Atuagagdliutit - 24.01.1974, Síða 15
atuartartut agdlagait læserne skriver
atuartartut agdlagait læserne skriver atuartartut agdlagait læserne skriver atu
KGH-ip periausé
er Kortu ner på me?
kina onarmat KGH-ip auli
kiserdluinarmik ajungitsussut?
nuånareKalugo Atuagagdliutine
a§dlauserissaK atuarsimavara ka-
låtdlit peKatausimanerat nunar-
ssuarmit tamanit pissut atautsi-
^Inerine katerssunerinilo. Kanig-
Wkut Københavnime eskimut Ca-
nadamérsut, indiånerit såmitdlo
dåpit) atautsirpérssuarput, uvdlu-
Niels Carlo Heilmann Ulrik
Rosingilo savalingmjormiunik, is-
landimiunik norgemiunigdlo
Klaksvig-ime isumaKatigingning-
niarput.
aitsåt tåssa påsissaKardluarnar-
*°k nangmineK inussutigssarsiutit
Pivdlugit ilisimassanik navsuiae-
katigigtarneK, Kangarssuardlime
tairnatut iliortarneK atortusima-
V°K inussutigssarsiutit sugaluar-
tutdlunit tungaisigut, tåssalume
PissariaKalivigsimavoK kalåtdlit
Urr>a ilaussalernigssåt sune pissu-
ne arajutsinavérsårdlutik. tamå-
na uvanga agdlåt pingårneruti-
nSajagpara atuartut Danmarkili-
artitaussarnerånit.
samerup tungåtigut periausé
Bennet Hansen, kangerdlug-
kisiåne gulisartuput nåmångi-
laK kigdleKarfjt kjsisa onatdlisi-
ginigssait. avdlarparujugssuit au-
lisarnermut tungassut aulisagka-
vut åssiglngitsut pivdlugit ilisi-
matusartariaKartut ilaussariaKar-
put.
erKarsautigåra ungasingitsukut
Atuagagdliutine agdlauserissaK
savalingmiormiut agdlauserinere,
navsuiaissoK KanoK aulisarnikut
sulivfigssuartigut savalingmior-
miut isumatusårtigissarsimassut
ingerdlatsinerme aningaussaler-
suiniarnermilo. KNAPP-ip nunat
avdlat aulisarnikut sulivfigssuisa
nautsorssutait tuniniaissarnerilo
misigssugarinerdlugit? kina OKar-
pa KGH-ip ingerdlatseriausia au-
lisagkanigdlo sulivfigssue tuni-
niaissarneralo kisivingmik aju-
ngitsussut?
Norgeme fabrikit 48 atautsimut
peKatigilersimåput nunanutdlo
kommunistiussunut tuniniaissar-
fit kiserngautingajalerdlugit. nor-
gemiut atuagagssiåt FARMAND
sujorna angnertorujugssuarnik
annoncinik navsuiautinigdlo ta-
måna pivdlugo sarKumiussaKar-
POK.
uvanga nangmineK atorfigdlit
ajorissaringilåka, puiortariaKå-
ngilardle atorfigdlit iliniarti-
taungmata nunap inatsisaisa a-
tortinigssåinut malingneKarnig-
ssåinutdlo, iliniartitåungitdlat i-
luanårniutinik sulinigssamut. ki-
siånile tuniniainermik niorKutig-
siornermigdlunlt iliniarsimassut
inussutigssarsiutigalugo iliniarti-
tåungitdlat. tåssa ilungersordlu-
tik KanoK tuniniainigssartik na-
luvåt.
Kalåtdlit-nunåt ukiune arfineit
mardluinarne uvanga månivfigi-
simassavne sujumukapilortoru-
jugssusimavoK, kisiånile sule a-
nguniagagssat ungaseKaut, uva-
ngalo soKutigingneKalunga ma-
lingnauvunga.
inuvdluarKussivdlunga
Bnnet Hansen,
Sdr. Strømfjord.
augpalårtugssaK
ajorpatdlångila«
tuagagdliutit jutdlimut normu-
ar>e agdlauserissaK sujunersut a-
JOrPatdlangitsoK erfalassortårnig-
SSamut tungassoK naKisimavoK.
