Atuagagdliutit - 12.05.1966, Blaðsíða 9

avisinut nålagauvfiup
tapissarnera
atuarfingnik
.atuarfit pivdlugit inatsisigssame
kalåtdlit OKausinik iliniartitsissarnig-
ssap klassit pingajuånut kinguartine-
Kartarnigssånik aperKut ajornakusor-
tineKalersimagunarpoK, tamatumunga
isumaKataussut akerdlerissamik isu-
måt påsismauvdluarunångingmåssuk,
tåssame iliniartitsissut amerdlanerit
kalåtdlit kulturiånik erKarsartausiå-
nigdlo angnertumik påsingnigsinåu-
ngingmata åmale kalåtdlit OKausinik
ilisimassaKarpatdlåratik. klassinile su-
jugdlerne mardlungne Kavdlunåtui-
naK atuartitsissarnigssamut akerdliu-
ssut amerdlanerit uvdlulnarne atuar-
fingne sulinermut atåssuteKarpatdlå-
ngitdlat pingårtumik misilivdlune a-
tuartitsineK maligtarivdluarsinausi-
manago.
tamåna ajoraluarpoK tåssame aker-
dlerit ugpernarsarsmåungingmåssuk
nangmingneK isumartik erKortuner-
sok imalunit ugpernarsarsinaunago
akerdlerissamik isumåt erKungitsu-
nersoK. taimaingmat OKauserineKar-
tartut sujuligtutitut isumaKarfiginar-
sissarput, entortunerat kimitdlunit
ugpernarsarneKarsinåungitsoK. tama-
tumane nangmineK isumaK atortaria-
KarpoK, nangmineK aulajangertaria-
Kardlune sordlit ugperiumanerdlugit.
taima OKarama ima påsei'Kungilanga
ajornartorsiutit pivdlugit OKatdllneK
isumaKångitsutut kigsautiginångitsu-
tutdlunit issigigiga, tamatumanile
isumat erssersiniartariaKarput Kivi-
ngatårpatdlårane. akerdlerissat isu-
mait InimigissariaKarput. OKautsit
pivdlugit sarKumissumik agssortune-
■Kalisagpat tamåna kimutdlunit ilua-
KutigssåungilaK. tamatumanilo aker-
dlerissanut tungatitdlugit atornavér-
sårtariaKarput OKautsit imåitut: „Kav-
dlunånut akerartortoK", „inuiaKatigi-
ssutsimik sumiginaissoK“ imalunit
„kulturimik aserorterissoK.“
inuit soKUtigissåinut iluaKUtausinåu-
ngilaK atuarfit pivdlugit åridgssussi-
nigssame ajoKutaujumårtut iluaKU-
taujumårtutdlunit nipangiuneKåsag-
pata. åmåtaoK ajoKutaussugssauvoK
klassine sujugdlerne mardlungne Kav-
dlunåtuinaK atuartitsissarnigssamik
isumaKataussut miserratiginiåsagpå-
ssuk kalåtdlit OKausisa tunugdliune-
Karnigssåt kinguneitarsmaussoK ka-
låtdlisut atuartitsinerup mingneruler-
nigssånik (ImaKa tamatumane aut-
dlarKåumut årdlerinauteKarpatdlårsi-
nåunglkaluarpoK kalåtdlisut atuartit-
sinerup mingnerulernigsså, mérKatdle
skemartik misigssordlugo isumaKaler-
sinåuput kalåtdlit OKausé nåkanga-
nerussut, akunernik amerdlasunik a-
tui vf iussariaKångitsut). åmåtaordle
kukunerussugssauvoK kalåtdlisut a-
tuartitsinerup angnertunerulersine-
Karnigssånik isumaKataussut malung-
nartiniåsagpåssuk taimailiortoKarsi-
naussoK, Kavdlunåt OKausé sumiginå-
ngikaluardlugit. navianauteKarsinau-
vorme mérKat Kavdlunåtut pismaune-
rat ima migdlitigisassoK, iliniartitsini-
kut naligitmeKarnigssamik månåkut
norKåissutigissaussoK KimåneKalisav-
dlune.
