Atuagagdliutit - 30.08.1962, Page 20

nunarssuaK
6 milliardinik
inoKasaoK uk. 40 Kångiugpata
riumångilåt. agdlåme sujorna danskit
svenskitdlo sujunersutåt mérKiorne-
rup kigdliligaussarnigssånut ikiutig-
ssanik sarKumiussinigssap taperser-
sorneKarnigsså FN-ip generalforsam-
lingeKarnerane tunuartineKarsimavoK.
nunat katugdlinik inugdlit ugperissar-
siornertik pivdlugo någgårput, nunat-
dle ineriartulersut Sovjetivdlo isuma-
Katai någgårput såkutoKarnigssaK pi-
ssutigalugo.
ukiut 40 Kangiugpata nunarssuaK 6 milliardinik inoKalisaoK, uv-
dlumikut 3 milliardiuput, tåukunånga 1,8 milliardit kapajågi-
nardlutik inussut. Genfime ilisimatut atautsimitugssat 2500-
ussut silarssuarmit tamarmit pissut silarssup inoKarpatdlålerne-
ra pivdlugo ajornartorsiutit angnertoKissut sulissutiginiåsavait
uvdlumikut nunarssuavtine 3 milli-
ardiuvdluta inuvugut. ukiut Kulit ma-
tuma sujornagut 2,5-iuvugut. ukiut
40-ngajait Kångiugpata 6 milliardiu-
saugut. sulilo ukiut 30 Kångiutencig-
pata — amerdliartorneK månåkutut
ingerdléinarpat — 12 milliardiusåput.
ukiut 20 tamatuma kingorna — er-
nutavta inuvigssåne — 24 milliardiu-
séput.
inuit måna inussut ilait 1,2 milliar-
dit pigssarigsårdlutik imalunit pig-
ssarigsåkånerdlutik inuput. sivnere
1,8 milliardit uvdlormut kaloriet 2000
inordlugit pissarput, tåssa nerissakit-
dliorneK pivdlugo sanigoriartornerup
kigdlingane. nunarssup inuisa %-é uv-
dlut tamaisa Kårsitdlardlutik nerissar-
put, åmalo !4-é pigssarigsåKalutik i-
nuput — pigssarigsårutaussutdle i-
maiginarput, karrit sivnerutussardlu-
tik uningatitaussut USA-me Canada-
milo, silarssup karreKarfigssue, tamå-
kerdlutik inungnut 1,8 milliardiussu-
nut kågtunut avguåuneKaraluarunik
inuit tamarmik uvdloK avdlortardlu-
go taimågdlåt titorfiup imånik karrig-
ssaKåsagaluar.put. ukiutdlo tamaisa
Kårsitdlartiniagagssat 100 millioninik
amerdlissarput.
silarssuarme ilisimatut
katerssuterKuneKartut
tamåna nalivtine ajornartorsiutit
angnerssaralugulo ilungersunarner-
ssaråt, silarssuardlo tamåkerdlugo i-
lisimatut tamalånik éssigingitsunik
suliagdlit tamatuminga sulisineKarni-
alerput. tamatuma KångerniarneKar-
nigsså inuit sujunigssånut pissutauv-
dluinartugssauvoK, åmalo pingårtoru-
jugssuvoK ukiorpagssuit Kångiutingi-
neråne tamatuma iluagtiniarnigsså.
nunarssup inoKarpatdlålernera uvdlu-
mikut inuit sujunigssame inunigsså-
nunarssup ilaine angnerfunerussune inungortartut toKussartuldlo
pfssusiaf.
Forholdet mellem fødsler og dødsfald i en række af verdens større
områder.
