Atuagagdliutit - 20.03.1970, Síða 5
akilerårutit akerdlerineicartiit
aperKutit sordlo akigssarsianit akilerårtarnigssamut tunga-
vigssaK, akilerårutit ama inungorsimavfik, naligigsitauneK,
akilerårutit ama nangminerssordlutik inussutigssarsiortut,
inuit taisisineKarnigssåt, nautsorssusiortugssautitauneK il. il.
OKatdlisigineKartut Kalåtdlit-nunåta Rådiuata åma Nungme
fritidsudvalgip akileråruteKalernigssaK pivdlugo Nungme
atautsimititsinerane
ivsaK Nup katerssortarfiane Nungme fritidsudvalgip åma Kalåtdlit-
nunåta Radiuata årnigssussånik akileråruteKarnigssaK pivdlugo ataut-
simititsinerme akigssarsianit akileråruteKarnigssamut akerdliuneu po-
litikerinut atorfilingnutdlo takutineKarpox. akilerårutit pivdlugit si-
nerissame igdloKarfingne avdlane amerdlanerne atautsimititsinerne
angnertunerussutigut issigalugo isuma taimaingajagtoK malungnar-
nerssausimavoK. akigssarsianit akilerårutinut akerdliunen tungavig-
ssaKarnerusimavoK isumaKartoKarmat Kalåtdlit-nunåne akigssarsiag-
dlit akigssarsianit akileråruteKarnigssamut inersimångitsussut. isu-
maKartOKarpoK sume inungorsimanermik pineKautigssaK pérnexarta-
riaKartoK tungavigssaKalerdluarumavdlune Kalåtdlit-nunåne åma
Danmarkime akiler årutexarnermut tungassut sanigdliuneKarnigsså-
nut. Kavsit sianigerKUvåt sume inungorsimanermik pinexautigssat tai-
mane igdlersorneKartarsimassoK måna tungavigalugo, Danmarkime
akilerårutinut akilissoKartarmat, kisidne Kalåtdlit-nunåne inuiaKati-
gingnut tungassutigut aningaussalissutinut ikiutingåtsiartoKarneK
ajordlune.
politikerit — pingårtumik lands-
rådip sujuligtaissua Erling Høegh
akerdlilissutinut akerdlilivoK ku-
larungnaersitsivdlune Kalåtdlit-
nunåne akilerårutinut akilissar-
tut akilerårtartineKarumårtut pi-
sinaussartik nåpertordlugo inu-
niarnermutdlo atugagssarisinau-
ssamingnik piaivfigineKarnavia-
ratik. inuit sume inungorsima-
nermik pineitautigssamik entor-
neKarsimassut akigssarsiaKarner-
tik nåpertordlugo akilerårtartug-
ssångortineKarumårput.
unup ingerdlanerane oKause-
riumassat sujugdlit Nungme a-
nånat klub-iånit pissuput. klub-
ime ilaussortaussut akilerårutit
pivdlugit påsisimassaKardluartu-
nut mardlungnik apereuteKarsi-
måput, tåssa 1) inuniarnerme a-
ningaussartutit taima angitigitit-
dlugit Kalåtdlit-nunåne angneru-
ssumik akileråruteKarnigssaK na-
lerKutusorineKarnersoK, åmalo 2)
akilerårutinik piumassaKarnig-
ssaK nalerKutusorineKarnersoK
niorKutigssat pisiarissartagkat
taima angnertutigissumik akitsu-
teKarértitdlugit.
fuldmægtig J. Kronborg akivoK
akileråruteKarnigssaK pivdlugo i-
sumaliutigsslssume erssendgsu-
mik takuneKarsinaussoK pisinau-
ssaK nåpertordlugo akilerårutinut
akilissoKartåsassoK. — akilersu-
gagssamingnik akilisinaussut ki-
simik ilautineKartugssåuput, tai-
ma Kronborg OKarpoK. — akile-
rårutit ilåtigut atorneKartugssåu-
put inuiaKatigingne pigssardlior-
nerussut ikiorserneKarnigssånut
inuniarnerme aningaussartute-
Karnermingne ajornartorsiortu-
nut.
