Atuagagdliutit - 09.11.1972, Qupperneq 22
dlugo kisitsisit åssigingitsorujug-
ssuput. amerdlanertigut kisitsit
70.000 taineKartarsimavoK, kisiå-
ne Hiroshimame atorfigdlit OKar-
tarput kisitsisit mardloriåumik i-
malunit pingasoriåumik amerdlå-
ssuseKartut.
agdlåme ilaisa 300.000-iunerar-
simavait, kisiåne 1945-me igdlo-
Karfiup inuinit tamarmiussunit
amerdlaneruput — åmalo inuit
tamåkivigdlutik toKutausimångi-
såinarput.
atautsimordlune misigissait
Yusakip påsiniagå tåssauvoK a-
tomip Kaerneratigut hiroshima-
miut atautsimordlutik misigissåt
åmalo Kaemerata igdloKarfiup i-
nuisa inunerånut suninera. —
måna tikitdlugo atombombep su-
niutai misigssomeKartarsimåput
inunermut, nakorsainermut ino-
Katigingnermutdlo tungassut tu-
ngavigalugit. ardlalingnik nalu-
naeruteKarpoK inuit atausiåkåt
KaertartoK pivdlugo misigissåi-
nik, kisitsisinigdlo pigssarsiag-
ssaKarpoK Kingomernit pigdliu-
tit åmalo kræft-imik nåparsima-
lersut pivdlugit, kisiåne misig-
ssorneKångisåinarsimavoK inuia-
Katigit tamarmik KanoK inersut
Kaertartumit aseromeKaramik.
taimaisiorsinaujumavdlune inuia-
Katigit tåuko tamarmik åssilini-
artariaKarput, taima Yusaki nav-
suiaivoK.
nalunaerpoK ukiune sisamane
misigssuinerme inemerigatdlagå-
nit ugpernarsameKartoK, Kaertor-
fiup KerKanit avåmut 500 meterit
tikitdlugit ungasissusilingme i-
kingnerpåmik inuit 3569-iusima-
ssut. tåuko ilait 58-mait uvdlu-
mikut inuput.
katitdlutik inuit 2793 emger-
dluinardluitk toKiiput, 16-it nalu-
naerutigssarsivfigineK ajornarput,
sivnerilo sapåtip akunerine tug-
dliutune toKiiput Kaertartup su-
niutai pissutigalugit. ajunårtunit
957 igdloKarfiup avatåtungåni-
miuput uvdlut tamaisa igdloKar-
fiup KerKanut suliartortartut.
arnaK asassaicarsimassoK
påsinenartoK
Yusakip nunap åssiliåta pissario-
Kissup tunuaniput aperssuinerit
toKulernermilunit igdlonarfik
amilårfiussoK pmgomgpoK
ssarujugssuarmik ingerdlatsiler-
simavoK Hiroshima pivdlugo pi-
simassunik ilumortunik katerssu-
iniardlune Kaertartup Kaernerata
nalåne igdloKarfiup KanoK issi-
koKarneranik. ukiut sisamat ato-
ratdlarsimavai igdloKarfiup inue
atausiåkåt tamaisa inigssiniarssa-
ralugit. sujunertarå påpiarame ig-
dloKarfik åssilivdlugo sananiar-
dlugo minutine kingugdleme
Kaertartup 6. august 1945 nal. 8,15
Kaernera sujorKutdlugo.
tarråinångortut
Yusakip sulinine autdlartipå ing-
mikortut ajomarnerpårtåne —
Kaertorfiup Kenca 500 meterinik
kaujatdlagdlugo angnertutigissu-
me tåssanime sut tamardluina-
ngajangmik ikuatdlagdlutik nu-
ngusimangmata. inuit tamånltut
ilaisa tarråinait kiserngorusimå-
put atombombep kiagssuanit u-
jarKame augtineKarsimavdlutik.
ujarKane inuit tarrait amilåmar-
tut ugpernarsautåuput Kaertar-
tup Kaernerata nalåne inuit ta-
månisimagaluartut. Yusakip suli-
nerminik autdlaminera tikitdlu-
go ilisimaneKångitdlat kikuner-
sut.
