Atuagagdliutit - 16.09.1965, Blaðsíða 8

tigutsisit atsiornerme
sivnere ernartussivingme
Politikenip sapame sarnumertartup suleKataisa ilåta akiligag-
ssarsissut akilineK sapilersut erKartunenartarfisa ilåt ilaKuta-
ringnut inigssiamitoK sisamanik initalingme takuniarsimagå —
agdlagtuata akuerssineragut agdlagå Atuagagdliutinut ilångu-
parput — akiligagssagdlit sule sinigtut politinit aineKartartut
— savssartineKartut ilait Kungujulårtartut ilaitdle kamagsar-
tardlutik
Erik Nørgaardimit
ilaKUtaringnut inigssiame sisamanik initalingme Anker Heegårdgademe,
Københavnimitume, uvalit tamaisa akilersugagssarsissarneK pivdlugo inuit
OKausinårilersimassåt: akilersugagssarsiap agdlagartåta akilemerane tigut-
sisit akileråine sivnera akilineK ajulerdlune pisiap aineKartarnerata kingor-
na erKartussivingme suliarineKarumårpoK, ugpernarsautigssarsineK ajor-
ndngilaK.
ilaKutaringnut inigssiaK akiligag-
ssarsiamingnik akilineK sapilerdlutik
erKartussivingmut savssartitariaKa-
lersimassunut atorneKartarpoK, su-
jugdlermik KaerKuneKaraluardlutik
tåkutingitsortut politinit aineKarsi-
massut tåssane savssartineKartarmata.
Danmarkime akilersugagssarsissut
ilarpagssue tåssunga ingerdlassarput:
arnaK uvilik atuagaerniartumit OKat-
dloreKissumit atuagarpagssuarnik so-
Kutigingisaminik pisisimassoK — aki-
lersinåungisaminik, iliniartoK motori-
lingmik cyklisisimassoK akilersugag-
ssaminik, aningaussarsiarissartagka-
me KanoK agtiginerat erKarsautigina-
go — manalo sulivfine ikiortigalugo
KanoK iliornigssaminik navssårniarta-
riaKalersoK il. il.
uvdlakut aineKartartut
Københavnime akilersugagssarsi-
ssut akilineK sapilersut 100.000 mig-
ssiliortut ilait 16.000 sivneKartut An-
ker Heegårdgademe suliarineKartar-
put, init sisamat tåssanitut Danmarki-
me emsartussivit ulapårfiunerpårtaisa
kussagsagåunginerpårtaisalo ilagigu-
narpai. savssartineKartut 3000 sivne-
Kartut najugkamingne politinit aine-
Kartarput uvdlakut sisamanit arfer-
ngup tungånut, amerdlaKissutdlo po-
litit bilinitineKartarput politéKarfing-
milQnit itardlutik nalunaerKutap a-
kunerine arfineK-mardlungne arfi-
neK-pingasune, akilineK sapilernertik
pissutigalugo kigdlisiuissugssamut
savssartineKartinatik — imaKalo mi-
nutit ardlaKångitsuinait ingerdlanerå-
ne suliagssaK nåmagsineKarsinaussar-
poK. ånuliutdlugo aulajangerniartari-
aKalerunarpoK inuit uvdlånguåkut
aineKartamerat tamåna årKigssussi-
nermik inugpalungnerussumik taor-
serneKarsinåunginersoK.