taimaingmat KinigagssineKarnigssaK
pivdlugo perKarnikulugtumik ima a-
perissoKartariaKarpoK „suna ajungi-
nerutipiuk? 1. kalåtdlit OKausisa mu-
kigtorsarneKarnigssåt iliniartitaunl-
kutdlo naligigsitaulernigssamut såri-
arfigssakinerulernigssaK, imalunit 2.
iliniartitaunikut naligititaunigssaK,
tamatumanile navianauteKardlune ka-
låtdlit OKausisa kulturiatalo tunug-
dliuneKarnigssåt.11
nalungilara taimatut mnigagssine-
KarneK .sékortoKissoK, taimailiorner-
dle ajungineruvoK inungnit isumaKa-
lersitsiniarnigssamingarnit sut tamar-
mik atautsikut pineKarsinaussut.
påsissariaKarpoK ilisimatussutslkut
kisitsisit erssersitsinerat najorKutara-
lugo takutlneK ajornartugssaungmat
misilivdlune aluartitsineK pissaria-
KarnersoK ajoKutaunersordlunit. tai-
matut misigssuiniaråine icavdlunåtui-
naK atuartitsivfiussunik klassinik pi-
lersitsineK peKatigalugo åmåtaoK pi-
lersitsissariaKarpoK klassinik „Kanga-
tut“ atuartitsivfiussunik, tåssa sanig-
dliussinigssaK isumagalugo. klassit
tåuko mardluk åssigingnik pissagssa-
Kåséput iliniartitsissuilo pikoreKati-
gigdlutik suliumatussutsimikutdlo na-
ligigdlutik, amale mérKat klassine
tåukunane mardlungnitut poKissutsi-
inatsisigssaK
mikut naligisåput, ilaKutaringnitdlo
pigssaKarnermikut KåumaissaKamer-
mikutdlo naligigsunit pissusavdlutik.
maligtaringnik tatdlimanit Kulit a-
nguvdlugit taimatut atuartitsissoKa-
rérpat aitsåt tungavigssaKalisaoK ta-
matuma inernere ilisimatussutslkut
tunuleKutaKartumik påsiniarsinangu-
savdlugit.
åmåtaordle iliniartitsissugssaileKi-
neK puigortariaKångilaK. iluångitsu-
soråra Kavdlunåt kalåtdlitdlo OKausi-
sa atuarfingne naligigsitauvdluinar-
nigssåt inatsisiliornikut anguniame-
Kåsagpat, nauk nalungitdluinaraluar-
dlugo taimatut naligigsitsinigssaK a-
jornardluinartugssaussoK sujunigssa-
me ukiorparujugssuarne. arajutsine-
KartariaKångilaK ukiune aggersune
iliniartitsissut KanoK amerdlatigissut
atorfigssaKartmeKartugssaussut, ka-
låtdlitdlo iliniartitsissut pineKarsinau-
ssut ikigtuminérarssussut. isumaKar-
punga ajornartorsiut tamåna amer-
dlavatdlåt Karssupiniartaråt erssersi-
niartardlugo kalåtdlit iliniartitsissug-
ssat ajornångitsuararssuarmik pine-
Karsinaussut. tamånale erKungilaK.
Kanorme åma påsissariaKarpa „Kav-
dlunåt kalåtdlitdlo OKausisa atuar-
fingne naligigsitauvdluinamigssåt? “
soKUtigeKalugo nuånårutigalugulo
atuarsimavara landsrådimut ilaussor-
tap Jørgen Olsenip 50-inik ukioKaler-
nermine Atuagagdliutine aperssorne-
Karnera.
takulerdlugo nuånissusia sule „a-
nguteKartoK Kunusuitsunik". kalåtdlit
ineriartornerat pivdlugo Jørgen Ol-
senip oicauserissai erKarsautigssiput.
