Atuagagdliutit - 12.05.1966, Blaðsíða 7

nunap sajungnigssånik kalerrisårusersuinerme
Kalåtdlit-nunåt ilautineKasagunartOK
pitsauvdluartumik kalerrisårissarfenalersugpat inuit tusintilig-
pagssuit inunerat aserugaussartutdlo milliardinik naligdlit
ånåuneKarsinåusagaluartut.
ukiut ikigiul Kångiugpala sermerssup iluane misigssuissarjingmit nunap sa-
higssamålernere silarssuarmiunut kalerrisårutigalugit ilisimatut imaKa ilau-
tineKaleråindvput. amerikamiut kalerrisårusiomigssamik pilerssårutait atorti-
neKarsinåusagpata sujunigssame tusintiligpagssuit inunertik ånåusinåusaga-
hiarpåt r.unap sajorKajåvjinit KimagutitineKarnermikut.
autdlarKautaussumik ilisimassag-
ssarsiortut danskit nmerikamiutdlo
ilisimatuisa misigssusavåt nunap sa-
jungnerinut ugtortåumik sermerssu-
arme inigssineKarsinaunersoK. ameri-
kamiut måna tikitdlugo misigssuini-
kut misilissarnerisa nåmaginartumik
ingerdlanerisa påsinarsitisimavåt tai-
maisiortoKarsinåusagimartoK.
aperKutauvordle iluaKutåusanersoK.
Geodætisk Institut-ime direktøriussup
professor dr. phil. Einar Andersenip
imatut navsuiarpå nunap sajungne-
ranik malugingningniarnerme ugtor-
tautit angnikitsuarånguamigdlunit
malugissaKarsimanerat ilångutdlugo
issigissariaKartoK. pissutsit najugka-
mut tungassut, sordlo imame anorer-
ssuit, ugtutinut malungniusinåuput
taimalo nunap angnikitsumik sajung-
nerinerå påsiuminåisåsitdlugo.
isumaKamaraluarpoK sermerssuax
tamatumunga tungassutigut silarssu-
arme untngavdluarnerpåt ilagisagåt,
månale påsiniarneKåsaoK sermip av-
dlångorarnerisa nunap sajungnerinut
ugtortaut akornusertåsaneråt.
periautsit mardluk
nunap sajungnerata autdlarnilersup
pivfigssauvdluartitdlugo malugineKar-
tarnigssånik suliniarnerit ukioipag-
ssuarne inungnit encarsautigineKar-
tuartarsimåput. uvdlumikut silarssu-
arme nunap sajungnerinut ugtortai-
ssarfit 400-uput.
misigssuissarfit tåuko ardlåne a-
tautsime imalunit ardlalingne nunap
sajulernera malugineicarångat misig-
ssuivfit eKiteruvfigssuinut mardlung-
nut erninaK nalunaerutigineKartarput,
tåssa Washingtonimut Moskvamutdlo.
sajungneritdlo navsuiautåt kingusing-
nerussukut Frankrigime Englandimi-
lo nunap sajungnerinut misigssuisso-
Karfingnut ingerdlaterKingneKartar-
put.
navsuiautit pigssarsiiarineicartut ug-
tortarKigsårneKartarput, tåukulo tu-
nga vigalugit nunap sajungnigssånik
sujumut ilisimatitsinigssamut periau-
sigssat ilisimatut navssåriniarssari-
ssarpait.
sujumut ilisimatitsissutigssat peri-
autsinik mardlungnik tungaveicarti-
neKarsinåuput. åipåne kisitsisitagut
nalunaerssutit sivisoKissumik inger-
dlataiusimassat tungavigalugit påsi-
niarssarineKartarpoK KanoK akulikit-
sigissunik, sume åmalo KanoK såkor-
tutigissumik nunap sajungnere pisså-
sassut, sorunalume taimatut sujumut
OKautigingningniartarneK kukunerta-
KangåtsiartarpoK.
periautsip åipåne sujunertarineKar-
Pok kalerrisårissausigssaK ilisimatu-
ssutsimut tungassuinaK pilersiniar-
dlugo, tamatumuna Kulamaitdluinar-
tumik pivfigssardlo erKordluardlugo
nunap sajungnigsså aseruissugssaK
sujumut oKautigineKarsinautilerniar-
dlugo. amerdlasut isumaKarput imaKa
ukiut 100-t Kångiugpata aitsåt tamåna
anguneKarsinaujumårtoK — avdlatdle
isumaKarput iluagtikiartulerérsoK å-
malo pitsauvdluartumik kalerrisåru-
teKalernigssaK anguneKarsinauvdlu-
artoK nåmaginartumik sulineKarpat.