Suiunersut pitsauvdluinarpoK, tå-
asattie uvanga isumaKarpunga
. lrnåitussariaKartoK. erKarsautit
*SUrnaisa takugssaussungortinerå-
Ut periauseK sujunersusiortut
Uko pingasut atorsimassåt nav-
P^uteKarfigissåtdlo agdlåt ilar-
arneKarsinauvoK, tåssa erfala-
UP Kalipautaisa pingårnerssåt,
rsuk taorsiusinaussarmat aug-
^ajugtumut tugdluardlune, tamå-
lo ima isumaKarpoK, augpitdla-
rigsoK sivisulåmik issigerérsimav-
dlugo inup nangmineK takordlu-
lersarmago Kalipaut KorsussoK
sumik Kaumassumik Kiviarniari-
ardlune (åma igdluatungånut
Korsungmit augpalugtumut). Ka-
lipautdlo tungujortoK isumaKarti-
tausinauvoK nunanut avangnar-
dlermiunut ilagsingnissutitut a-
vangnardlermiut erfalassue ta-
maisa agtordlugit. tåssa danskit
erfalassuata kisime pinane Kali-
paut tåuna ilagingmåssuk, pi-
ngårtumik savalingmiormiut er-
falassuata Kalipaut tåuna tåssu-
ngardluinaK inigssisimangmago
kalåtdlit erfalassugssamut suju-
nersutånisut, savalingmiormiume
misigissartagkamikut atugkami-
kutdlo kalåtdlit ardlaligssuarti-
gut åssigait.
tåssalo kalåtdlit tåuna erfala-
ssortårigaluarpåssuk kalåliviu-
ssok nunat avangnardlermiorpa-
lårtoK ingmikutdlo Danmarkimut
savalingmiormiunutdlo ilagsing-
nissutaussoK erKorneKarsimåsa-
galuarpoK.
Kaare Danielsen,
Christianshåb.
Atuagagdliutit kigsautigåt sa-
påtit akunere tamaisa atuar-
tartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutaruniavdlugit. tai-
måitumik idnutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. jlångutagssiat onautsit 200
sivnersimagpatigik amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut plssutigssa-
Kaiiimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausinar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiguk unga: Atuagagdliutit,
po.vtbox 39, 3900 Godthåb.
mamakujungnik
ugsagsårutit
amerdlavatdlåt
Atuagagdliutit normorut Kulit ku-
perarneråne navssåråka ugsagså-
rutit 71 sukulåtinut, kukarnånut,
kigsiarKanut mamartukujungnut-
dlo avdlanut.
månilo Påmiune atuartut 58 Ka-
nigtukut misigssorneråne nav-
ssåråka kigutit putugdlit 434. tå-
ssa imåipoK avguaKatigigsitdlugo
méraK atauseK 7—8-nik kigute-
KartoK ilårtortariaKartunik pér-
tariaKartunigdlunit. amåtaordle
måne Kalåtdlit-nunånltitdlunga
inusugtuarKat 15—16-inik ukiug-
dlit ardlagdlit kigutaussalertaria-
icarsimavåka, kigutait mamaku-
jungnit aserordluinarsimangma-
ta.
Atuagagdliutit nålagauvfingmit
landskassimitdlo tapivfigineKar-
tarmata, isumaKarnarpoK angu-
niagkamigtut pingårtikåt inoKati-
git kivfartuneKarnigssåt. neriug-
pungalo isumaKatigisagivsinga
mamakujungnik ugsagsårineK i-
noKatigingnik kivfartussineru-
ngingmat — pingårtumik kalåt-
dlit Kangånitdle kigutinik saliner-
mik ilerKOKarsimångitsut erKar-
sautigalugit.
