerpoK. pi-
ssutauvoK kalåtdlit tamåkerdluta ili-
kavigsinåunginavtigo. taimåitoK Så-
mualip agdlausiliå sut pisorKat er-
dlingnautigdlit åssigalugit sule er-
dlingnauteKarsoråra.
nalungilarput kalåleKartoK. kuku-
neKångitsunik-ngingajagtunigdlunit
agdlagsinaussunik. mérKat tamarmik
atuarfingne iliniartaraluarpåt, sulilo
ilikarnago aperssortitardlutik; ilame
iliniarfingnilunit inusugtut ilaisa ili-
kångitsortarpåt. pissutauvoK S-Kl-p
agdlausiliånut atuagkamik ilitsersuti-
vingmik iliniuteKånginamik. tamåna
erKarsautigalugo pingårtugaluarpoK,
Ure - briller
Briller leveres omg. efter recept
Nye ure — schweitzer-værk
Stort udvalg i urlænker og -remme
Sendes overalt på Grønland
Kalåtdlit-nunåt tamåkerdlugo nag-
sitsissarpugut
Holger Dik Jensen
Nørregade 30 — Køge
Reparation af ure omgående
nalunaeKutanik pilertortumik
iluarsaissarpugut
crKaimajuk atit sumiuneritdlo
agdlåsagagkit
sut pingåruteKartut tamarmik ilitser-
sutitaKartarmata.
måssåkut iliniartitauneK kikut ta-
marmik nalungeKåt, KanoK pitsångor-
sagautigissoK atortorigsårtigilersordlo,
iliniagagssardle tåuna kalåtdlinut i-
nuiaKatigingnut pingåKissoK ilitser-
sumik ersserKigsumik atuagartaKå-
ngilaK, nauk iliniagagssat artornar-
nerussut ilagigaluaråt. tamatumunga
iliniutiliorsinaussumik peKaraluarner-
sok, imaKa kajumigineKånginame su-
supagineKarneramilunit?
kukunersiornermut iliniutit
tåssame iliniagagssaK tåuna suju-
singnerussukut iliniusiaralugo sulia-
rineKarérsimaniåsagaluarame; imaKa
kalåliussugut kukuneKånginerulårtu-
nik uvdlumikut agdlagsinångorsimå-
sagaluartugut. tåssame atuarfingne i-
liniagagssat tamarmik atuagartaKar-
mata mérKat inusugtutdlo ilaisa atu-
agkat tamåkua atorfigssamingnut Ka-
Kissivdluautigissarpait, åmalo atuag-
kat ilait naKiterKingneKartarput pit-
séngorsagauvdlutik iliniartut ajungi-
nerussumik ilikagaKarKuvdlugit. ku-
kunersiornermutdle iliniuteKarata
kisa ukiut 100 Kångiukiartulerput.
OKåtårdlugo atuagénguanik naKite-
risitsissoKarsinåunginerpoK S-Kl-p
agdlausiliå maligdlugo kukunersior-
nermut iliniutausinaussunik? kalåt-
dlit agdlagtarnerput maligdlugo atua-
ei'Kånut naKinernik påsisitsiniaerKår-
nerme a. e. i il. il. atordlugit OKau-
sérKat atordlugit? sordlo P. Storch:
„a i u“. atordlugit pitsaussunik uter-
tainermut atortunik atuagkiorsima-
ssok. téssa taima ingajagtunik i-
marKortunerulårtunik (ivssunerulår-
tunik) atuagkiortoKarnigsså kigsauti-
ginaKaoK atuagkat taima-itut mérår-
Kanut påsiuminardlutigdlo ilikarumi-
nartut kukunersiornermut ilikariar-
tutigssatut tungaviliuneKarsinauguna-
raluarmata. — atuagånguit taima-itut
åipaKartariaKarput mérKat atuarsinå-
ngortut kukunersiorsinångortutdlo a-
perssortinigssamik tungånut iliniutig-
ssånik. tåssa imåingajagtunik: aut-
dlarKautåta tungå OKautsit uiguner-
sugkat sujugdlingordlugit tauvalo
tugdliutdlugit S-Kl-ip agdlausiliå ma-
ligdlugo kukunersiornermut iliniuti-
vingnik.
atuagkiortOKarsinaunerporme, ta-
matuminga piumåssusilingmik soku-
tigingnigtumigdlo? suliagssaK tamåna
artornarunaraluarpoK, kisiåne isuma-
Karpunga kalåleKativtinik tamatumu-
nga piginåussuseKarunartOKartOK. ag-
dlausitoKavta åtåniartariaKåssusia er-
dlingnåssusialo pivdlugo angutit ilini-
arsimassut ilåt sordluna torKartaria-
KaraluartoK? sordlo N. Rosing kuku-
nersiornermut iliniutinguamik atuag-
kiaKartoK atuarfingme atortussumik;
åmame matuma sujornagut Atuagag-
dliutine kukunersiornermut iliniusiå-
nguit naKitertitarai ima KuleKutser-
dlugit: „ima agdlagtarit".
