Atuagagdliutit - 18.07.1968, Page 9

atuartartut
agdlagait
j
K’utdligssångoK inuerutisåput
Grønlandsrådip kingugdlermik a-
tautsimlkame aulajangersimavå K’ut-
dligssat 1972-ime inuerutisassut. ta-
•^åna radiukut tusardlugo ukiorpag-
ssuarne K’utdligssane nunaKartusi-
foavdlune nuånåjatdlangnångeKaoK.
^airnaitumik pissariaKartilersimavara
Atuagagdliutitigut agdlagaKarnigssa-
i'a.
K’utdligssat inuerutitauniarnerånut
PatsisaussoK tåssarpiauvoK nåkarto-
rutaujuåinarnera, tåssame ukiune ar-
PlaKalersune aumarutigssarsiorneK
mill- kr-nik ardlalingnik ukiut tamai-
sa amigartoruteKarfiussarame. tuni-
ssagssiorfik taimatut ingerdlassoK,
nauk Danmarkip nålagauvfiata ilå-
nikaluartoK, ingerdlatiniéinåsavdlugo
ajornarunarpoK. taimåitordle ani-
Pgaussanut nåkartorutaussartunut i-
aungitsungitdlat atortugssat akisoKi-
ssiit tikisineKartartut ilait måne a-
torfigssaKartineKartångitsut.
atauseK tailara: maskinarssuaK
200.000 kr. patdligdlugit akilik Kåu-
Piatit ardlaKéngitsut Kårusungme C-
me atutsiarérdlune silamut ånineKar-
P°k, ukiutdlo mardluk ingerdlanerå-
ne silåinarme mångertornermit nu-
ngusarneKarpoK — maskina pitsag-
ssuait ingnåtdlagissamit ingerdlatine-
KartoK, sumik akornuteKångivigsoK —
usilersuinerme atugagssaK nalerKuti-
vigkaluartoK. atortugssanik avdlanik
silame mångertornermit aserorsarne-
Kartunik peKaraluartoK agdlagara ta-
kinårpatdlårumanago ilångutisångilå-
ka.
nauk aumarutigssarsiornerup inger-
dlåneKarnera nunanit avdlamiunit
nunaga Kagdliartor-
titdlugo
nuna atarKinartoK portusou
^ussanangdKissunik Ka.Ka.lik,
tmarssua iluliarasåK
timå tamåt apumik Kaugdlorik.
tamåssa nuna inuvfiga,
nunåt anånama atåtama,
Slijulima tunissutåt nuna,
nundnguara asangågara.
asavdlugo OKartarångama
Kamuna pivdluåumissarpunga
akisungårtumik sujulima
nunagssamik tunisimangmanga.
lnuit Kulorussut artugåt,
lnuvfigineK tåuna sapigåt,
*uiulima napavdluarjigåt
anWuavdlugit akornutit.
saPissusei« atarKingågara
suiulima imåinaK pingilå.
“kornutinut sorssungårnera
kln9ugdliap nanginidsavå.
nundnguama auna mnutå
tarnanut pdsitiniarKusså:
suHlime tunissutåt nuna
kalåtdlip nålagauvfigisavå.
V. Villadsen,
Angmagssalik 1967.
sujulerssorneKaraluartOK sianigissari-
aKaraluarpoK atortugssat akisoKissut
nunalisineKartartut ilumut aumaru-
tigssarsiornerme iluaKutauvdlutik a-
torsinaunere påsiniardluarneKarKår-
dlutik nunalisineKartaraluarpata.
GAS-ip isumaKatigissutåne 1967-i-
mérsume agdlagsimavoK KångiutorneK
sapingisamik pinavérsåmeKåsassoK.
taimåitordle Kårusungme sulissartune
tamåna atorneKångilaK. sapåtip aku-
nerata ingerdlanerane nal. akuner-
pagssue sulissartut Kångiutorfigissar-
pait. tamåna ajungitaraluaKaoK suli-
ssartut eKiasuinerånut erssiutaussar-
mat. taimåitordle ukiup ingerdlanera-
ne Kångiutortamerit nal. akunerpag-
ssuinik naleKalertarmata unigtltaria-
Karaluarput aningaussartutinut amer-
dlisautauvatdlårtaKingmata.
atortugssåtaoK atorsinaussorpag-
ssuit tamane tamåne encagkatut ltut
misigssuatålerångavkit isumaKartar-
punga igdloKarfingmut sujunigssame
taima navianartorsiortigissumut nang-
magarisavdlugit OKimåipatdlåsassut,
atautsimut katiteråine aningaussar-
pagssuarnik naleKåsangmata.