Jørgen Quist,
kigutit nakorsåt,
Påmiut.
Hunarput ingmikut erfalassoKåsaoK
piårnerussukut kingusing-
hT*na Pivdlugo? — nuna inuilo
grnikut itugamik taimåituåsav-
"lu(-igdlo.
s°rdlo savalingmiormiut, nåla-
Kaf1VfiUp atautsiP iluane inugtao-
j ;gissavut Kiviaruvtigik; tåuko
j J^Pguatut ingmikut itumik er-
‘assoKalerput 1948-me.
n- amana angugamiko Kavdlunå-
avigsåratik nålagauvfiata ilu-
>4.® atåinarput. åma uvagut, ka
Hiarnon
neri
SPvta taména Kavdlunåt nåla-
vfianit avigsårnermik kingu-
^KésångiiaK.
j^rpanaliuna pivdlugo erfalassor-
ariaKartugut: sordlo atautsi-
a erit najorsimassama ardlårie
nsetr«umik imåitumik akineKå-
1 sumigdle tusarsimassunga:
vagut sumipugut, kikuvugut?"
dtitPerKut akiumavarput: „Kalåt-
ni) 'nun‘*rniuvugut, nunavtine i-
ah?lnarumavugut’ oxautsivut p>-
avavut, inuiånguvugut ing-
Oium,
1 ^kut
rnikut
‘fat; taimåitumigdlo ing-
erfalassoKalerumavugut. —
Kularutigssåungilardle inugpag-
ssuit oKarumåsassut: ukiune 250-
ine Dannebrogep atautsimut eKi-
tersimassutut isimangmatigut
nangmineK pivtitut issigilersima-
varput." — amerdlaKaugutdlume
méraunivtinit taimatut isuma-
Karsimagaluartugut. kisiåne ukiu-
ne måkunane isumaKartalersima-
vugut: ukiune 250-ingorérsune,
Dannebrog, Kavdlunånit åtartui-
narsimagigput.
ukiune tåukunane månamutdlo
mikingeKissumik Kavdlunåt atu-
gartussutsimut tasissersusimavå-
tigut. tamånalo KaKugumut Kujå-
ssutigiuésavarput. kisiåne KUja-
niarnermit inuiåussuserput akigi-
nidngilarput.
taimåitumik inusugtut pingasut
ATUAGAGDLIUTIT jutdlip nor-
muane sujunersutåt atuaravtigo,
sarKumiussair isumaKatigeKalugo,
Kulåne agdlagaminera, ukiut
mardlugsuit matuma sujornaale
agdlarigarisimassaraluara, taper-
siut.itut ilångupara.
taimåitordle isumaKångilanga
erfalassortårumårnigssavtinut a-
tauslnarmik sujunersuteKartaria-
KartOK. sujunersutit ardlaKarta-
riaKarput, nunavtinilo tamarme
OKatdlisigineKartariaKarKårdlu-
tik, nunavta inuisa amerdlanerit
isumåt atordlugo sordleK ardlåt
aulajangerfigiumårparput.
uvanga sujunersutigiumassåka
ukuput:
1. såningassuligtåta KerKa siling-
neK, Korsuk, avatåtungå ami-
neK KaKortoK, erfalassortå,
augpalugtoK. isumaKartitdlugo:
(Kalåtdlit-nunåt sermerssualik
Kavdlunåt nunånut atassoK).
imalunit:
2. såningassuligtåta KerKa siling-
neK, augpalugtoK, avatåtungå
amineK, Korsuk, erfalassortå
KaKortoK. (sujugdlertut isuma-
Kartitdlugo).
