Atuagagdliutit - 30.08.1962, Qupperneq 24

Nungme gæstehj emme
pisiarineKåsassoK
pisinigssamik isumaKatigissume handelip atsiornigsså kisime
amigautaulerpoK. tamatumane ama ilånguneitarpoK Ausiang-
ne gæstehjemimik åtartuinigssaK
Therkel Mathiassen 5. sept.
70-inik ukioKalisaoK
Knud Rasmussenip ikinguta ukiut ingerdlanerine ilisimatusar-
nermut tungassunik atuagkiarpagssuaitartoK
(agdlagtoK: Ingvard Olsen)
direktør Hans C. Christiansenip
landsrådime KGH-p sulivfiutime ilai-
sa privatinit tiguneKarsinautitsiniar-
nera erKartoramiuk taivataoK KGH-p
gæstehj emisa tunineKardlutigdlunit
atorniartunut atortineKarsinaunigssåt.
tamåna soKutiginaKaoK, måname
Nungme gæstehjemip tuninigsså isu-
maKatigingniutigineKarpoK, Ausiang-
nilo gæstehjeme pisissutitausinaunig-
ssamik ilalingmik atugkiusinautiniar-
neKardlune.
isumaKatigissut pisissugssamit atsi-
orneKarérsimavoK, pisissugssaK tå-
ssauvdlune hotelimik atuivdlune su-
julerssuissoK Knud Rasmussen, ukiu-
ne ardlalingne Kangerdlugssuarme
KGH-p hotelianik sujulerssuisima-
Knagende stærk med god plads fil
tæerne — den helt rigtige børnesko.
Kajangnaifsorujugssuit inussanut inig-
ssaKardluartut — aitsåf tåssa mérKanut
kamigpait.
ssok; isumaKatigissutdle KGH-mit su-
le atsiorneKarsimångilaK pisissugssaK
piumassaminik nutånik sarKumiussa-
Karsimangmat KGH-p sule Kanoic i-
lioriarfigisinéungikatdlagainik.
akiata aulajangerneranut tungassu-
mik direktør Hans C. Christiansen o-
KarpoK igdlut peKutaisalo nalilerne-
Karsimanerane åma akit agdlagtorsi-
massat najorKutarineKartarsimassut.
sujugdlermik erKarsautigineKarsi-
magaluarpoK Nungme gæstehjeme u-
kiormåna 1. majime tuniuneKartug-
ssåusagaluartOK, Ausiangnilo åipågo,
avKutigssatdle ernarsautigissagssatdlo
amerdlangårmata tuniussiniarneK
måna kinguartitariaKarsimavoK
Nungme Kularnångitsumik 1. februar
til herrer og damer — elegant
og slidstærkt — skoen De straks
er dus med.
angutinut arnanutdlo — iluserig-
sut Kajangnaitsutdlo — kamigpait
iluarilmgitsorsfnåungisatit.
1963-imut, Ausiangnilo gæstehjemip
atugkatut tuniuneKarnigsså tauva 1.
februar 1964-ime aitsåt pisinåusav-
dlune.
handelip piumassarissai
KGH-mingånit ingerdlatsinigssaK
pivdlugo aulaj angersagaKarsima vok
pingitsorane malitagssainik, maligta-
rissagssatdlo tåuko KGH-p gæste-
hjemimik tigusinerme tamatigut —
niuverneK mauna erKartugaK pisag-
pat pisångigpatdlunit — maligtari-
ssartagagssatut nautsorssutigissaria-
Karput. landsrådime direktør Christi-
ansenip OKautigå pisissoK pissugssåu-
sassoK gæstehjemitut restaurationitut-
dlo atuinigssame, tamatumanilo ting-
missartut autdlarnerine tikinerinilo i-
laussut ikiornigssåine piarérsimasså-
savdlune. åma pisissup KaKugukutdlu-
nit init ardlagdlit landsrådimit nåla-
gauvfingmitdlunit angalaortitaussu-
nut piarérsimatitåsavai.