Grønlandsråde inatsissartunut ki-
nuteKarpalugpoK ingmikut 10 mill.
kr-nik akuerssissuteKarKuvdlugo Kut-
dligssarmiut igdlOKarfingnut avdlanut
nugtertugssat igdlugssåinut atugag-
ssanik. inuit 1400 migssiliortut ukiut
sisamat ingerdlanermåine tamåker-
dlutik nugsimarlsanerdlutik? igdlO-
Karfingnut sikuneK ajortunut nugku-
nik isumangnaitsumik inutigssarsiu-
tigssaKåsaneramik? ukiune kingug-
dlerne sikuneK ajortugaluane sårug-
dligit tunissat taima nékariartiging-
mata nugtertut ilarpagssue aulisartu-
tut sulivfigssuarnilo sulissutut tamå-
kerdlutik isumangnaitsumik inutig-
ssarsiutigssarsisinaunerdlutik?
uvanga måna utorKalåkasingorpu-
nga ilimagåralo ukiut 25—30 Kångiug-
pata aitsåt sårugdlinendgkumårtoK,
méraunivnit manamut påsissåka naut-
sorssutigisaguvkit. åma Avangnånit
Kujatånut nugtartut ardlaKaleKissut
nåmagtunik isumangnaitsunigdlo inu-
tigssarsiutitårtånginertik pissutigalu-
go nunagissatorKamingnut utlnartar-
nerisa erssersipåt Kujatå kisime nug-
terfigssatut piukunauteKångitsoK.
OKartOKarumåsaoK olia gasilo kiag-
sautigisavdlugit aumarutigssanit mi-
ngungnångineruput akikineruvdlutig-
dlo. tamåna ilumorsinauvoK. kisiåne
oliap nunavtine kiagsainerme atugau-
lernera taima KanigtigissoK igdlut
Kavsit ikuatdlangnikut nungutitaorér-
pat. kisalo igdlut oliatortunik kiag-
sauteKartugssat ikuatdla j aitdlisame-
Kartarnerat akitsorsautaussaKaoK. å-
malo kingumut sorssungnerssuaKali-
sagaluarpat olia gasilo sumit pisava-
vut? sok nunavta pigssarititå auma-
rutigssaK atorungnåisava nunanit av-
dlanit aumaruligssanik pissalerdluta?
K’utdligssat-uko inue amerdlavatdlå-
lersut. taimaingmat aumarutigssap
piarneKartartup tamåkerdlugit pigssa-
36 fods kutter sælges
Brugt 36 fods kutter GR. 3-44 „K’imassoK" udbydes til salg. Kutteren er
bygget i Løgstør i 1963, eg på eg og med isforhudning. Isat Hundested
motor type F/L nr. 1875 fra 1963, 80 HK. Vurderingssummen er 220.000
kr. plus nødvendige reparationsomkostninger på 15.000 kr. Mulighed for
erhvervsstøttelån til købet.
Tilhørende bundgarn, almindelig type 10 favne dybt, vurderet af fiske-
riforeningens formand til 9.945,- kr. Bundgarnet udbydes ligeledes til
salg. Også her mulighed for erhvervsstøttelån. Nærmere oplysninger om
salget fås hos kæmneren, NarssaK.