Velafbalanceret
VIRGINIA
ROSE

aitsåt tåssa
pujortagagssaK
Virginia-tobak ineritdluarsimassoK
faimåitordie oricamut Kasilissor-
nångitsoK
En moden Virginia-tobak
men alligevel mild
EN HERLIG SHAGTOBAK
nut navianautaunerungårpoK atom-
bombenit, brintbombenit neutron-
bombenitdlo.
ilisimatussutsikut kisitsisingordlugit
nautsorssuissarf iup a j ornartorsiutip
tamatuma ilungersunåssusia uparuar-
simavå. nunat tamalåt kisitsisingor-
dlugit nautsorssugait sarKumeriarma-
ta silarssuaK tamåkerdlugo inungnut
ikiuniartut påsilerpåt navianartoK
KanoK agtigissoK. FAO Unesculo ta-
matumunga akiunialerput. kisiåne
FN-ime politikeriussut tamåna ugpe-
„KVIK" til lysnet
(kr. 290,00)
Den transportable grammofon med ind-
bygget forstærker og højttaler. Moder-
ne kuffert betrukket med plasticlæder
i farverne rød/beige, grøn/beige, blå/
beige, grå/grå. „Kvik“ har 2-trins-for-
stærker til 220 v vekselstrøm, volumen-
kontrol med afbryder. 165 mm højtta-
ler indbygget i låget. Toga veksel-
strømsmotor. Ronette pick-up. Dimen-
sioner: Bredde 34 cm, dybde 29 cm,
højde 14 cm.
OKalugtartoK angatdlåtagaK højttaleri-
me saniatigut ingmlkut nipigtortautilik.
kuffertitaKarpoK nutåliamik plastici-
mik Kagdligkamik åssigingitsunik Ka-
lipausersugkamik, augpalugtumik/ka-
juårtumigdlo, Korsungmik/kajuårtumig-
dlo, tungujortumik/kajuårtumigdlo å-
malo Kassertuinarmik.
OKalugtartoK tåuna „Kvik“ mardlung-
nik nipigtortauteKarpoK 220 voltimut
vekselstrømimut ikusinauvdlune såkor-
tussusia avdlångortauteKardlune ni-
pangertautigitigalugo. matuanlpoK højt-
taleria 165 mm-imik angfssusilik, moto-
renarpoK vekselstrømimut Togamik
pick-up-ialo Ronette-uvoK. angissuse-
rai: silfssusia 34 cm, atitussusia 29 cm,
portussusia 14 cm. akia kr. 290,00.
Nordisk Polyphon aktieselskab
Emdrupvej 115 - København NV.
inuit 160-init 3000 millioninut
Kristusip inungornerata migssåne
nunarssup inue tamåkerdlutik 160
millioniuput. ukiut 700.000 migssåne
atungmata aitsåt taima amerdlatigi-
lersimåput. GormitoKaK Danmarkime
nålagkersuingmat ukiut 8—900 Kångi-
utut 300 millioningorput. Christiåt
tatdlimåta nalåne mardloriautingor-
put 600 millioningordlutik, tåssa åma
ukiut 800 ingerdlaneråne. tugdligsså-
ne mardloriåumik amerdliput ukiut
150 Kångiungmata. ukiup 1900-p erKå-
ne nunarssup inue 2 milliardiuput. u-
kiut 60 ingerdlaneråne 1 milliardinik
amerdlisimavugut. amerdliartutitdlo
tåuko ukiune kingugdlerne Kuline a-
tuneruput, amerdliartornerdlo sualo-
KaOK.
tamatumunga pissutaussoK tåssa
nakorsautitigut kemi-mutdlo tunga-
ssutigut ilisimatussutsip sulinera. na-
livtine nakorsautit nutåt nunarssuar-
me tamarme inuit inunertusisisima-
vait mérKatdlo toKussartut ikilisitdlu-
git. kemi-mutdlo tungassut iluanutig-
ssat umassut tunitdlaissarnermikut a-
joKutaussut angnertumik nungusarsi-
mavait. 1945-me 1946-milo Ceylonime
masarsorujugssuit tingmissartunit
DDT-mik tigssalugtarneKarsimåput i-
pernarssuitdlo malariamik pilersitsi-
ssartut milliarderpagssuit toKuneKar-
dlutik. ukiup atautsip ingerdlanerinå-
ne toKussartut 20,3-mit 14,3-mut iki-
leriarput, uvdlumikutdlo 9 inorpåt. u-
kiune 16-ine Kångiutune Ceylonip i-
nue 6,8-mit 10,5 millioninut amerdli-
simåput. 1980-ime 20 millioniuséput.