atuarfingne tamane kalåtdlisorneK
faginut amerdlanernut ilauvdlune a-
tuartitsissutaugaluarpoK, atuagkatdle
iliniutit mérKat nangmingneK anger-
dlautdlugit iliniarsinaussait ilumut i-
liniartunut tamanut amigautåuput.
tåssame åma atuagkatut avdlatut a-
ngerdlarsimavfingmingne iliniagag-
ssarigaluarmatigik åmalo atuartitsi-
ssussugut kukunersiorneK (diktat) a-
tordlugo kukunérukiartornigssamut
angisumik ikiutausinåungitsoK nalu-
ngilarput. agdlagtarfigssuaK atordlu-
go kukunersiornermut iliniartitsineK
ikiutauvdluartaraluarpoK, pingårtu-
mik grønlandsk grammatikimut ilisi-
massaKarnerussunut, atuagardle ili-
niutausinaussoK amigautauvoK.
Ordbogit Kanganitsat erKåingikéine
atuagkanik iliniuteKångilaK sordlo. J.
Kjer Chr. Rasmussen: dansk grøn-
landsk ordbog, åma nutaunerussut,
Schultz-Lorentzen: grønlandsk-dansk
ordbog, sujugdlit sai'Kumiungnainga-
jagput tugdlé nutaunerit atorfilina-
ngajangnit pigineKarunarput atuar-
fingmilo atorneKarunaratik akisuvat-
dlåKigamigdlume. nutaunerpåK Jo-
nathan Petersen: „ordbogéraK" tåuna
Erik Ketelsen
Ny Kongensgade 15
København K.
er køber til
hundeskind,
hareskind,
isblinkere,
hermelin og
edderfugleskind.
Send Deres skind til mig, jeg af-
regner omgående.
— derfor er der
bedre træk. i Cecil
— taimåitumik Cecll’it
mitdluaruminartåssar-
put!
— og så kan
man smage den
gode tobak i Cecil!
— asulo tåssa Cecil’it tu-
pasungnerrårig-
dlutik
tov V
Cecil er altid
ensartet rullet!
Cecil’it åsstgi&rdluartu
mik imussaussarput!
så er der tid til en Cecil..!
En lille pause før arbejdet går videre . . en hyg-
gelig sludder . . ild på cigaretten — selvfølgelig
en Cecil: den er altid perfekt rullet af fyldige,
mættende blended-tobakker. Det er derfor, den
lange Cecil bliver mere og mere populær, og alle
vegne hører man: . . sd er der tid til en Cecil!
Kasuersåtsiardlune . . sangmerujfirdlune . . ciga-
rfté ikitdlugo . . soruname Cecil: imuvdluagau-
vok tupatarigsQvdlune. taimaingmanuna Cecil
tangneK iluarineKaleralugtulnartoK, tamanilo tu-
sarssaussarpoK: . . Cecilitorfigssaic nagdliupoK.
atuartitsissunut inersunaraluaKaoK
årKigssuneKarnera pitsaoKingmat, i-
nersimassunutdlume kukunersiorner-
mut ilikarnerujumassunut pitsaoKalu-
ne.
OKalugtarneK malinardlugo
Kavdlunånit nikagineKautivta ilagi-
simavåt OKautsivut kukuneKångitsu-
mik agdlagsinåunginavtigik, uvangå-
taorme nangmineK entaivdlunga ta-
måna ajussårutigissarpara. taimåitu-
mik mérKat inusugtutdlo ilikarneru-
nigssåinut avKutigssiutariaKalersorå-
ka atuagkanik iliniutausinaussunik
peKalernigssait sulissutigissariaKaler-
dlune. S.-Kl. ilisimåssutsine tungavi-
galugo årKigssutdluarsimassumik su-
lissutdluta suliaminik tunisimavåtigut
KUj åssutigissagssavtinik. taimåitumik
kalåleKativta ilaisa OKalugtarneK ma-
linardlugo agdlagtalernigssarput aula-
jangiuniåsagaluarpåssuk tamåna ini-
minartutut isumaKartitariaKarsoråra
sutut soKutåungitsutut igitagssåinar-
tut isumaKartitariaKångitsorigavko.
S.-Kl. uvdlume umagaluarune sulia-
rujugssuarminik kalåtdlinut tuniussa-
minik atorungnaersitsiniartunut Ka-
norme akisagaluarpa? isumaKarpunga
umatå ajuagdlagsimåsagaluartoK. S.