Kæmneren, NarssaK
kuttere 36 fods tuniniarneKarpoK
kuttere 36 fods GR. 3-44 „K’imassoK“ tuniniarneKarpoK. kuttere Løgstøri-
me 1963-ime sanåjuvoK, mångertuminermik KissugtaKardlune sikunutdlo
hungutdlarnavérKUtitaKardlune. 1963-ime Hundested-ime F/L nr. 1875-
imik motorilerneKarsimavoK. 220.000 kr-nut nalilerneKarpoK pissariaKar-
tumigdlo iluarsarnigssanut 15.000 kr. migssiliusavdlugit. pisissugssat er-
hvervsstøttimit taorsigagssarsisinaunigssaK ilimagisinauvåt.
bundgarnit ilagitineKartut atomeKarnerussut 10 favne aulisartut peKa-
tigigfiata formandianit 9.945,- kr-nut nalilerneKarput. åma tåuko tuni-
niarneKarput, erhvervsstøttimitdlo tåukununga taorsigagssarsissoKarsi-
nåusavdlune. angnertunerussumik Narssame kæmnere påsiniaivigineKar-
sinauvoK.
Narssame kæmnere
Kartiniåsavdlugit artulerpai; månime
inugpagssuaKarpoK aumarutigssar-
siornerme pingitsoraluaråine suniute-
Kartugssåungitsunik. sulissut ardlalig-
ssuit sulingitsorajungnerussut sujug-
dliutdlugit nugtertisagéine Kularnå-
ngivigpoK taimailiorneK aningaussar-
tutinut migdlisautåusagaluartoK.
K’utdligssane nåmagtorssuarnik au-
marutigssaKarpoK, perKigsårtumik si-
latumigdlo sujulerssorneKarune inuit
500—600 pigssaKartineK ajornaratik,
amigartoruteKarpatdlåranilo inger-
dlatsineKarsinauvdlune. isumaKardlui-
narpunga K’utdligssat ånåuneKarsi-
naugaluartut sujusingnerussume
landsrådime kommunalbestyrelsimilo
sukuminerussumik, perKigsårneru-
ssumik ersserKigsumigdlo oKatdlisigi-
neKartarsimagaluarune.
igdlorpagssuit, maskinarpagssuit,
Kårusuk atortugssarpagssuitdlo KanoK
pineKåsåpat? sornguname Kimåinar-
neKarnaviångitdlat, millionerpagssu-
arnik naleKaramik isumåkiginardlu-
git KimåinarneKarsinåungitdlat. ani-
ngaussat Kanormita’ amerdlatigissut
atordlugit isaterneKåsåpat, usilersune-
Kardlutik niorarneKardlutigdlo.
agdlautigissavne taigugkåka sordlu-
måko Grønlandsrådime iluamik OKa-
luserineKarsimångitsut. K’utdligssat i-
nuerutitauniarnerat imåinåungitsor-
ssuvok, aningaussarpagssuarnik nale-
Kartugssauvdlune aporfigssarpagssua-
Kåsavdlunilo. taimåitumik åmårdlugo
perKigsårtumik oKalusererKigtaria-
KaraluarpoK måne sivisumik nunaKar-
simassunik ilalerdlune, tusagåinarti-
gut påsissaKartartunik pinane.
Gedion L. Jensen,
K’utdligssat.
ipeK
K’asigiånguit avisidne „K’åuar-
ssuaK“me atuartartut agdlagå una
ildnguparput atsiorneuartoK: naa.
amerdlagunaKaut atåne atsiortutut
ilitsorissartut: tamatigut upernalerpat
ukiunerane ilaginagarisimassat ta-
marmik avdléngortitagssaunatik a-
vorKårdlertutut sarKiimilersarput. au-
na kautaK ukioK nåvdlugo ujartarsi-
magaluagkat. åma tåssa åjuko Ki-
ssugssuit ukiarmile Kalerigsiterérsi-
massagssaraluatit. tåssalo mérKat Ka-
mutérai sule apitinagule erKuterérsi-
massagssaraluatit. ila ajussusia. uper-
naleriartordlo åma avdlat takuneK a-
jornarungnaertarput. sume tamåne
erKaivit sanine misigssuivdluariaråine
aput sorajugssuitdlo; Kingmit Kavsé-
riardlutik upititaKarsimanere takuneK
ajornarungnaerdlutik.