inuit inigssisimanerat
navianartorsiortoK
toKussartut ikilinerat inunertusiner-
dlo akerdlilerneKarsiméngitdlat inu-
ngortartut ikilinerånik. inungortartut
sule amerdlaKaut. taimåitumik inuit
amerdliartortorujugssuput.
nunane ineriartortune tamane pi-
ssutsit CeylonimisordluinaK iput. na-
korsautit moderneussut iluaxutigalu-
git toKussartut ikilerujugssuarsiméput
inuitdlo inunertuserujugssuardlutik,
mérKatdle inungortartut amerdlåssu-
siat nikisimångilaK. tamåna ukiut i-
kigtunguit Kångiugpata nunarssuarme
inuit inigssisimanerånut avdlångu-
tauvdluinartugssauvoK. inuit KaKortu-
nik amigdlit teknikikut ineriartorner-
pausimassut amerdliartoraluardlutik
sualugtorssuarmik avdlanisut amer-
dliartungitdlat. inuit KaKortunik a-
migdlit amerdliartorneruvfigisimavait
ukiut 1800-mit 1900-mut, sårdlo tai-
mane Tuluit-nunåta inue 16,1 millio-
ninit 41,8 millioninut amerdlingmata,
Tysklandip 24,6-mit 56,4 millioninut
Ruslandivdlo 37-mit 111 millioninut.
ineriartorneK måna autdlarnersoK
avdlångorane ingerdlåinarpat — må-
nåkume avdlångornigsså ilimanångi-
katdlarmat — silarssup kitdliup inue
ukiune tugdlerne 40-ne 0,8-mit 1,2
milliardinut amerdlissugssåuput, Rus-
landip iligissaisalo inue 1-ngajangmit
2,4 milliardinut, nunatdlo ineriartor-
tut 1-mit 2,6 milliardinut. kineserit
måna 700 millioniussut 1,7 milliardi-
Imlaiat mlnutimut Kalagtartut
igfiat
lvit Kernertut
navgutérKat
KapClsslårKat
måna sananeKartalerput
MINUT-ØLLEBRØD
RUGBRØD
SKIBSBRØD
SKIBSKIKS
RUGA KNÆKBRØD
Fabrikeres nu af
A/s Mariendals Mølle
og Eka Brødfabrik
Roskildevej 87 — København Valby
nunarssuarme inuit amerdliartornigssåt ukiune 40-ne tugdlerne. si-
larssup kitdliup inue procentingordlugif migdleriarsimåpuf 28-mit
18-imuf nunarssup inue tamaisa nautsorssutdlugif.
Befolkningsudviklingen på Jorden i de kommende 40 år — den
vestlige verdens andel reduceres fra 28 til 18 procent af Jordens
samlede befolkning.
ngusåput, indiamiutdlo måna 400 mil-
lioniussut 1 milliardingusavdlutik.
avdlatutdlunit OKautigalugo: nunat
kinguarsimasimagaluardlutik ineriar-
tortut inue måna nunarssup inuisa 65
procenterait, nunat industriKarfiussut
(USA, Sovjet, Europap kitå, Ameri-
kavdlo KerKa (Latinamerika) Japani-
lo) 35 procenterait. ukiume 2000-me
— nunarssup inuisa måna inussut ag-
faisa sule inuvdlutik angusånguatsia-
gåne — nunat ineriartortut inue nu-
narssup inuisa 80 procenterilisavait,
nunat industriKarfiussut 20 procentl-
nångordlutik. teknikikut sujuariartor-
neK ineriartornerdlo pivdlugo isuma
tamatuma nagsatarisså nunane indus-
triKarfiussune inerungmat isumaKar-
narpoK inuiåussutsit tåuko mardluk
akornåne avigsårKut angnerulerumår-
toK ukiune 40-ne tugdlerne nunanut
ineriartorsimångitsunut ikiuinerup
Kanordlunit agtigigaluarune migdli-
lersinåungisånik.