angalassut nerissarnigssåne pisissup
imalunit tåussuma kingorårtåta isu-
magissariaKarpå nerivfigssane KGH-
mit aulajangéKatauvfigineKartune ne-
rissagssat pitsaussut angnerpåmik a-
kigisinaussamingnik naleKartut sav-
ssarneKartåsassut, aké isumaKatigi-
ssume aulajangerérsimåsavdlutik ni-
orKutigssatdle akisa avdlångorarnerat
naj orKutaralugo.
kop kogende vand gi-
ver en herlig bouillon. Brug
Vitamon som kraft til suppe,
sauce og sky. Bland pulveret i
raspen til f. eks. fiskefilet og
koteletter — og i kogevandet
til ris eller pølser — det giver
en pikant smag.
ilisimatoK itsarnisarsiortoK inuiaKa-
tigitdlo nagguvinik misigssuingårner-
migut ilisimatujussoK, dr. phil. Ther-
kel Mathiassen Kalåtdlit-nunåne it-
sarnisarsiornikut sulingårnermigut
arKa ilisimaneKardlualersimassoK 5.
september 70-inik ukioKalisaoK.
ilisimatoK tåuna naluneKångeKissoK
inungorsimavoK Faurbome, iliniartit-
sissuvdlo M. J. Mathiassenip ernerå.
1911 Odensemit iliniarnertungorpoK,
ukiunilo arfinilingne umassunik ilini-
artitsinerme nunalerinermigdlo ilini-
artitsinerme cand. mag-iuvdlune,
1919-imilo Viborgip Katedralskolerne
adjunktiuvdlune tåssa iliniartitsissuv-
dlune.
Danmarkime ujaråinarnik såkoKa-
ratdlarnerup pisoKaunerussortåta na-
låne navssånik Kularungnaersitsissu-
mit påsingnigtitsissumitdlo tåssa a-
nguminit, Mullerup-kulturimik taissi-
ssumit, itsarnisarsiortunigssamik so-
KutigissaKalersitauvdlunilo kingornu-
ssaKarsimavoK, mardlugsunguanigdlo
itsarnisarsiordlune ilisimatusarnermut
tungassunik agdlagaKartarsimavdlu-
ne, 1920-me „ujaråinarnik såkoKar-
nerup nalåne inuit" sarKumersisimav-
dlugo. 1921-milo iluagtitsivdluardlune
Knud Rasmussen 5. Thuleekspedition
ilausimavoK itsarnisarsiortuvdlune
nunavdlo åssiliortuvdlune tåssa Ca-
nadap avangnåne. tamånalo Therkel
Mathiassenip atuarfingne sulineranut
inårutausimavoK kingornale ilisima-
tusarnermut sulinerssuanut iluaKU-
taoKissumut autdlarniutausimavdlune.
Kender De
HOBBY
det nye alsidige
blad, der hver må-
ned bringer ud-
førlige tegninger
og byggevejled-
ninger til en ræk-
ke hobbyarbejder
foruden aktuelle
ideer og artikler
om modelflyvning
modeljernbane,
mini-racing, go-
karting m.m. samt
interviews med
alsidige hobbyfolk
i forskellige lande.
68 sider. Pris kr. 2,25
Årsabonnement (11 nr.) kr. -22,50
Skriv til
HOBBY BLADET
Steen Blichersvej 6 — Kbh. F.
taimane ilisimassagssarsiornerup
sujunertarå påsiniésavdlugo eskimut
KanoK igdluariartorsimanerat sumisi-
maneratdlo pilerKårnermingnit. Ther-
kel Mathiassenivdlc misigssuinine ta-
matumane iluagtitdluarsimavå eski-
mut kulturiat pivfigsivdlugo, nutau-
nerussortå Kalåtdlit-nunåta avangnå-
ne Thulemut nåsimassoK, tamånalo
pivdlugo ilisimassagssarsiornerme
navssåt Thulekulturimik taineKaute-
Kalerdlutik. taima ilisimassagssarsior-
nerne itsarnisarsiornikut inuiaKatigit-
dlo ingmikut pigissainik misigssuini-
kut påsissat ukiune ilisimassagssarsi-
ornerup tugdlerissaine tulugtut nalu-
naerutigiortorneKarérput, tamåkulo
saniatigut angalanermingnik atuagki-
ane alutornaKissoK „Knud Rasmussen
ilagalugo Amerikap eskimuisa akor-
nåne angalaneK" atuagkiarå, 1931-me
Kavdlunåtut naKitigauvdlune suliau-
ssok, tauvalo ilångusimavdlugo „eski-
mut pisoKaunerussut nutaunerussut-
dlo kulture".