Kl-ip agdlauserput årKigssordluara-
miuk isumaKarunångilaK kalåliussu-
gut tamavta ilikarsinåungisavtinik
agdlausiliutdluta. åmauna kalåtdlit i-
låtigut iliniagagssanut pingårtunut
soKutiginartunutdlo piumåssusikitar-
nerput ilåne ilikagagssaugaluavtinut
ilikångitsorutigissarigput.
OKalugtarneK maligdlugo agdlagta-
lisagaluaruvta S. Kl-ip suliåtut årKig-
ssutdluagautigingikune nalornissor-
nartut amerdlåsaKaut. sinerissap a-
vangnåne KerKane kujatåne, kisalo
Thulime Angmagssalingmilo åssigi-
ngitsunik OKalugtauseKaravta nauk
påseKatigigtar’aluardluta; sinerissap
KerKarmiuisa OKalugtausiat atusaga-
luaruvtigo kujatåmiut s ss-lo nipe-
Katigigsinardlugit atortarait, åmalo
Kap Farvel erKåmiuisa sukåssutau-
ssaK sivitsutdlo nipeKatigigsInardlugit
atortarait, avdlatdlo nikingassorutig-
ssarpagssuit pivdlugit OKalugtauseK
malinardlugo agdlagtausitårnigssar-
put kukunérukumaniardluta kigdlor-
mut kukunérunaviångitsoraugut.
atuagkiåme OKalugtarneK malinar-
dlugo naKiterneKartalisagaluarpata
S. Kl-ip agdlausianut erdligingnigtu-
nut tamatumungalo ilikardluarnerusi-
massunut piumåssuseKardlutik naKi-
terisitsiumassåsanerput? sordlo ku-
ssanaigisagait. OKautsivume inuiåu-
ssutsivtine atausiussutigigavtigik ag-
dlangnerisigut avdlångortitigaunigssåt
nuånersusangatinångilaK. bibile tug-
siutit atuagkiatdlo tusarnersorpagssuit
S. Kl-ip agdlausiatut naKitigkat erdli-
gissagssatut torKortariaKalerumårso-
råka.
KangatsiångorpoK K’aKortume ajo-
Kit atautsimineråne Fr. Nielsen suju-
ligtaissoralugo aperKutigå S. Kl-ip
agdlausiliå atorungnaertariaKånginer-
sok OKalugtarnerdle malinardlugo ag-
dlagtalernigssaK atortulersitariaKå-
nginersoK. nangmineroK ukiut 25 S.
Kl.-ip agdlausia atuartitsissutigigalu-
aramiuk, påsigamiijgdlo iliniartitame
ilaisa ilikavigsinåungikåt. aperKut au-
lajangersumik akisavdlugo sujorKut-
dlugo ericarsautigerérsimatinago ajor-
nakusoKaoK. soruname ajoKinit er-
sserKigsumik akissoKångilaK. atauseK
kisime akiupoK S. Kl.ip agdlausia isu-
matussusia erdlingnåssusialo igdler-
sordlugo atorungnaertariaKarsorina-
gulo.
tamåna landsrådime aulajangersar-
neKalersinago isumaKarpunga sujug-
dlermik, atuarfingne suliagdlit tama-
tuminga isumait tusarniarKårtaria-
Kartut, tåssa ajoKit iliniartitsissut pa-
lasitdlo.
ajoKersornikut KåumarsarneKarni-
kutdlo S. Kl.-ip agdlausia angisumik
KujåssutigssaKarfigårput pingårtumik
angutit kalåliussut seminariame S.
Kl.-ip agdlausiliånik atuagarpagssu-
arnik iliniarsimanermikut KaKissiv-
dluardlutik atorfigigsårtorpagssuit er-
Kåisaguvtigik, kalåleKatimingnutdlo
sujulerssuissuvdluardlutik kalåleKati-
mingnutaoK atarKinautaulersimassut.