inuit nerissakitdliulernigssåt
nikltornigssap tamatuma nålagker-
suinerup tungåtigut kingunerissagssai
kialunit takordlorneK sapisångilai.
pigssaKarniarnermut nerissaKarnig-
ssamutdlo tungassut OKaloKatigissu-
taunerussugssåuput aussaro Genfime
FN-p atautsimititsinigssåne, atautsi-
minerme peKataussugssauvdlutik ili-
simatut 2500 silarssuarmit tamarmit
pissut sujunersutiginiåsavdlugo nunat
industriKarfiussut ilisimatussuseK
teknikilo ikior.tigalugit KanoK ilivdlu-
tik nunanut kinguarsimasimavdlutik
ineriartortunut ikiusinauniåsassut.
Danmarkimut Sverigemutdlo iluar-
poK inungortartut kigdlilerneKarnig-
ssånik aperKut atautsimlnerme OKat-
dlisigissagssat ilagingmåssuk, pingår-
tumigdle nunarssup inussutigssanut
tungassutigut ajornartorsiutai Kånger-
niarnigssåtdlo OKaluserineKartugsséu-
put.
ukiut 100 kingugdlit atunerine nu-
narssup inue mardloriåumik amerdli-
siméput, suleriautsitdle pitsauneru-
lerneratigut naussutdlo nautitaussar-
tut suliarivdluarneKarneratigut nu-
navdlo naggorigsarneKarsinaussup ag-
dlisineKarneratigut inussutigssat u-
kiut tåuko ingerdlaneråne 2V2-eriar-
dlutik amerdlisineKarsimåput. ineri-
artorneK tåuna iluaKutaussoK inuit
kågtut ikingnerulernerånik kingune-
KartoK måna navssågssaujiingnaer-
poK. 1950-imit uvdlumimut nunar-
ssuarme inuit 11 procentimik amer-
dlisimåput, nerissagssanigdle niorKU-
tigssiorneK taimågdlåt 7 procentimik.
tåssa imåipoK nunarssuarme inuit
1950-imit uvdlumikut ikingnerussunik
nerissagssaKarput, nunatdlo industri-
Karfiussut inuisa atortutik amerdlisl-
simangmatigik nunat ineriartortut i-
nuisa nerissagssakitdliorneK atortari-
aKalersimavåt nunatdlo industriKar-
Karfiussut nerissagssanik atuineruler-
Torskebundgarn
i nylon og marlon tilbydes i alle
dimensioner. Leveringstid ca. 4
måneder.
sårugdlingnut bundgarnit nylonit
marlonitdlo Kanordlunit angissu-
sigdlit piniarneKarsinåuput. i-
nersimåsåput Kåumatit sisamat
migss. Kångiugpata.
Ludvig Bjerregaard,
Frydenstrand,
Frederikshavn
nerat maluginerusimavdlugo. tama-
tuma kingunerå inuit kågtut amerdli-
artorujugssualernerat nunane ineriar-
tortune inuit amerdliartornerånit ang-
nerussoK.
nerissagssat
amerdlisineKarsinaunigssåt
ukiune tugdlerne 40-ne nunarssuar-
me nerissagssat pingasoriéumik amer-
dlisitariaKåséput nunarssup inue pi-
ssariaKartunik nerissagssaKarniåsag-
pata. tamåna teknikip tungåtigut a-
jornåsångikaluarpoK.