ukiune 1929 åmalo 1930 Uperniviup
Manitsuvdlo erKåine itsarnisarsior-
dlune ilisimassagssarsiornerne suju-
lerssuissusimavoK. 1931—32 Angmag-
ssalingme erKånilo. tauvalo 1932 7.
Thuleekspeditionime ilausimavdlune,
åmalo 1933—34-milo Diskobugtime
K’aKortuvdlo erKåne 1955-imilo Ilu-
lissat erKåne ilisimassagssarsiorsi-
mavdlune.
1933 Therkel Mathiassen National-
museumime inspektørimut åipångor-
titauvoK ujaråinarnik såkoKaratdlar-
nerup pisoKaunerussortå suliarineruv-
dlugo. kingornalo tauva inspektørivi-
ngorpoK, 1946-milo overinspektøri-
ngordlune. sivisoKissumigdlo danskit
nunane avdlane ilisimassagssarsiortu-
isa peKatigigfine ilaussortausimavoK.
sarKarmiortårpoK atarKinautaussumik
ridderkorsimik angnermik, sølvimig-
dlo angmalortumik sulivdluarsimani-
ne pivdlugo åma sarKarmiortårdlune,
åmåtaorme nunalerutinik ilisimatu-
sarnerme peKatigit sarKarmiulissuti-
gissartagåt Hans Egedep sarKarmiu-
tånik taissaK pisårigujå, ilisimatussut-
sime pingåruteKaKissumik atuagkia-
Karsimanine pivdlugo.
itsarnisarsiortutut suliarisimavå a-
tuagagssiångordlugo „Europap avang-
nåne itsarnitsanik ilisimatusautit u-
kiut tugdleringnerine nalunaerssuiv-
fiat". ilisimatusarnikutdle soKutigissa-
Kåssusia atuagkiaine taineKarérsune
malungnaréKaoK. 1931-me atuagkiarå
atuagaK „akimassut igdlorssuarssue
nunåussuilo ukiut 20 hundredingori-
artorneråne" taigutilik, 1943-milo „a-
kimassut igdlorssuait nunavtine". ta-
måkulo saniatigut agdlagarpagssuit a-
merdlaKissut Kavdlunåt OKausisut i-
nuiaitdlo avdlanertat OKausisut ag-
dlagsimavai atuagagssianut, redaktø-
reKatauvordlume atuagagssiamut
„Traps Danmark“imut.
I. O.
M/S Anna Nielsen
Dampskibs-Aktieselskabet „Progress"
København
Kalåfdlit-nunanukartifsissarsimavoK 1938-mit
I Grønlandsfarfen fra 1938
agdlagtoK
HERMAN MELVILLE
(nangitaK)
uvangakasik perrualångålerama
Queequeqimut nipinganiåinalivigpu-
nga taimanimitdlume taimåitualerpu-
nga naggatåmik imamit ulingneKar-
nigssåt tikitdlugo.
inungmik taima pingåkujungniå-
ngitsigissumik sujornatigut takusimå-
ngisåinarpunga. KanoK iliorsimanine
Queequeqip sapitsuliatut Kujaniutig-
ssatut isumaKarfiginginguatsiavigpå.
OKarpoK imisilårKUvdlune — „imi-
vingmik" — tarajoroK imersimassane
errortorniardlugo. imerérdlunilo ati-
ssane åssorpai pujortåussuanilo ku-
kutdlugo umiarssup sinånut patdlor-
poK erKaminltut KaKUtigut tamauna
Kiviatdlagtårtuångordlugit sordlume
OKarumagaluartutut: „sumikaluaruv-
talunit inoKativtinut ikiutariaKarpu-
gut. inugtåmassugaluardluta åma
kristumiunut ikifltipalårsinauvugut."
kapitalit 14-iat .