S. Kl.-ip agdlausiliå anersåkut timi-
kutdlo pivdluarnigssamutaoK ukior-
pagssuit ingerdlaneråne iluaKutausi-
manera pivdlugo Kujéssutigssavta ila-
gigaluaråt taimåitoK Kujåssutigingit-
sutut itarparput.
kalåtdlip OKanut nalerKutoK
silarssuarme inuiaKatigingne kiku-
nilunit OKalugtauseK malinardlugo
agdlagtoKångisåinartoK naluneKångi-
laK, tåssa naKinerit ilarpagssuine er-
Kuvigdlugit atuarneKarneK ajormata.
måssåkut iliniartitauneK kulturikut-
dlo sujumukarnerup nalåne S. Kl.-ip
agdlausiliånigtaoK iliniartitsinerup
pitsångorsagaunigssånigtaoK inuiaKa-
tigigsugut norKaissariaKalernerput i-
sumavtinitariaKarportaoK; tamatu-
mungalo atuarfingne suliagdlit neri-
ugfigalugitdlo tatigisavavut.
itsaK sujulivut ajoKersorneKalerKå-
ramik ajoKersuiartortitat mérKanut i-
nusugtunutdlo agdlangnermik ajoKer-
suinialeramik kalåtdlit OKausé ilåtigut
ilikarKigsårsimanagit agdlauserput i-
luarsåuneKångikatdlarmat KanoK ajo-
Kersuiartortitat ajoKersugaitdlo ajor-
nartorsiortigalutigdlo ilungersortigi-
ssarpat? nalunångilaK OKautsivta a-
nersåp pinik atorneKartitdlutik uv-
dlumikutut tusarnertiginatigdlo kiv-
dlingnartiginaviångitsut. åssersutitut
tugsiutit ilamerne. ilångupåka:
Christus torkkornaerpoK
Illimane urmarpoK
usorallugulo pigisa;
Christus kongiovotit
assallutalo pyotit halelujo!
kaumarsorsuang oma,
tarnivut ikkiniakit
erKarsautivut tava
tuppærsarniengoakit;
naleksinængorkolluta
kisalo annekkolluta.
Såmualitut:
Kristuse tOKujungnaerpoic
ilingmåne umarpoK
usoralugo pigisa;
Kristuse kungiuvutit
asavdlutalo pivutit halelu ja!
KaumasorssuaK umå,
tarnivut ikiniåkit >
erKarsautivut tauva
tupagsårniånguåkit;
nålagsinångorKuvdluta
kisalo ånarKuvdluta.
taimåitumik S. Kl.-ip agdlausiliåta
kussanarnerussusia atuaruminarneru-
ssusialo pivdlugo iliniarnigsså kaju-
mingnarnerussariaKarsoråra, tåssame
kalåtdlit OKåinut nalerKutumik iluar-
sarsimangmago. OKalugtarnerput ma-
linardlugo agdlagtalisagaluaruvta Ka-
ngarnitsanut naKinerdlugtunut uter-
sårningaj agtut sungiusimanaitsutut
misigivfigissariaKåsasoråra, tåssame
kalåtdlinut anersåkutaoK sujumuka-
rusugtunut nalerKusoringinavko. su-
julivut OKautsinik naiunerdlugtunik
taimalo Kavdlunårpalugtigissunik OKa-
lungnermik agdlangnermigdlo iliniar-
tineKarsimanerat erKarsautigalugo a-
jornartorsiortarsimåsaKissut nalunå-
ngilaK; åmalume ajoKersortimingnut
Kavdlunåussunut nålagdlutilé nålagar-
siordlutigdlo agdlauseK . taima tori-
ngitsigissoK iliniartarsimagaluarmå-
ssuk.
S. Kl.-ip agdlausiata artornaraluar-
dlune årKigssordluagåussusia pivdlu-
go kalåtdlit umatainisaoK atuartug-
ssanut ilaussugssausoråra. Jonathan
Petersenimut grønlandsk grammatiki-
mut iliniarsimassut uvangåungitsut a-
joKit, iliniartitsissut palasitdlo kalå-
liussut Kanorme-tauva isumaKarpat?
Daniel Isaksen.
Eaalugårssuit
Daniel Isaksen agdlagpoK silarssu-
arme inuiaKatigingne kikunilunit o-
KalugtauseK malinardlugo agdlagto-
KångisåinartoK. tamåisimagunångilar-
dleK. danskeK OKautsinik ilisimatoK
Mogens Knochel OKautsivtinik soKuti-
gingnigdluartoK taiguissarnerdlo ma-
ligdlugo agdlauseKalersinaunigssamik
erKarsartoK tamåna pivdlugo Kanig-
tukut agdlagpoK, tåukulo issuardluar-
dlugit ilångutisavavut:
„finlandimiutut spaniamiutuullu
taagurniri malillugit allanniqartarput;
tamannalu finlandimiut spaniamiullo
iluariqaat, pingaartumik miirqat (taa-
ma danskit tuluillu uqarsinaangillat).
sunaluunnit uqaluusiriniqarsinnaal-
luni paasiniqarsinaasuq aama allani-
qarlluni paasiniqarsinnaavuq. uqaasi-
lirissutit uqatsillu iniriarturnirisa u-
qaluttuarisaanirat ima allatarnikkut
suliariniq ajurnangillat".
Mogens Knochel
18