nunarssup Kåvata 13,5 milliarder
hektariussup ilå måna 1,3 milliarder
hektar migssiliordlugo naggorigsa-
gauvoK. nunalerinerup tungåtigut ili-
simatussutsip isumå maligdlugo nuna
naggorigsagaK 4 milliarder hektarit
migssånut agdlisineKarsinauvoK på-
ssutdluarneKarnikut, kugssiornertigut
imerterinikutdlo. kisalo niorKutigssi-
ornerup agdlineKarneratigut naggo-
rigsautitdlo atorneKarneratigut pig-
ssarsiat agdlineKarsinåuput. naggorig-
sautigssiat tonsit tamarmik pigssarsi-
sitsinerussarput inuit 11 ukiumut atu-
gagssånut nalerKutumik. 1953—54-ime
silarssuarme naggorigsautip salpete-
rip atorneKarnera 6 millioner tonsiu-
vok. nuna naggorigsagaK måna ator-
neKartoK 60 millioninik pissariaKar-
titsivoK. nuna naggorigsagagssaK ag-
dligpat naggorigsautigssanik niorKu-
tigssiorneK åma agdlisineKartariaKar-
poK. naggorigsautigssat, salpeter, kali
fosfat-ilo, 1953—54-ime katitdlutik 20
millioner tonsit atorneKarput. ukiume
2000-ime 720 millionit atorfigssaKåså-
put.
imat aulisagarpagssue pisinaussaK
nåpertordlugo iluaKutigineKångitdlat
— pingårtumik imat inoKarfiuvdluar-
tunit ungasingnerussut. tamåne sit-
dlimatigssarssuaKarpoK teknikip ilua-
mik atorneKarneratigut iluaKutigine-
Karsinaussunik, sordlo Kerititerinerti-
gut Kivdlertussaliornikutdlo umiar-
ssuarujugssuarne fabrikiutigissune
måna Sovjetlnangajaup atoratdlagai-
ne. åma imap inerituisa påssutdluar-
neKarnigssåt pissusigssamisortumig-
dlo nautineKarnigssåt pilerssårutinut
ilåuput. tamatumane åma Sovjet i-
map iluane misigssuinikut Østersøp
sineriåne ingerdlatamigut sujuarsima-
nerpauvoK.
800 milliarder kroner
nunat industriKarfiussut ilisimatu-
ssuseK teknikilo tungavigalugit neri-
ssagssaKarniarneK pivdlugo suliner-
mut ikiusinåuput tamatuma iluagti-
nigssånut. tamånale iluagtisagpat pi-
ssariaKardluinarpoK nunat ineriartor-
tut inuisa piviussumik suleKatauvdlu-
tik ilautineKarnigssåt, taimåisagpatdlo
åma Kåumarsainikut atuartitsinikut-
dlo sulerujugssuarKårtariaKarpoK. té-
ssame naussorigsaissoK afrikamio u-
jaråinarnik såkoKarnerup nalånisut i-
toK traktorimik ingerdlatitsisineK a-
jornaKaoK karrinigdlunit kivdluivdlu-
ne maskinamik atortulerneK ajornar-
dlune.
Genfime ilisimatut atautsiminigssåt
sujorKutdlugo nunane ineriartortune
aningaussat pissariaKartineKartugssat
nautsorssorneKarérsimåput. ukiune
Kuline tugdlerne atortugssatut mig-
ssiliuneKarsimåput 70 milliarder dol-
larsit imalunit migssiliordlugit 500
milliardit krunit åma 300 milliardit
atuarfingnut tungassunut. aningaussat
tåuko 800 milliardit amerdlanerssait
nunanit industriKarfiussunit pineKar-
tugssåuput nunanut ineriartortitag-^
ssanut akeKångitsumik akeKånginga-
jagtumigdlunit ingerdlåneKartugssåu-
put tåssåusavdlutik maskinat, fabri-
kit, såkutit ilisimassatdlo.
20