akissugssaoKataussut
akilersugagssarsissut akilineK sapi-
lersut taimatut erKartussivingmut
savssartineKartarnerat pingitsailine-
tuvok pingitsorneKarsinåungitsoK. ar-
dlaligtigutdle isumaKarKajånarsissar-
poK angnertungitsumik akiligagssalik
atuartut ilait leriame angerdlarneK ajortut
kalåtdlit meruat Danmarkime atuartut ilait ardlaKångitsut fe-
riarnermingne Kalåtdlit-nimavtinut angerdlarneK ajortut
danskit Kimugtuitsuisa nålagauv-
fingmit ingerdlåneKartut feriap nalå-
ine akeKångitsumik latuartunik anga-
laortitsissarnerånik åntigssussineK
mérKanut Kalåtdlit-nunane najuga-
lingnut atortineKångilaK. kalåtdlit
danskit atuarfine atuartut nangmi-
nerssordlune atuariartineKarsimassut
aussaunerane atuångivfeKarnerme a-
ngerdlariarsinåungitdlat. nålagauv-
fiup tapissuteKartarneranut ilautine-
Kångitdlat, taimatume tapivfigine-
acartartut sordlo kalåtdlit Danmarki-
me sumigdlunit iliniartut ukioK atau-
seK avdlortardlugo akeKångitsumik a-
ngerdlarsinautitåuput. mérKat atuar-
tut 130 ukioK måna danskit atuarfine
atualersut, atuarnigssåtdlo ministeria-
mit årKigssuneKarsimassoK, ukioK a-
tausinaK Danmarkimisåput feriaKar-
nermingnilo KanoK pinigssåt isuma-
kulutigssaunane. iliniartitsissunerdle
Myrthue Hansen, Varde, kamagsima-
vok Lisbeth, AusiangnérsoK, ukiune
mardlungne Varderne atuarsimassoK
aussame atuångivfingmine Kalåtdlit-
■nunanut ingerdlaneK sapertarsimang-
mat. BT-mut OKarpoK Kalåtdlit-nu-
nåta nunap ilånut naligisitaunigsså
pimorukuvtigo inugtaussut ilaisa ila-
mingnit ajornerussumik pineKartar-
nerat taimåitOK taimaititariaKartoK.
kontorchef Deichmann, Folkeskolep
seminariatdlo KUtdlersaKarfiånérsoK,
OKarpoK atuartut akeKångitsumik Ka-
låtdlit-nunåliartamigssånut maligta-
rissagssaKaratik. sornguname Kalåt-
dlit-nunåt nålagauvfingmut ilauvoK,
tauva angalassumut akeKångitsumik
angalaortitsissamermik maligtari-
ssagssat avdlångortitariaKarput. atu-
artut Danmarkime aussaunerane fe-
riaKameråne akeKångitsumik anga-
laortitsinigssamut nålagauvfiup ukioK
måna 19 miil. kr. atuartut 675.000 a-
tugagssait akuerssissutigisimavai.
mérnat anden klasserne angalaortug-
ssåuput, danskit Kimugtuitsue nåla-
gauvfingmit ingerdlatat, nangminer-
ssortutdlo Kimugtuitsue rutebilisalo
ilait atorsinauvait — taimatutdle år-
Kigssussinerme KGH-p umiarssuautai
ilautineKångitdlat. OKarpoK mérKap
akeKångitsumik Kalåtdlit-nunåliau-
tigssånik sule atautsimigdlunit bille-
tisisimanatik taimailiomigssamingne
maligtarissagssanik najorKutagssa-
Kånginamik.
— ingmikut ikiorsissarfingne kalåt-
dlit mérartait KavdlimårKatutdle pi-
neKartarput, tusilartut iatuarfiåne
Fredericiamitume pissortaussoK avx-
simut „Aktuelt“imut OKarpoK. kalå-
liarKat arfineK-pingasut måne naju-
gagdlit Kalåtdlit-nunane feriaKarér-
dlutik uterKåmerput, angerdlartiniar-
nerinutdlo ajornartorsiuteKångilagut.
ingerdlaKateKardlutik Kastrupimit
tingmissartumik Kangerdlugssualiar-
put tåssångånitdlo najugkamingnut i-
ngerdlarKigdlutik.
BT agdlautigissame pingårnerme i-
låtigut agdlagpoK ardlalingnik paitsu-
gagssåungitsunik tungavigssaKartoK
Lisbethip avdlatdlo tåussumatut Dan-
markimitineKartut feriaKarnermingne
angerdlartarnigssåinut. pissutaussut
ilagåt Kalåtdlit-nunåta tåssåunginera
nuna avdla, nauk Kalåtdlit-nunåt nu-
nap ingmikortuatut uvagut sussag-
ssarivdluångisavtitut pineKarajugka-
luartoK. danskit atuarfiåne atuartu-
nine pivdlugo Lisbeth sornguname
pingitsorane atuångivfeKarnermingne
angerdlartugssauvoK.
Det
er kunst
at bygge...