Nantucket
umiarssuarnivtine avdlamik pingår-
tumik nåpitaKaratalo KenertaK orni-
tarput anguvarput, tåssa autdlarniar-
figssarput Nantucket.
Nantucket! nunap åssinge sai'Kume-
riaravkit sumltordlo takuvdlugo, tau-
va takuvdluåsavat KanoK inigssisi-
massoK silarssåp nugtaisa sarKumilår-
nerpåt ilåtut OKautigissariaKardlune,
ilame Eddysonep naoralaortitsivianit
sule kiserdliortunganeruvdlune. igdlo-
Karfik avatånit takuvdlugo imamit
portunerunasuginångilaK ikutsitunga-
jagdlo ilusilingmik sioråinangajang-
mik nungajugtalik. igdlOKarfik sio-
raussorujugssuvOK agdlåme Kuiasåru-
matut OKartarput igdloKarfingmiut ig-
dloKarfigtik naussuisangårmat nauv-
figiumaneKångingårmatdlo naussupi-
lungnut agdlåt ikussortariaKartarait.
kisalo Kuiasårutigissartagaisa ilagåt
OKartarmata sånakuarKat atorfigssa-
Kartilerångamikit nunanit ungasig-
sorssuarnit tikisitariaKartarait, tåssa-
goK nunaKarfigtik orpeKaranilo Kisso-
Kångingmat. ilame KeKertånguame té-
ssane nunaKartut ima imåinarmik u-
ngussausimavdlutik imamut tungati-
gisimåput agdlåt ilarratdlagtårdlugo
OKartardlutik imaK magdlertitdlugo
ilåne uitdlut siuterKutdlo inimik ilui-
nut agdlåt KåssuneKartarsimassut.
taimatut ilarratdlagtårissarnerit inga-
ssaginaraluartut takutitdluarpåt Nan-
tucket ilumut avdlatut itussoK.
tamatumunga tungassumik erKar-
sautigineKarsinaussut ilagåt OKalug-
tuarineKartartoK KanoK iliordlune Ke-
KertaK tåuna indiånernik nunasiartor-
figineKartarsimassoK. OKalugtuarine-
KarpoK KangarujugssuaroK ilåne nag-
toralerujugssup indiåneK nukagpiarå-
nguaK Amerikame nunaKarfit ilåne
New EnglandimiOK tingusimagå. a-
ngorjorKåvisa nivdlerratdlutik issigi-
simavåt nagtoraligssup nukagpiarå-
nguaK kukigssuarminik tigumiardlugo
imap Kulågut tingmissukå, taimalo
tasamungåinaK åungåukå. aulajanger-
put tingmiarujugssup åungarfiata tu-
ngå orningniardlugo. umiarissaming-
nit autdlararput imarsiupilorérdlutig-
dlo KeKertaK navssårisimavåt. tåssane
sujumorsimavait nukagpiarKap sauni-
nånguiliukua.
taimåitumik tupigineKarsinaungu-
nångilaK Na-ntucketip KeKertartår-
miut sigssap sioraisa Kane erniusima-
ssut imånut kajungertuartungorsi-
mangmata inussutigssatik tåssånga
pisinaujumavdlugit? sujugdlermik ag-
ssagiarssuit erKuitdlo piniartarsima-
vait. sapitdliartornertigdle ilutigalugo
avalagtertalerput Kagssusersordlutig-
dlo makrelit piniartalerdlugit, tauva
imarsiornermik misiligtagaKarneru-
leramik umiardluliortalerput avalag-
terdlutigdlo sårugdlingniartalerdlutik.
pigalugtuinaramik kisa umiarssualior-
talerput imarpigssuitdlo angatdlavigi-
ssalerdlugit nunat ungasingnerpåt i-
nortuarungnaerdlugit.