akitsutit pivdlugit Kronborg o-
KarpoK niorKutigssat inuvdluar-
niutinik taineKartartut kisimik
akitsuteKartineKartut, kisiåne
niorKutigssat inuniarnermut pi-
ssariaKardluinartut angnertungåt-
siaKissumik tapissuteKartineKar-
tartut.
tungavigissaK
avisiliortoK UvdloriånguaK Kri-
stiansen aperivoK akilerårutit Ka-
låtdlit-nunåne atulersineKarnig-
ssåt ingminut akilersinaunersoK
åmalo akigssarsianut tungassut
narKa tikitdlugo misigssuivfigine-
Karsimanersut.
fuldmægtig Kronborg akivoK
akilerårutit erKuneKarnigssåt ing-
minut akilersinauvdluartoK. aki-
leråruserinermik suliaKartugssa-
nut aningaussartutit ilimagine-
Karput ukiumut 2—3 mili. kru-
niusassut, akilerårutitdlo KanoK
agtigissumik procentilerneKarnig-
ssåt tungavigalugo isertineKarsi-
naujumårput 14 — 30 — 50 miil.
kr.
— akigssarsianik misigssuinivit
suliarineKarsimångitdlat, taima
Kronborg OKarpoK, kisiåne sule-
Katigigsitat akigssarsiat ingmi-
kortitigaunerat migssiliusiorsima-
våt, tamatumångalo ilisimane-
KarpoK 10.000 kr. ilångautaugpata
akilerårtartugssat 10.000-it mig-
ssiliusagait.
akilerårutit åma inungorfik
kommunalbestyrelsimut ilaussor-
taK Thomas Berthels: 1967 tikit-
dlugo politikerit OKartarsimåput
Kalåtdlit-nunåne akigssarsianit
akilerårtarnerup entuneKarnig-
sså ingminut akilersinåungitsoK.
taimåitumik landsrådip atuagår-
Kiå tupigusutigåra akigssarsianit
akileråruteKartalernigssamut su-
niniutaungmat;
— akigssarsianit akilerårtarne-
rup erKuneKarnigsså sujorxut-
dlugo, taima Thomas Berthels o-
KarpoK, Kalåtdlit-nunåne inui-
angnik mardluvinik avigsårtitsi-
ssut inatsisit ingmikutdlo pine-
Kautigssat atorungnaersineKarta-
riaKarput. Inuit-partiata inger-
dlatsinera erKortusimassoK nalu-
nångilaK, tåssa parti isumaKarsi-
mangmat sume inungorsimaner-
mik pineKautigssap atorungnaer-
sineKarnigsså sujorKutdlugo akig-
ssarsianit akilerårtalernigssap er-
KuneKarnigsså nalerKutingitsoK,
nautsorssutigigåine sume inu-
ngorsimanermik pineKautigssaK
atulersineKarmat igdlersutigalugo
tungavigineKarmat Kalåtdlit-nu-
nånit akigssarsianit akilerårute-
KarneK ajortoK. sume inungor-
simanermik pineKautigssaK ato-
rungnaersineKartariaKarpoK iner-
simassunut, utorKarnut inusugtu-
nutdlo åmalo mérKavtinut. Ka-
låtdlit-nunåne uvagut misiliguti-
tut atorneKarpatdlårtarsimavu-
gut atulersitagssat erKarsauti-
gineKarKarpatdlårtarnerat pi-
ssutauvdlune. taimatut pineKa-
rungnaerumavugut. suliagssame
tamatumane danskinut inugtau-
ssutut pineKarumavugut. su-
me inungorsimanermik pine-
KautigssaK sujugdlermik ato-
rungnaersiniaratdlardle tauvalo
akileråruteKarnigssamut sujuner-
sumik sarKumivigineKarniarta. a-
perKut tamåna inungnut taisissu-
tigssångortiniardle.
aperKutigigatdlardlara: akile-
rårutit atulersineKåsagpata suju-
nertarineKångilaK akigssarsianik
KagfainigssaK, taimåisagaluarpat
akilerårutit atulersineKarnigsså-
nik sujunertaK atorungnåisagalu-
arpoK, taima atuagårKame ag-
dlagsimavoK. kiale tamåna aula-
jangigagssarå Kalåtdlit-nunånut
ministerip imalunit folketingip.