soruname kalåtdlit naligingmik a-
kigssarsiaKartariaKarput avdlanigdlo
pisinautitauvfeKartariaKardlutik dan-
skit inugtaonataussut avdlat naligalu-
git — isorunamilo naligingmik akissug-
ssauvfeKardlutigdlo pissugssauvfeKar-
tariaKarput. tamatumanile pakatsl-
ssutigssaKångitsortugssåungilaK, silar-
ssuarmile sumilunit inoKarnerpa inu-
niarnermik ingerdlatsinermikut imai-
liatdlangnerinarmut avdlångortitsisi-
naussunik? soruname taimåitoKångi-
laKl
påsivdlugulo ajussårutigissariaKar-
parput sujusingnerussukut takusinau-
simånginavtigo, avåmut atåssuteKar-
titsingineK, inerterineK kigdlilinerdlo
kisalo ingmikut inatsisiliaussartut u-
kiorpagssuarne kinguarsaisimangmata
Kalåtdlit-nunåne ineriartornermik.
taimaingmat måna nangåjungnaerni-
arta sut tamaisa atordlugit inugtutdlo
pisinauneK nåpertordlugo nunap ing-
mikortuane angisorssuarme inuit aju-
ngitsumik såriarfigssaKalersiniåsav-
dlugit. inuit Jørgen Olsenitut itut o-
Kauserissait malerssorniartigik, piår-
nerpåmigdlo periarfigssaKalersitsini-
arta atuartitsinikut iliniartitaunikut-
dlo pitsångorsainigssamut, tamåname
aperKutauvdluinarmat sujumut inger-
dlarKingnigssamut.
peKatigalugule åma sulissutigilerni-
artigo danskit påsitiniarneKarnigssåt
iluamérsumik, Kalåtdlit-nunånut ka-
låtdlinutdlo tungassunik, tamatumu-
nåkut danskit avKutigssaKalerKuvdlu-
git kalåtdlinik ajungitsumik issiging-
nilernigssamut, tamatumame tungåti-
gut månåkut amigautaussoKarpatdlå-
KaoK.
narrujuminarpordlunit erKarsauti-
gilerdlugo Danmarkime atuarfingnut
kulturikutdlo suliniarfingnut tunga-
ssut taima pitsautigissut, takulerdlu-
git Kalåtdlit-nunåne tamåkununa pi-
ssutsit KanoK nåkanganerutigissut,
sordlo savauteKarfiussune (K’aKortup,
Narssap Nanortagdlivdlo kommunine)
atuartitsinermut lungassut erKailer-
dlugit.
suliagssaK pingårtuvdlunilo naler-
Kutusångikaluarnerpa Jørgen Olsenip
aperssorneKarnera tamåkerdlugo dan-
skit avisine ilånguneKåsagune, tai-
mailivdlune OKauserissai silatut dan-
skit avisinik aluartartunik tamanik
isumaliutigssisagaluardlutik.
isumagineKarpa skemåkut nallgigsi-
taunigssåt? taimåisagpat Kavdlunåt
OKausé tunugdliuneKalisångitdlat? o-
Kautsit tåuko mérKat amerdlanerpag-
ssuit atualerångamik naluvdluinar-
tarpait. naligigsitsineKalisagpat imåi-
sångila Kavdlunåt OKausé „nåkanga-
nerussutut issigineKalisavdlutik?
uvanga tamåna naluvara.
KarssupltariaKångilartaoK atuarfit
pivdlugit inatsisigssame misilivdlune
atuartitsineK pivdlugo oKauseKarmat
taimailiortOKartåsassoK ukiumit ukiu-
mut, atuarfingmit atuarfingmut, anga-
jorKåtdlo nangmingneK aulajangertå-
sagåt Kitornatik atualerdlåt kalåtdli-
sut iliniartineKartåsanersut.
påsisinauvdluarpara aulajangersa-
gax tamåna navianauteKarsinaung-
mat atuartitsinikut nalomissulemig-
ssamik, isumaKarKajåneruvungale
taimailiorneK eKåineruvdlunilo naid-
simaneKånginerussumik iliomerusa-
ssok, inatsisit -avKutigalugit mérKat
pingitsailineKarnigssånit OKautsit tai-
ma ingmingnut åssigingissuteKartigi-
ssut Kavdlunåt kalåtdlitdlo OKausisa
atautsikut atuartitsissutigineKamig-
ssånit, riauk imaKa tamåna angajor-
Kåt akerdlerigaluaråt. sorme åma mi-
silivdlune atuartitsineK atulersineKar-
simava? imåisimånginerpa OKautsit
tåuko mardluk naligigsineKarnerat
kinguneKarsimangmat Kavdlimåt o-
Kausinik angussaKarKalårtarnermik?