tåssa Nantucketimiut imaK pigåt,
sordlo kejserit nunanik pigissaKartår-
tut, umiartortut avdlat imanik avKU-
sårisinautitauginartarput umiarssuait-
dlo tåssauginarput inuit taméko nu-
namit avdlamit avdlamukarniardlutik
ilauvfiginartagait. angutdle Nantu-
cketimioK imåne najugaKavigpoK tå-
ssångalo inuvdlune. kisimitdlune imå-
nut autdlartarpoK imardlo uteKåtårfi-
gissardlugo sordlume naussorigsaissoK
narssautimine saKissårtartOK. ukior-
parujugssuarne nunavingmik ilisima-
ssaKångitdlat ukiutdlo ingerdlaneråne
nunavingmut pisinauleraluaramik ka-
jungerisimångilåt avdlatut tipeKara-
sugigamiko.
kapitalit 15-iat
Chowder
taimane umiarssuénguaK ilauvfigi-
ssarput „Mose" unulersoK umiarssua-
livigssitdlune kisarpoK uvangalo
Queequeq peKatigalugo nunamut i-
kårpugut. uvdloK taimane kingusinår-
nerput pissutigalugo sumik nåmagsi-
ssaKarsinåungilagut taimalo nerinari-
ardluta inarpugut. sutorniartarfiup
„Hvalfisken“ip pigingnigtuata igdlu-
ne KeKertame sutorniartarfiutilik Ho-
sea Hussey sutorniartarfingne „Siat-
sivik“me pigingnigtoK neKerorutigisi-
mavå, oKardlune igdlune tåuna Nan-
tusketime sutorniartarfit pitsauner-
ssaisa ilånik pigissaKartoK, tåssalo ki-
sermautdlugo pigalugo. „Hvalfisken"-
ip ituata igdlune tåuna Hosea nersua-
låramiuk ilångutdlugo OKautigå tuså-
maneKardluartoK Chowder-iliarissar-
tagkamigut, tåssagoK aulisagkat ner-
pé tamalårpagssuarnik mamarsårdlu-
git akugkat.
akunitarfiup nunavingme najorsi-
massavta pissortåta igdluminut iner-
sukamisigut igdlua sumitoK ajoKer-
sussutigigamiuk kukunavérsångårmat
igdlutdlo najorKutagssavut taigugai
amerdlangårmata nunamut ikårdluta-
lo ujåssinialerdluta påtsivérupugut
påtsivérutivigdluta. ilame ajorneru-
vok erninaK tårsingmat åmalo Quee-
queqilo tamavta ingmikut isumaKa-
ravta. taimaitdlutame angut kisermåK
nåpilerdlugo påtalårdlugo Kinuvigår-
put ajoKersutilårKuvdluta ajoKersute-
riarmatigutdlume kukussugssaujung-
naerdluta påsivarput.
igdlup iserfiginialigkavta isåriåta
pisoKaussup sujorna’tungåne nåparu-
tip norssua kåpusimavoK sånerutai-
nutdlo igdlugigsitdlugit igarujugssuit
Kissussut Kernertumik Kalipatat nivi-
ngarsimåput. sånerutit isuisigut kipi-
simassut issigileravkit misigaunga å-
nilamivdlunga, tåssame miserratig-
ssåungitsumik pitdlagkanut nivingai-
ssarfingnut erKainartuput. Kularné-
ngilaK taimanikut ånilångarujugssuåi-
narsimåsaunga, kisiéne tåssa taimåi-
kaluartoK pitdlagkanut nivingaivi-
ngaKissut tåuko ånilångångitsornanga
issigerKajåssorujugssuvåka. ilame
mardluput, åipå uvavnut åipålo Quee-
queqimut. KularnångilaK isumapilo-
Karput, ånuliutivigparalo.
issigissåka isumaliutigilerugtordlu
git kipitineKarpunga arnaK milåraKa
KissoK matukut silåmut anitdlakaung-
mat kajortunik nujalik kajortumig-
dlo kjulilik. arnap KUtdlinguaK iku-
marKalåKissoK tigumiarpå sujumut i-
séusimavdlugo angutdlo aneKatine
augpatdlaringmik tulujugssualik orKå-
tuinavigssuvdlugo.
„Kimagugit!" OKarpoK. „taimaisioru-
mångikuvit siutitit utåsavéka."
tauva sanilera ilaseråra. „iseraluar-
niarta, Queequeq," OKarpunga, „Ku-
larnångilaK tåssåusaoK Hussryp nu-
lia."
(nangisaoK)
24