nalunaerutinik
tusardliussissarfit
sulinerup tamatuma lilagissåtut
amerikamiut pilersitsisimåput ugtor-
taivit eKiteruvfiånik nutåmik, navsu-
iautausinaussutdlo tamarmik tåssu-
nga katerssorneKartarput. pilerssåru-
tip ingmikut itup 1961-ime autdlar-
nersup pilersiniarssarå silarssuaK ta-
måkerdlugo nunap sajungnerinik ug-
tortainerne „nalunaerutinik tusardliu-
ssissarfik" maskinarssuarnik kisitsi-
nasuartautinik nautsorssugagssissar-
tugssaK. taimåitumik ukiune måku-
nane amerikamiut ugtortainermut a-
tortunik moderneussunik ugtortcii-
vingne 125-ne ikussuisimåput nunane
65-ine. Kalåtdlit-nunåta sermerssua
ugtortaivit tåuko ilåtut atorneKarsi-
naulisagaluarpat ugtortaiveKarfingne
tamåkunane Kalåtdlit-nunåt pingåru-
teKardluardlune ilaulisagaluarpoK.
amerikamiut ugtortausiorsimåput
nutåmik nunap sajungnere såkuki-
nerpåtdlunit ågtortarneKarsinångor-
titdlugit. nunarssup nangmineic av-
dldngorarnere kisisa ugtortarnagit å-
male nunap iluane atominik 1caertit-
sinerit angnikitsutdlunit ugtortarsi-
naugpatigik tamåna amerikamiut ilu-
aKutauginartutut isumauarfigåt.
sujorna oktoberime ambassadørit
ilisimatutdlo nunanit 22-nit, Danmark
tåukununga ilauvdlune, Montana-me
takutineKarsimåput. takutineKartoK
taineKarpoK „silarssup naKisimaneKå-
ngitsup atominik misiligtainerne ma-
luginiutaisa malugssaringnerpårtåt“,
misilinermilo Kaertiterutigssat 300
tons imåne 4000 kilometerit migssi-
liordlugit ungasissusilingme Kaerti-
neKarput. ungasissuseK taima angner-
tutigigaluartOK Kaernerdlo atombom-
benut nalerKiutdlugo taima sungitsi-
gigaluartoK ugtortautit ajomartorsdu-
teKaratik malugisimavåt.
takutitsinerme tamatumane ameri-
kamiut påsisitsisimåput navsuiautit
„nunap sajungnerinik ugtortaussaut-
sip“ taineKartartup TIL katerssugai
silarssuarme nunanut tamanut siå-
mameKarsinaujumårtut. — rusit nu-
natdlo kangigdlit sivnissugssait avdlat
takutitsinermut KaerKuneKarsimaga-
luarput — tåkutingitdlatdle.
ugtutit angnikitsut pingasut
amerikamiut kalerrisårissamigssar-
tik tungaveKartipåt ugtutinik pinga-
sunik; angnikitdluinaraluarput, kisiå-
ne malugssareKalutigdlo suniuteKar-
dluartarput.
Seismometret nunap iluane nikisar-
tarnernik nalunaerssuissarpoK nunav-
dlo åssingane titartuissardlune.
Tiltmetret nunarssup Kaleringneri-
ne atsingnerussune avdlångorautinik
takutitsissarpoK nunarssup Kalipag-
ssuane nikisarnerit åmortut ugtortar-
taramigit. såkutip tåussuma mmar-
ssup iluane nikisarnerit, soruname
nunap sajimgnerinut atåssuteacartut
nåkutigissarai. såkutip sulinermine
tungavigisså sujugdlermik takutine-
KarsimavoK ilisimatumit japanimiu-
mit, tåussuma nunap sajungnigssar-
ssua sujornutdlugo nunarssup Kåne
avdlångorarnerit malugisimangmagit.
pingajoråt J ordspændingsmåleren,
såkut sule nåmagtumik misiligtame-
KarsimångitsoK. tåssauvoK ajåupiau-
ssarssuaK takisoK sukaussamit cemen-
tiussumit nuisassoK, sukaussardlo tåu-
na Kårusuliame Kaersumut ikutauvoK.
ajåupiaussamut atatitdlugit ivertine-
Karsimåput såkutit nunarssup iluane
nikisarnernik sanimut sangmissunik
ugtortaisinaussut, tåssa tiltmetrep å-
mortunik ugtortaissameranut aker-
dliussut.
neriutigineKarpoK ukiorpagssuarne
agdlagtugkat misiligtagkatdlo sanig-
dliutdlugit såkutit tåuko nunap sa-
jungnigssåta sujumut oKautigineuar-
tarnigsså ajomarungnaersikumåråt.
pissutaussoK ersseridngitsoK
nunap sajugtameranut pissutaussoK
ilisimatut sule påsisimångilåt. ilait
isumaKarput pissutatmerpaussoK nu-
narssup ilorpasigsuane imaKa 60—70
kilometeritut ititigissume aularussår-
neKartarnera. aulauseK tåuna åssigi-
ngitsungmat naKitsineruj ugssuaKaler-
sarpoK Kaersut Kuvdlomerinik kingu-
neKartumik. avdlatdle isumaKarput
nunarssup ilarssua atsigsorssuaimitoK
Karaj arneKameK aseroxiiartortarnerit-
dlo avdlat pissutigalugit nikisartartOK.