upernåme augtulerångat tiperssua
ilutigalugo åmalo sule avdlat takug-
ssaulersarput, issigissat igdloKarfing-
mut takuvsunarsautaussut. månile a-
tauseK kisime taineKåinarsinauvoK,
taimåitordle erKarsautinik itersaiv-
dlunilo tatåinåinavigsoK: nunarKat,
sapåme pisugtuardlutit fritidshjem
patdligdlugo ingerdlåsagaluaruvit ki-
ngumut Kineriarit! Kinerit singernitit
tikitdlugit agtakorfigssuaK tipeKaKi-
ssok maussarKavigiumångikugko. Ki-
nerit, kamigpatit puiaussat seKung-
nikorpagssuinit seKumisitaorKungi-
kugkit kalåtdlit ukioK 1968-ime agta-
kuine navssågssat soKutigissaKarfigi-
gugkit tåssa takånarssuit — åma u-
kiut 1967—68-imérsunik ilagssaligssu-
put, sujusingnerussumingånitdlo ag-
dlåt.
igdlOKarfiup inusugtortaisa ukiune-
rane KaKugulunit ilisimatut agssai-
ssarnigssane navssågssaKarnigssåt i-
sumagilertorérsimavåt.
ukiut 1000-gdlit Kångiugpata ilisi-
matut silarssuarmiulerissut ardlåta
Kalåtdlit-nunfine misigssuinine ima
agdlagartalerumårpai: „agssaissarne-
rit K’asigiånguanérsut takutipåt
1900-it nålerneråne inusimassut ipér-
sårnerup tungåtigut agsorssuaK nå-
kangasimassut".
ukiune kingugdlerne Kalåtdlit-nu-
nåta inusugtut neriugdluarfigeKai. i-
nusugtutdlume nunartik sujuarsartug-
ssauvåt, sumilunitdle agdlagsimasso-
KångilaK tamåna sulinikut sujuarsai-
nigssaK uko atordlugit pisassoK: pui-
aussakut iperssuardlo!
P. HIRTH & JUL. HANSEN
Ingeniører & Entreprenører
Godthåbsvej 104 — København F.
Tlg.adr.: BYGHANS
aussarigsinerane
kussanangårtut naussut sivkerartut
nuna Kipigssuartut matuvåt.
amiutaisa åssigingiårtut
atarKindumik sordlo tunivåt.
takuminaitsut kussanaenutaussut
ipititduput Kagdligauvdlutik,
inaisigut takujuminangdrtut
uvåput naussut piningårdlutik.
inussunut ima onarniarput
inussut sorssugagssaudsassut.
tamanile tamaviårtuartut
akornutinut ajugåusassut.
nuname takujuminaitsoKarpat
inuisa sanarfissagssarait.
nunartik pivdlugo sulivdluartut
nuna atarKinarsisisavåt.
V. Villadsen,
K’asigiånguit 1968.
morsø
olieovn
1003
Morsø olieovn 1003 er
forsynet med en luftkon-
troller. Brændstof: Gasolie eller
petroleum. Farve: Olivengrøn med perle-
grå forplade. Højde 92 cm. bredde 54 cm.
dybde 40 cm. Ydelse: 6000 cal./t
MORSØ STØBEGODS
St. Kongensgade 63 — København K.

Det
er kunst
at bygge...
Som ved andre kunstarter lægger
man inden for arkitekturen naturlig-
vis stor vægt på det æstetiske —
Men lige så naturligt må arkitekten
tage hensyn til de funktionelle og
praktiske kvaliteter. Og selv om det
færdige byggeri betragtes og kriti-
seres som en helhed, må materialer
og byggemetoder altid udvælges med
største omhu. — Blandt andet der-
for vinder PHØNIX TAGDÆK-
NINGER stadig større indpas i det
moderne byggeri. Såvel på tegne-
stuer som på byggepladser har man
indset, at der — alt taget i betragt-
ning — er mange arkitektonisk rig-
tige muligheder med PHØNIX TAG-
DÆKNINGER.
Det afbildede byggeri er
LOUISIANA
i Humlebæk.
9