Yusaki åmalo nangmingneK ka-
jumissutsimingnit suleKataussut
Hiroshimap kommuneKarfianit a-
ningaussat akuerssissutit ikigtu-
nguit iluaKutsiutdlugit toKuvfiu-
ssume nunap åssiliorsimåput, ig-
dlut tamaisa inuitdlo tamaisa ti-
tartarniardlugit.
inuiaKatigingne inoKatigingner-
mut tungassutigut ilisimatoK 41-
nik ukiulik tåuna, Kingornerit a-
tordlugit nakorsaissarneK pivdlu-
go Hiroshima — universitetip pi-
ssortaKarfiane atorfilik OKarpoK,
pilerssåruterujugssuaK autdlar-
nersimagamiuk pissutigigine inuit
KanoK amerdlatigissut ajunårsi-
manersut påsinigssåt kigsautigi-
gamiuk.
ajunårtut amerdlåssusiat piv-
Almindelige Jagtpatronér har det ikke særligt
godt i det grønlandske vejrlig, i modsætning til
Eley patronerne aom befinder sig godt under alle forhold.
Dette skyldes at Eley patronerne har specielle polyethylene
hylstre, som ikke udvides af vand.
Patronerne er 100% vandtætte og uanset kulde eller
fugtige forhold fuldstændig ensartede
fra patron til patron.
Eley Grand Prlx patroner fås i cal. 12 og 16 i
haglstørrelserne 2-3-4-S-6-7.
Produceret I England af Eley
Ammunition Division Imperial
Metal Industries (Kynoch)
Ltd., Birmingham.
japanimiup inuit inoKatigingnerånut tungassunik ilisimatup
Hiroshima takordlorniliorsimagå aulajangiuniardlugo inuit
KanoK pisimassut silarssuarme atombombet sujugdlersåt
ukiut 27-ngajait matuma sujornatigut nakartinenarmat.
agdlagtoK Svend Garbarsch
København
Hiroshima igdloicarfit atombombe-mit aserorneKartut sujugdlersaråt.
atek tåuna uvdlumikut encainiutigssångorsimavoK. nautsiviussarssuaK
encigsineKarnermut tungatitaK — igdloKarfiup xencane atombombep
suerutitåne suliarineKarsimassoK — uvdlumikut Kaertartup nåkarti-
neKamerata kingornagut ukiune 27-ngortune pisoKarpalålerérsimavoK.
ericainiumut tdssunga ornigutarneK ilerKujualersimavoK. teKericuine
lakomariat niuvernianut katerssutarput erKaimangnissutigssamingnik
pisiniardlutik amilårnerssuarmik takussutigssaussunik. inusugtut atom
pivdlugo suniniarnermut sarKarmiussdnguamik pinersautitut kussa-
narsautitutdlo atuissut påsisimajungnaerpåt, sarKarmiussap pilernera
isumagssarsisitsisimassoK igdlorssup sarKumersitsiviussartup napassu-
liartdta ikuatdlagsimassup saviminertainit Hiroshimame Kaertorfing-
mit meterinik 100-nik ikigtunguanik ungasissusilingmitumit.
uvdlumikut Hiroshima pivdlugo
sunik ilisimassaKarpugut? ang-
nertuvatdlångitdlat. ilisimaneKå-
ngilardlunit inuit KanoK amer-
dlatigissut ajunåmersut atom-
bombe ingnerssuane pujorssuani-
lo åtataralugit igdloKarfingmut
tåssunga toKumik siaruartering-
mat. piviussut kisisa puiorsimå-
ngilagut. katerssungisåinarsima-
vavut.
japanimio inuiaKatigingne ino-
Katigingnermut tungassutigut ili-
simatoK, Minoru Yusaki, suliag-
ELEY
HOLDER PÅ
SKIBS-ELECTRONIC
Radar, ekkolod, VHF og radiostationer.
Agent for:
ITT Marineudstyr.
Terma Radar.
M. P. Pedersen Radiostationer.
Atlas radar og ekkolod.