ilisimatut påsisimavåt nunarssuaK
kaujatdlagdlugo mardlungnik „nuna
sajugtarfeKartoK". åipå Chilemit aut-
dlarnerdlune sineriak sinerdlugo
Alaskamut atavoK uteriardlunilo Ja-
pan ama Pbilippinerne avKusårdlugit
New Zealandimut. åipå Indonesiap,
Burmap, Kinap Indiavdlo nalånipoK
tamångånitdlo KåKarssuit sinerdlugit
Kaukasus åma Middelhavet avKusår-
dlugit Portugalimut. suna pivdlugo
sajugtarnerit tåuko atuartarnerait o-
KautigineK ajornarpoK. patsisaussoK
samanerssuaK nunarssup dluanisimå-
saoK.
ukiune 50-ine
850.000 toKutausimassut
nunap sajungnigssai sujumut kaler-
risårutigisinaujumavdlugit amerika-
miut ilung er suanere iluagtisagpata
USA-p inuiait kivfartutdluartugssåu-
savai.
1900-ikut ukiuine sujugdlerne 25-ne
nunap sajungnerine angnertunerussu-
ne tatdlimane inuit 500.000-ingajait
ajunårput. ukiune 25-ne tugdleme
avguaKatigigsitdlugit ukiumut inuit
14.000 toKussarput nunap sajungnere
tåukulo kingunere pissutigalugit. iku-
atdlagtornerssuaKarajugtarpoK ami-
lårnartunik, sordlume inuit ingnerup
mitdluåinartarai.
ilaussarputaoK maligssuarujugssuit
silarssup imarssuine ingerdlaortartut.
1960-ime Chileme nuna sajutdlarmat
ManeragssuaK magdlersorujugssuå-
ngorpoK, Hawai maligssuamit erKor-
neKarpoK inuit 56 ajunårdlutik, ase-
rugkatdlo 600 mili. kr. sivnersimavait.
Japanime måligssup inuit 138 toKU-
pai, Philippinerine 19, agdlåtdlume
aseruineKarpoK New Zealandime Au-
straliavdlo sineriåne, taima ungasig-
tigigaluartune.
OKalugtuarineKartarpoK 1556-ime
Kina nunap sajungnerssuanit erKor-
neKarsimassoK. inuit 830.000 toirutåu-
put. Calcuttame nunap sajungnerane
1737-me inuit 300.000 ajunårput. 1950-
ime Assamime nuna såkortoKissumik
sajugpoK, kisiåne tamåna inuisaKing-
mat inuit ikigtuinait toKutåuput. ki-
siåne tingmissartunik ingerdlatitsi-
ssartut OKalugtuarput Himalayap ka-
ngiatungåne KåKat ilusé avdlångorsi-
maKissut.
aseruinerujugssuarnigdlo åssersu-
tigssat ukiunit kingugdlernit pissut
åma taigorneKarsinåuput. 1964-ime
Alaskame inuit 100 sivnigdlit ajunår-
put, ajoKUsineritdlo 3,5 milliardinik
kruninik naleKarput. 1963-ime Jugos-
lavien-ime igdlOKarfik Skoplje erKor-
neKarpoK, tåssanilo inuit 1000 sivnig-
dlit toKutåuput. igdlOKarfik aseror-
poK. 1962-ime Persien erKomeKarpoK.
inuit 12.000 sivnigdlit toKutåuput, nu-
navdlo sajungnerata kingoma igdlo-
Karfit angnerussut mingnerussutdlo
150-init amerdlanerit najugagssau-
jungnaerput. 1960-ime Marokkome ig-
dlOKarfik Agadir ajoKusemeKarujug-
ssuarpoK, inuitdlo 10.000 migssait aju-
nårput. ukioK tåuna Chileme nunap
sajungnerane inuit 5000 sivnigdlit a~
junårput.
taimåitordle nunap sajungnere ikig-
tut kisimik angnertunerussumik ase-
ruisimåput 1923-me Japanime Tokio-
Yokohamap entåne aseruissumit. ta-
måna Japanip inoKarnerpårtaisa ila-
gåt, inuitdlo 143.000-ingajait toKUtåu-
put ikiligaussutdlo 100.000 sivnersi-
mavait. Tokiome igdloKarfiup igdlui-
nit 500.000-init 375.000 aserorneKarput,
Yokohamamilo igdloKarfiup 80 °/o-ia
aserorpoK.
nalivtine teknikip atåssutenalertor-
nigssau ajornarungnaersingmago inuit
tusintiligpagssuit ånåuneKarsinångu-
sagaluarput nunap sajungnigsså er-
KorKigsårtumik sujumut OKautigine-
Karsinauleraluarpat. misigssuinerit
tugdliutut takutikumårp åt taimatut
kalerrisårissarfiliomerme Kalåtdlit-
nunåta sermerssua pingårutetcaleru-
mårnersoK.
7