Som ved andre kunstarter lægger
man Inden for arkitekturen naturlig-
vis stor vægt på del æstetiske —
Men lige så naturligt må arkitekten
tage hensyn til de funktionelle og
praktiske kvaliteter. Og selv om det
færdige byggeri betragtes og kriti-
seres som en helhed, må materialer
og byggemetoder altid udvælges
med største omhu. — Blandt andet
derfor vinder PHØNIX TAGDÆK-
NINGER stadig større Indpas I det
moderne byggeri. Såvel på tegne-
stuer som på byggepladser har man
indset, at der — alt faget I betragt-
ning — er mange arkitektonisk rig-
tige muligheder med PHØNIX TAG-
DÆKNINGER.
Det afbildede byggeri er
LOUISIANA
I Humlebæk.
ipffiics5R]rn;
kisimitdlune erKartussivingmut sav-
ssartariaKångikaluartoK — igdlersor-
teKartariaKaraluartOK. piserKUsåri-
ssartut OKatdloreKissut, nanitat pisi-
agssanik ugsagsårutit Kdlipautigigså-
Kissut piserKusårutitdlo avdlat tigut-
sisigssamik mikissuararssuarmik tai-
mågdlåt oKalugtuartarput sivisorssu-
armik akilersuinigssamik taissaudsa-
natik. tamåko angnertøKissumik aki-
ssugssaoKatåuput inuit nalinginaussut
aningaussatigut ingerdlatsinermikut
ajutortarnerånut, inugpagssuime aki-
lisinaunermingnik sujumut ilisima-
ssaKaratik akilersugagssarsissarmata.
akilersugagssarsissut akilineK sapi-
lersimassut erKartussivingmut sav-
ssartineKartarfiåne ilånériardlune or-
KåtoKartarpoK — inuit ilait sule uer-
naKissut — pineKarnermingnik nåma-
gigtaitdliorångata. erKartussissarne-
ritdle amerdlanerit pisanganartorta-
KarneK ajorput — agdlåt ilåne Kungu-
jungnartOKartardlutik. uvaleK atauseK
Politikenip sapåtikut sarKumertartup
suleKataisa ilåt — Atuagagdliutinu-
taoK ilångutagssiamik uminga ilångu-
ssissup — Anker Heegårdgademe i-
sersimanerane åma eicit Kagfartingit-
sorneK ajornaKaut. savssartineKartut
ilaipålugssuisa init isersimavfitik ta-
kornångilait kigdlisiuisser.tigdlo aitsåt
takunago — erKartussissorme Poul
Brandin matuma sujornagut inine
tåukunanerpiaK takorérsimagamiko.
pitdlarneKarsinaussut
savssartineKartut sujugdlit ilagåt a-
nånaK paningualik. 413 kr-nik kigu-
siortartumut, 216 kr-nik igalåt sågui-
nik persiennenik niorKuteKartarfing-
mut 270 kr-nigdlo støvsugerisivfing-
minut akiligagssaKarpoK.
kigusiortartumut persiennenigdlo
niorKuteKarfingmut sapåtip akunera-
nut 15 kr-nik akilissarumavdlune ki-
nuteKarmat erKartussissoK akuerssi-
VOK.
erKartussissoK: — akilerumassatit
akilingitsusagaluarugkit aningaussa-
nik nalilingmik akiliutitut pisinau-
ssavtinik pigissaKarpit?
arnaK: — nåmik!
erKartussissoK: — fjernsyneKångi-
navit?
arnaK: — nåmik!
erKartussissoK: — nalungiliuk o-
Kauserissatit erKungigpata pitdlame-
Kautigisinaugagkit?
arnaK: — åp!
erKartussissoK: — nigdlatårtitsiviu-
teKånginavitdlunit?
arnaK: — peKarpunga, Kanganitsa-
migdle. nalugunångilatit portusut u-
kiut arfinigdlit arfineK-mardluk ma-
tuma sujornagut moderniussut ilåt.
erKartussissoK: — ilumut, tamåko
akilineK sapersut akilersutigssåinut
taortitut arsårissutigineK ajorpavut.
støvsugere
tauva støvsugere erKartorneKaler-
poK, støvsugerérniarfiuvdlo ikiortå
erKartussissuserissoK OKalulerpOK: —
ilivsinikaluarpugut aivdlugo, peKangi-
lardle..
arnaK: — ilumut pøKångilaK, År-
husimikame..
erKartussissuserissoK: — ilumut?
suna pissutigalugo .. ?
arnaK: — ilaKutaringnut inigssiamik
najorsimassaraluavtinik pissup..