S. P. Radiostationer.
ARCTIC ELECTRONIC %
Box 619 . 3900 Godthåb . Telefon 21286 - 21486
FINN MARIN termotøj — mellembeklaedning til damer, her-
rer, born. Frysehusdragter, vandtætte termokedeldragter.
tusintiligpagssuit åmalo agdlag-
kat agdlagkiatdlo akunerpagssuit
atordlugit misigssorneKamere.
påsiniaivdlune sulineK pissari-
ussorujugssuvoK erinitsajuitdlui-
nardlune suliarissariaKartOK —
åmalo ilåne misigingneKatauvdlu-
ne iluasårdluinardlunilo. suline-
rup KanoK perKigsårtigissumik i-
ngerdlåneKarneranut åssersutig-
ssauvoK påsineKarmat tamåne a-
ngut nulialik amamik asangnig-
teKarsimassoK, arnardlo tåuna
nanineKardlune.
påsinarsivoK arnaK angume
pulaorsimassoK. Kaertornerme a-
ngut igdlume ikumassup atåne
toKutauvoK arnardle umavdlune.
tamatumuna åmalo åssersutig"
ssatigut avdlatigut Yusakip ta-
kutipå, kigsautigigine erKordlui-
nartumik påsisavdlugo inuit a-
tausiåkåt tamarmik tamåne su-
nik sulisimanersut amerikamiut
Kaertartuata igdloKarfik tornår-
ssivingortingmago aumårtoK.
misiligutåungitsut
Yusaki OKarpoK sulinine inger-
dlatdlugo soKutigissarivdluinara-
migit Hiroshimame toKUSsut inu-
ginartutdlo. autdlancautåne Hiro-
shimame atombombe-mit erKor-
neKartut pivdlugit kommissioni-
me (a. b. b. c.) sulivoK, amerika-
miut japanimiutdlo atautsimor-
dlutik kåtuvfiat Kaertartup na-
korsainermut tungassutigut suni-
nerinik misigssuissut toKutåungit-
sortut misigssortuarneKamerisi-
gut åmalo tamåko kinguåvisa.
1965-ime a. b. b. c. Kimåpa,
„pissutigalugo nuånaringinavko
erKorneKartut KanoK issigineKar-
nerat — tåssa inunermut tunga-
ssutigut påsiniainemut atugag-
ssatut misiligutitut soKutiginartu-
tut“ taima OKarpoK. — uvagut på-
siumassarput tåssauvoK sorssung-
neK sujorirutdlugo Hiroshima Ka-
noK isimanersoK, taima navsuiai-
vok, inuit åssiglngitsut kikut, a-
malo sussut tåssane inuvdlutigdlo
sulisimanersut. påsiumavdlugo
kigsautigårput toKutåungitsortut
nakorsainerinarmut tungassutigut
Kaertartumit KanoK agtorneKar-
simanersut, inuiaKatigigtut inu-
nerat KanoK ilivdlune aserorne-
KarsimanersoK, åmalo KanoK ilj'
ordlutik inunertik sananrigsima-
neråt.
Yusaki maligdlugo sujunertaK
pingåmeK tåssauvoK ilisimalerni-
ardlugo inuit 6. august 1945 uv-
dlåkut Hiroshimame erKorneKar-
tut — tugdlianilo imaKa ilinia-
gaKarniardlutik sujunigssame tu-
ngavigisinaussavtinik.
tarrarsiorneK
Yusakip sulinera Kavsérpagssuar-
tigut tarrarnik navssårsiorneru-
vok, tarrait atombombep seKer-
nata ingnerata ujarKanut utital
pinarnagit, kisiåne åma alianar-
tut Kaertartup pilersitai toKutåu-
ngitsut kinguåvisalo inunerånut.
alianartutdlo amerdlaKaut. uv-
dlumikut sule ima pissoKartar-
POK, angutip inusugtup arnavdlu-
nit ersiortcrujugssuvdlune asa-
ssaminik åipanigtugssauvdlune
erKarsautine sunalunit taimaiti'
tardlugo påsigångamiuk uvdlor-
me taimane alianartorssuarmik
misigititsissume Hiroshimamlsi'
mavdlune. kinalunit uvdlorme
tåssane igdloKarfingmisimassoK
ajagtugagssauvoK imaKa kingua'
minik tunitdlaisinaussoK. ,
japanimiup moderneussup aju-
nginerutigunaraluarpå tamåna
puiusavdlugo, tåssa 1945-me au-
gustime Hiroshimame pisimassoK-
igdloKarfik sanarKingneKarérs1'
mavoK. Japanime igdloKarfik su-
galuartordlunit åssigå. erKainiU'
tigssanik pisissoKartarpoK, a®'
dlagfigssiånguit nagsiuneKartar-
put — tauvalo autdlapatdlangne'
Kartardlune. sordlume ximåneK
— imaKa erKaimajumångisaralud
ei-Kaissårnerat pissutigalugo. • • •
22