kisiåne soruname OKartoKarsinåu-
ngilaK årKigssussinerup pisorKap atu-
lerserKingneKarnigsså sujugdlermisut
angnikitsumik angussaKarfiujumår-
toK. taimanernime månamut pissutsit
avdlångorsimaKaut.
atuarfit pivdlugit inatsisigssatut su-
junersut akuerssissutigineKåsagpat a-
kissugssåussuseK angisoK atuarfit tu-
ngånit susupaginavérsårtariaKarpoK.
angajorKåt atualerKårtugssatdlo sapi-
ngisamik erssenugsumik påsititaria-
Karput, KinigagssineKartinatik. tama-
tumane kimigiserdlune ardlånut su-
niniarnigssaK ajoKutauginartugssau-
VOK.
■ Knud Breurn,
K’eKertarssuaK.
naggatåtigut OKautigingitsorumå-
ngilara Atuagagdliutit soKutigalugit
atuartaravkit åmalo kalåtdlit inuiait
nunåtdlo nersussarivdlulnaravkit.
ikingutingnersumik
inuvdluarKussivdlunga
Lis Ancher,
Kangilinguane såkutoKarfik.
nipilior titsissut
piniartut erKigsisimassut piko-
rigsutdlo tdssdngåinaK nipilior-
titsilersimaput, Påmiut avisidne
agdlautigissmcarpoK kalåtdlit ni-
pilerssortartut pivdlugit:
tikisimatsiåinartut agdlagartarssuit
nivmgarneKarput „The Eskimoes" u-
nugpat nipilerssusassut. nipilerssor-
nigssånut pisanganerssup mamari-
ssåinik sugssaKartitåunginerigaluit i-
nangertutut ipå, åmame „eskimut"
aKaj arKersimårnarissait nunaKarfing-
me imåinaK pigssarsiarineK ajornar-
mata.
nipilerssornerit Kitigtitsinerinaussut
katerssortarfingme ingerdlåneKarput.
atugait pikunarsimaKingmata tusar-
nårtut ilåtigut nårdliorråsimavdlutik
agdlåt.
eskimut Kangarssuarmitdle nipaer-
sårnermik sungiussivdluarsimanertik
iluaKUtigalugo piniagkamingnik piu-
ardli aringnigtarsimassut a vdlångor-
niatarnermiut. nipaersårneK erKigsisi-
manerdlo piungnaerdlugit iluarsåu-
ssamik nipiliorneK sangmissarineru-
lersimavåt.
eskimut sujulivta inuiagtut taigu-
tåinik tåukua erinautåinik pingårtit-
siniarneK sujunertarlngivigkaluardlu-
go ingminut atsersimaneK inimitdlior-
nerujugssuartut oKautigissariaKarpoK.
iluarsåussamik pissorpalugtitsineK ki-
siat sangmissaralugo Kitigtitsinerme
taigumut nalerKutunik akunilitsiar-
tarnigssaK ingmikutdlunit itumik ni-
pilerssortartutut åssigingitsunik tusa-
gagssaKartitsivdlune tusarnårtitsisi-
nauneic anguniarnøKångikatdlartitdlu-
go „eskimu“-nik ingmingnut taigorto-
KångikatdlardlitoK.
åsit kingumut avdloriartitsiniartu-
tut isumaliortOKarsinaugaluartoK ta-
måna påsinerdluissugssanut neKitsiu-
tinardlugo taigutinik iniminarsinau-
ssunik tigusilugsinartarneK kialunit
nåmaginartigunångilå, pingårtumik
nipilerssortartut nunavta avatåne
„The Eskimoes“-tut sule eskimorpa-
lårtunguanik atuisinåungivigdlutik
savssarterniåsagpata.
MAESTRO
Hi-Fi lydbånd til økonomipris!