erKartussissoK: — nuliaK-å, sordlo
tunisimagaluångilat?
arnau: — nåmivik! åmame akileru-
sugkaluarpara..
erKartussissuserissoK: — KanoK il1*
ordlutit?
arnaK: — sapåtip akuneranut 25
kr-nik.
erKartussissuserissoK: — pitsaune-
rungila oKaruv.ta 15 kr-nik, tauva a-
kilinigssat Kularnånginerusagaluar-
poK.
erKartussissoK: — arnaK-å, ilå aki-
lissarnigssat erKaimåsavat?
arnaK erKigsiumertutut anersåmi-
vok, erKartussissuvdlo „støvsugere
sulissutigineKartoK" agdlagtaivigssu-
arnut agdlagpå.
fjernsynip angissusia
erKartussivingmut savssartineKar-
toK tugdleK arnauvoK inusukåK, Ker-
nertunik nujalik Kernertunigdlo ati-
ssalik — kavåjårKamik ateicutitaling-
mik. åma tåuna støvsugerémiarfing-
mut 231 kr-nik akiligagssaKarpoK.
— månarpiaK aitsåt akilisinaulersi-
mavunga, OKarpoK, erKarsautigisima-
varame aningaussat ilait uvdlumikut
nagsiuniardlugit..
e-ncartussissoK: — tauvame imaKa
aningaussat nagsiussagssatit tigumia-
ritit?
arnau: — någga, tigumiångilåka. a-
ngerdlarumale nagsiusinauvåka.
erKartussissoK: — akilineK sapisa-
galuaruvit nalilingnik arsårissutigisi-
naussavtinik pigissaKarpit?
arnaK: — fjernsyneKarpunga, akili-
nerdle sapisaguma tåuna aineKaru-
mårtOK matuma sujornagutdle ivdlit
nalunaerutigerérpat.
erKartussissoK: — ilumorputit. usi-
måna martsime måniputit. fjernsyne
pisiarigagko KanoK iakeKarpa?
arnaK: — uvima pisiarinikuvå, ma-
nalo averusernikuvugut, averuserm-
kuvdlunilo taiméitut erKarsautig-
ssåungitdlat.
erKartussissoK: — Kavsinik tomme-
Karpa?
arnaK: — naluvdluinarpara!
erKartussissoK: — mikissut 17 tom-
migdlit ilagingilåt?
arnaK: — ilumut, mingnerpåt ila-
gåt- ’ . 14
erKartussissoK: — mingnerpåK l*
tommeKarpoK..
OKatdlinerup naggatågut isumaKati-
gissutigineKarpoK fjernsyn 400 kr-
nik nalilemeKåsassoK.
akerdlerissutaussordle — støvsugere
— tunissivfiussume sulissunit ujarne-
KarsimagaluarpoK nanineKångitsorsi-
mavdlunilo, månale arnap nalxmaeru-
tigå uvime tigussaminut ilångusima-
gå; autdlalerame.
erKartussissoK agdlagtaivigssuarnut
agdlagtitdlugo arnap oKalugtuarå U"
vime tåssångåinaK Kimagunera støv-
sugere tigussaminut ilångutdlugo,
tauva erKartussissoK OKarpoK: -— a"
mame pasineKångilatit støvsugere tu-
nisimagit.
sianinårissut!
måna tikitdlugo aperssorneKartut
aperssuissordlo Kungu j ulanguarput,
TEMPO
QÆKKEfL
I ET
TEMPO med den smukke, dæmpede glans er den helt rigtige maling til træ,
jern og metal ude som Inde. TEMPO er fantastisk let at male med — dækker i et
strøg. Fås 1 et væld af nuancer. TEMPO fabrikeres af Danmarks største farve- &
lakfabrik.
TEMPO akisungneoarpatdiangitsok Kissungnut, saviminernui sagfiugagssanutdlo
avdlanut igdlup lluane silamilo atusavdlugo nalentunerpauvok. TEMPO Kalipau-
tigiuminaKaoK — atausiåinardlugo tagiardlugo nSmagtardlune. Kalipautit åssigl-
ngitsorpagssuit pinekarsinåuput. TEMPO sananeKartarpok Danmarkime Kalipau-
tiliorflt låklliorfitdlo angnerssSne.
SADOLIN & HOLMBLAD A/S . KØBENHAVN
8