OKautigineKarsimagpat akigssar-
siat Kagfåsassut tamåna ima ki-
nguneKåsava KNAPP-ip GAS-
ivdlo akit pivdlugit isumaKati-
gingniuteKartarnere atorungnaer-
sineKåsassut? udsendtit sivikitsu-
inarmik månitugssångortitausi-
massut måne Danmarkimilo aki-
lerårutinik akilissåsåpat, åmalo
udsendtit ukiut mardluk sivner-
dlugit måne najugaKarsimassut
akigssarsiait KagfarneKåsångit-
dlat? kåtuvfit nukigtut tunule-
Kutaringmatigik tamatuma ator-
tineKarnigsså ajornarunarpoK.
Erling Høeghip Thomas Ber-
thels akissuteKarfigå akigssarsiat
KagfarKigsinaujungnaersitaune-
rat anguniarneKångitsoK. akig-
ssarsiat pivdlugit isumaKatiging-
niartarnernut akigssautinutdlo
tungassut månåkutut ingerdlatl-
narneKartåséput. tamåko agtor-
neKarnaviångitdlat. — udsendtit,
landsrådip sujuligtaissua taima
OKarpoK, måninermingne akilerå-
rutinik akilissåsåput, Danmarki-
mile akilerårutinut akilissartut
måne akilisanatik. soruname Ka-
låtdlit-nunåne Danmarkimilo a-
tautsikut akilissarsinåungitdlat.
sume inungorsimanermik pine-
Kautigssamik aperKut pivdlugo
Erling Høegh akivoK, akileråru-
tit nautsorssorneKartåsassut a-
kigssarsiap angissusia maligdlu-
go sume inungorsimanermik pi-
neKautigssamik erKugausimagåi-
ne erKugausimångikåinilunit åssi-
gingmik.
naligigsitsinigssamut ersineK
telegrafist Johannes Lund isuma-
KarpoK naligigsitaunigssamik a-
perKUt landsrådip ersissuteKarfi-
gigå. — oKartoKartarpoK naligig-
sitaunigssaK akisuvatdlårtoK, tai-
ma OKarpoK — ministeriamilo o-
KartOKartarpoK naligigsitsinigssaK
sulissutigineKarsinåungitsoK ta-
matumane landsråde sulinialersi-
nago. kisiåne tamåna pivdlugo
landsråde OKauseKarsimångivig-
poK. G-60-ime Eske Brun nali-
gigsitsinigssamik sujunersuteKar-
simagaluarpoK, kisiåne ilåinit isu-
maKatigineKarsimanane.
naligigsitsinigssaK måna aula-
jangivfigineKartariaKalerpoK. tai-
måingigpat kalåtdlit sinikatågi-
nardlutik ineriartornermut issi-
gingnårtuinåusåput. iluaKutåu-
ngilaK teknikimut tungassutigut
silarssuarme angnertoKissumik i-
neriartorneKarmat, suliagssaKar-
fitdle avdlat — åma akigssarsia-
nut tungassut — malingnaunatik,
taima Johannes Lund OKarpoK.
OKalugtup naggatåtigut suju-
nersutigå „Grønlandsudvalgip
udvalgip 1970“-imérsup pilersine-
Karnigsså ukiune kingugdlerne
Kuline asiutitat iluarsiniarneKar-
nigssånut.
Peter Thårup Høegh, kommu-
nalbestyrelsimut ilaussortaussoK,
G-70-ip pilersineKarnigssånik
Johannes Lundip kåmagtuinera-
nut isumaKatauvoK. akigssarsia-
nit akilerårutit månåkutut entu-
neKarnigssånut Høegh akerdliu-
vok åmåtaoK ikigtuinait akilerår-
tartineKarnigssåt akerdliuvfigå.