Import: Frode Herløv & Co., Kbh. K
avisérKanik ingerdlatsineK pivdlugo
Alfred Toftip Påmiut avisiåne ag-
dlauserisså, Atuagagdliutine nr. 7-ime
issuarneKarsimassoK OKauseKarfigi-
lårniarpara. tamatumane Alfred Toft
agdlagpoK avisip nålagauvfingmit ta-
pivfigineKartartup nålagauvfik såssu-
sinåungikå. uvangåtaoK agdlauseri-
ssavne matumane Alfred Toftip avi-
sia „Nungmio" såssuniångilara, erKar-
sautigssineKarsimavungale Toft ag-
dlangmat avisérKat aningaussatigut
nangmingneK ingerdlasinaussut. ta-
måna ugperineKarpatdlålersinago a-
kerdlilerniarpara såkortumik.
Toftip OKautigå avisérKat atasi-
naungmata pissutaussoK unigtoralua-
rångata avdlanit autdlarterKingne-
Kartarmata. tåssa imåipoK tamåna tu-
pingnartuliåkutdlusoK pissarpoK. ta-
matuminga Kularingnigtut misigssua-
tåriardllssuk avisérKat aningaussati-
gut ingerdlanerat. tapissutaussut 1800
kr. ilångutdlugit ukiumut isertineKar-
tartut 5550 kr-usåput, tåssa aviséraK
atauseK 1 kr-Karpat sapåtip akunera-
nutdlo 100 tunineKartarpata. taimatut
isertitaKarnerme atortorissat akiler-
neKarsimassugssåuput. isertineKartu-
nitdle 5550 kr-ussunit akilerneKartug-
ssåuput suleKataussut, nugterissut
naidterissut, kåkerssaissut tuniniai-
ssutdlo. naKiterutimilo nåvferautai
akilerérunigit imaKalo åma igdlup
atornera, kiagsarnera Kåumarmitålo,
tauva aningaussat sivnere nangmineK
pissagssarilisavai. tauva påsineKarsi-
naulinginerdlune avisérKanik inger-
dlatsineK kajumigineKarpiångingmat?
Toft isumaKarpoK avisérKanit akig-
ssarsiaK ajorissagssåungitsoK. avisér-
Kanigdle sarKumersitsissartuvdlune
aningaussanik pigssarsiniåsagåine
tauva avKUtigssåusaoK nålagauvfik
pingitsailisavdlugo annoncilinigssa-
mut. kigdleKarsorinångingmåme nå-
lagauvfiup annoncilineratigut inung-
nut tusagagssiarineKarsinaussut, åma-
me nalunaerutit nunaKarfingmut
nangminermut tungassut. taimaing-
matdlugoK nålagauvfiup tapissutai
pingitsorneKarsinåuput, avisimigdlo
pigingnigtoK naKisimaneKångitsungu-
saoK, kimutdlunit atångitsoK aningau-
ssautiligdlo.
tåssa angåkuarneK imalunit peria-
såtdlaricingneK? taimåitoKångilaK. tai-
matut OKarneK asulérneruvdluinar-
poK, tåssame aningaussat nålagauv-
fingmit pissuput, taimaingmatdlo nå-
lagauvfingmik såssussinginigssamik
OKauserissaK avisérKanutaoK tunga-
VOK.
årKigssuissoK Alfred Toftip avisia
„Nungmio" avisérKanit Nungme kisi-
artauvoK. igdloKarfiup avisérå avdla
„SermitsiaK", sujorna sarKumersa-
rungnaersimavoK. måna Toft ajugau-
simalersimavoK avisérKatdlo avdlat
aKugdlårsimassut imalunit sukutdlu-
nit taimailiorsinaulersimassut tuka-
lersimavdlugit. sunamitauvame suju-
nertaralugo? avisiliortungoK iliniarsi-
massut atorfigssaKångitdlat, Toft
OKarpoK. imåinginerpoK kalåtdlit avi-
siliortut ikeKissut asigssorniardlugit,
akornusemiardlugulo nutånik iliniar-
toKarnigsså? isumaKarnerame nang-
mineK avisine erssersitsissoK, avisili-
ortutut iliniarsimångitsut nåmaginar-
neKarsinaussut?
tamatumunga navsuiautaugunarpoK
Alfred Toftip naggatåtigut OKauseri-
sså „sordlo inuiait sujumukarsimassut
avisit pingitsorsinåungikait, taimatu-
taoK sujuarsimassut kivfåungissuse-
Kartut avisit naKisimaneKångitsut pi-
ngitsorsinåungilait." tamatumane pi-
neKarpoK måna: inuit Kinigåinik nå-
lagkersuissoKardluta ingerdlagavta a-
visit naKisimaneKångitsut atorfigssa-
Kartipavut, avisitdle nålagauvfingmit
tapersersorneKartut taimatut OKauti-
gineKarsinåungingmata, ingerdlatsini-
artariaKarpugut nålagauvfingmit ta-
pivfigineKarneK pinago.