— inuit landsrådip sujuligtai-
ssuata taissai aningaussarsior-
dluartunut ilausimåput, taima
Høegh OKarpoK, — pissutsit pit-
saussorpagssuit Kalåtdlit-nunåne
aserorneKarnerånut ilausimåput.
ineriartornerup pissoKatauvfigi-
simassåta påtsivérunerujugssuaK
pilersitarisimavå, akitdlo naler-
Kutingitsumik Kagfariartorsimå-
put. akit angnertupilorujugssu-
put, kalåtdlit inuiaKatigit nali-
nginaussut ilarparujugssue akile-
rårutinik akilisinaunaviångitdlat.
oKautigineKarsimavoK igdloKar-
fingne ineriartorfiussune akig-
ssarsiorfigssalerujugssussoK, ima-
Kalume tamåna erKortugaluarpoK,
kisiåne åssigingitsut ardlagdlit
pissutigalugit periarfigssat tamå-
ko iluaKutigisinåungilavut. akig-
ssarsianit inuit akilerårtalersine-
Kåsagunik aningaussarsiornigssa-
mut periarfigssaKartariaKarput.
nuname ineriartortitagssame
najugaKarpugut akigssautinik i-
luarsartussinerit åssigingitsut
mardluk atordlugit. åipå mikivat-
dlåKaoK. Danmarkime danskit a-
kigssautait åma Kalåtdlit-nunåne
kalåtdlit akigssautait KanoK å-
ssigingissuteKartigaut. åssigingi-
ssuseK tåuna akilerårutitut iliv-
dlugo issigissariaKarparput? (a-
perKut tåuna akineKångilaK —
årKigss.).
tamavta ilisimavarput inuiaKa-
tigit soKutigissarigåt akigssarsi-
orfiusinaussunik pilersitsinigssaK.
akigssarsianit akilerårtalernerup
nangminerssordlune inussutig-
ssarsiornigssamik ingerdlatsiniar-
nigssamut soKutigingningneK kig-
dlilertugssauvå, tamånale suju-
nertarineKarnaviångilaK.
atautsiminerme peKataussut
avdlat ardlagdlit ilisimajumaga-
luarpåt akileråruteKalernigssaK
pivdlugo aperKumut inuit taisisi-
neKarnigssånut KanoK isumaKar-
toKarnersoK. atautsimitunut nag-
siuneKarsimåput telegramit mar-
dluk, atauseK Ado Lynge mit, au-
si'angmii'umit åipålo Jonathan
Motzfeldt-imit, K’aKortumit. tåu-
ko mardluk aperKutigisimavåt a-
kigssarsianit akileråruteKalernig-
ssaK pivdlugo inuit taisisineKa-
rumårnersut.
inuit taisisinenasångitsut
fuldmægtig Sander Henningsen,
landshøvdingeKarfingmit pissoK,
inuit taisisineKarnigssånik aper-
Kumut navsuiaivoK inatsisine tu-
ngaviussune agdlagsimassoK, aki-
lerårutinut isumaKatigingniar-
nernutdlo tungassut inungnik tai-
sisitsivdlune aulajangigagssångor-
tineKarsinåungitsut. tåssa imåi-
Pok, inuit taisisineKarnerat au-
lajangissusinåungilaK akigssarsi-
anit akilerårutit atulersineKåsa-
nersut imalunit atulersineKåså-
ngitsut. — kisiåne inuit taisisine-
Karnerat landsrådimut folketingi-
mutdlo ilisimatitsissutigssatuinaK
pisinauvoK.
— maligtarissagssat atortine-
Karnerånut pissutauvoK, taima o-
KarpoK Sander Henningsen, si-
larssup angnerssåne nalorninait-
sutut ilisimaneKarmat Kinersi-
ssartut akileråruteKarnermut a-
kerdliujumårtut.
Erling Høegh Johannes Lundi-
mut akissuteKarpoK tupigusuti-
galugo isumaKartOKarsinaungmat
naligigsitsinigssaK pivdlugo pi-
ssutsit landsrådip OKaluserisav-
dlugit ersissuteKarfigigai, isuma-
Karmatdlo ajornartorsiutit sume
inungorsimanermik pineKautig-
ssamut tungassut sulissutigisav-
dlugit piumåssuseKångitsugut. ta-
måna måna landsrådip atautsi-
minigssåne oKaluserineKarumår-
poK, kisiåne akilerårutinut tu-
ngåssuteKångitsumik.
nautsorssusiortugssautitau-
neK iluamik isumagine-
KångitsoK
hoteliutilik Knud Rasmussen: —
Kaj Narupip såssussineranut a-
kissumine ungasingitsukut Er-
ling Høegh radiukut OKarpoK pri-
vatimik inussutigssarsiutinik i-
ngerdlatsissut akilerårtalersug-
ssaussut akigssarsianit akilerår-
tarnerup atulersineKarneratigut.
aperKutigiumagaluarpara Kalåt-
dlit-nunåta inuisa akornåne ing-
mikortOKarfit aulajangersimassut
akilerårtartineKarnigssåt ingmi-
kut kigsautigineKarnersoK?
— kisalo landsrådip ilisimavå
nautsorssusiortugssautitauneK Ka-
noK ingerdlanersoK, taima Knud
Rasmussen nangigpoK. — ikig-
tuinait nautsorssusiortarput aki-
leråruserissunit akuerineKarsi-
naussunik. akigssarsianit akilerå-
rutit encuneKarneratigut inatsisi-
nik uniorKutitsissut nutårdluinait
erKartussissunut savssartineKar-
talisåput. tamåna ajoraluaKaoK,
tamånalo politinut encartussissu-
nutdlo suliagssaKarpatdlårérsu-
nut sule angnerussumik naner-
tutaulisaoK.
kisalo åma piumassarineKarsi-
nauva nangminerssordlutik inu-
ssutigssarsiortut uvdlormik sivi-
soKissumik sulivfeKarérsut tama-
tuma saniatigut ingmikut suliag-
ssersorneKåsassut akileråruteKar-
nigssamut iluaKutigssamik naut-
sorssusiortugssångortitdlugit.
Erling Høegh Knud Rasmus-
senimut akissuteKarpoK inuit ing-
mikortOKarfé atautsit imalunit
ardlagdlit akilerårutitigut „er-
KorniarneKångitsut". nautsorssu-
siortugssautitauneK pivdlugo
landsråde nåkutigdlissuteKångilaK
taimaisiorsinaunanilo. kisiåne
landshøvdinge mardloriardlune
erKaisitsissutinik agdlagaKartar-
simavoK nautsorssusiortugssauti-
tauneK pivdlugo uvdlumikume
tamåna atorneKalerérsimangmat
sivisumigdlo ingerdlåneKarérsi-
mavdlune. taimåitumik akigssar-
sianit akilerårtarnerup erKune-
Karneratigut inatsisinik uniorKu-
titsissut amerdlanerulernaviå-
ngitdlat. nautsorssusiortugssauti-
tauneK atortugssautineKarérpoK.
atautsimineK nanginarneKarpoK
aperKuterpagssuarnik sarKumiu-
ssissoKartardlune taimaingajag-
tunigdlo akissuteKartoKartardlu-
ne.
akigssarsianit akilerårtalernig-
ssaK pivdlugo månåkorpiaK aker-
dlerineKarunarpoK. ikigtuinait i-
sumaKarput kalåtdlit inuiaKatigit
akileråruteKalernigssamut ineri-
simalerérsimassut.
-den.
MALERIUDSTILLING
Radiohuset i påsken
26., 27., 29. og 30. marts kl. 14-17.
Jens Kromann.
employment
23 year-old american desires any type of employment in ex-
change for room and board. Will do labor, can iteach many sub-
jects. Desire northwest coast of Greenland if possible.
Piease write: Paul Margel, 5309 S. Greenwood Chicago, Illinois
60615, USA.
5