„Nungmio" nålagauvfingmit tapiv-
figineKartångilaK, avisile igdluinar-
siorKajåssorujugssuvoK: nangminer-
ssordlutik inutigssarsiortut nersualår-
neKartarput, sulivfeKarfitdle nåla-
gauvfingmit kommunimitdlo inger-
dlåneKartut nikagssorneKartardlutik
pisinaussånguaK nåpertordlugo. avise
tåuna kikunutdlunit agtumåssuteKå-
ngigpat tauva tamåna issertugauv-
dluarsimåsaoK. taimaingmat „Nung-
mio“ malingniagagssatut atorneKarsi-
nåungilaK.
nålagauvfiuvdle Kalåtdlit-nunåne
avisinut tapissuteKartarnera taima
issoritigalugo Toft åma OKarpoK „ra-
dioavise" pitsauvdluinartussoK kisalo
Atuagagdliutit tusagagssaKartitsiv-
dluartartut. tauvame suna akornutåu-
sava avisit avdlat åma nålagauvfing-
mit akilerneKåsagpata, Toftiå?
Toftip ingminik nersuiniarnera tai-
matutdlo privatit suliniarnerånik nå-
lagauvfiuvdlo aningaussalineranut a-
kerdliunera OKauserissåinut aitsåt
issuarneKartunut nalericutingilaK. ag-
dlagarissåme asigssuineruvdluinarpoK
Kalåtdlit-nunåne avisinik ingerdlatsi-
nermik suliaKartunut suliaKalerumår-
tunutdlo, taimailiornerdlume tuping-
nartumik naidsimangningniarneruvoK
kalåtdlit akornåne Kåumarsainermik
suliniartunut.
taimaingmat avisip nålagauvfingmit
tapivfigineKartartup nålagauvfingmut
såssussislnåungineranik oKauserissau-
ssok tamatumane atusavdlugo naler-
KutingilaK. nålagauvfigdle avisinik
Kalåtdlit-nunåne aningaussaKartitsi-
ssok åssersuneKarsinauneruvoK iku-
matitamigdlusoK Kissugtuissumut. u-
kiut ingerdlaneråne nålagauvfiup iku-
matitaK Kissugtortuarpå, nangmineK
tamåna akornutigssarsivfigingitdlui-
nardlugo.
Eigil Heckscher
PETERSEN, MØLLER & HOPPE
EDSVORNE SKIBSMÆGLERE
Etableret 1797
Indehavere: P. Fabricius & J. Lem ko w
Bredgade 34, København K.
Befragtning . Klarering angatdléssinek pajugfuinerdlo
Generalagenter for Hamburg-Amerika Linie
Generalagenter tor C on trans, Hamburg — Containerudlejning.
Fuldendt
skønhedspleje
Verden over gør TOKALON
det smukke køn endnu smukkere.
TOKALON er cremer og
pudder — til Dem.
TOKALON er ikke kostbar
og gør derfor daglig skønhedspleje
til en selvfølge.
aitsåt tdssa kussagtinartut
silarssuaK tamåkerdlugo TOKALONit
arnartavut ingagdlugit kussag-
tititarpai.
TOKALON tåssa cremet puddet-
dlo — ilingnut atugagssiat.
TOKALON akisftjungitdlat
taimåitumik uvdlut tamåkiavdlugit
atortariånguåkit.
-T5ka
I
En gros:
amerdlasungordlugit aMkinerussu-
migdlo uvane pineKarsinåuput:
WILLY RASMUSSEN & CO.
Lersø Parkallé 111 . København 0.
Dagcreme - Skin Food - Skin Beaufy Cream - Pudder
Jørgen Olsenip OKausé
9