taimatut sujunersuteKarama (i-
måipoK, augpalugtortalingmik)
måna isumagåra: erfalassup aug-
palugtortå itinerussumik erKar-
sautigalugo.--------
erfalassoK danskit pigissatoKåt
ugperissarsiornermik tungaveKar-
torujugssuvpK. kialunitdle ilisi-
mångilå, ånåussissivta såninga-
ssulik atugå, KanoK-itumik Kali-
pauteKarsimanersoK. imåisinauv-
dluinarpordle KalipauteKarsimå-
ngitsoK. — taimåikaluartordle
„erfalassugssavtine", såningassu-
lik ivdlernartoK ugperissarsior-
nivtinik ilaKardluinåsangmat, ki-
sima isumagigunångilara, „erfa-
lassorput" aungmut ivdlernartu-
mut erKåissumik ilaKåsassoK.
danskit erfalassuat atugarput i-
tinerussumik erKarsautigalugo på-
sissaravtigo tåssaussoK: såninga-
ssulik ivdlernartoK, aungmik iv-
dlernartumik augterneKarsima-
SSOK.
taimåitumik isumaKarpunga
„erfalassugssavtine" Kalipaut aug-
palugtoK sume ardlåne ilaussa-
riaKartoK.
atago sineriagssuavtine isumat
åssiglngitsut tusariartigik OKat-
dlisigalugitdlo.
atuartitsissoK, Peter Olsvig,
Ilulissane.
nangmineroK åma
inuinånguvoK
OKalugtauvdlune åssiglngitsunik
Kuianartunik igtukulungnartu-
nigdlo ardlalingnik nåpitaKar-
nartarpoK, pingårtumik nangmi-
neK sianitdliorsimariardlune.
oKalugtuarilåsavara pisimassoK
taimåitoK misigisimassara kungip
Frederiup toKutinane kingugdler-
påmik Kalåtdlit-nunånut tikerår-
nerane pisimassoK.
kommunalbestyrelsip tikitdlu-
arKussinerane oitalugtaussugssau-
vunga, tauvale OKarfigineKardlu-
nga kungikut oiralugteKardlutik
angalagaluartut kunge Kimåsana-
go ingmikut oKalugtauvfigisagiga
Påmiune tikerårnera tamåt. ku-
ngikut tikitugssaungmata silåi-
narme højttalerilersuisimåput,
KåKavdlo ivnå åssuatårtunik i-
nugpagssuanarpoK.
sut tamarmik ajungitsumik i-
ngerdlåput, naggatågut GTO-p
kantiniane ilagseKatigingneK nå-
ngajalerserdlugo. soruname inug-
pagssuit kungikunut savssartitau-
juarput oKaloKatigingnigtugssat,
pingårtumik sumik atarKissaria-
lingmik suliaKarsimassut. taima
uisakajårtitdluta kungikunut a-
ngalaKatauvdlune OKalugtaussoK
ilisarisimassaisa inimut avdlamut
erKusimavåt, nåmagtuvigdlugulo
oicaloKatigingnigkiartortut kipi-
ssorput. tåssalo kunge nulialo ki-
siméKatigilerpåka. erninaK kunge
uvavnut OKaloKatigingnilerpoK
nalinginarnik kisiånile soKutigi-
neroKalugo kalåtdlit Kavdlunåtdlo
ingmingnut KanoK pissuseKarner-
sut. kunge igtornarsångingårmat
inugpalångårmatdlo „atarKinar-
torssuarmik" OKarKårtarnigssara
puiuvigpara. misigileriatdlarama
Kavdlunåtut „ivdlértordlugo" (du),
ila ajoK! igtoKissåinaK utorKat-
sernialeraluarpunga. kisiåne ku-
ngip agssangminik usserpånga ni-
pangernuvdlunga nålångikujug-
palugtumik Kungujulavdlune si-
kimeriardlunilo tungivnut isuv-
ssugdlune OKardlune issai ikasar-
palugdlutik: „å, susa! nuliama ki-
sime tusåvåtigut, taimåitumik i-
luarineruvara pissarnertut igtor-
nak OKaloKatigigungma inuinar-
tut, tåssame uvanga åma inuinå-
ngugama!“
OKiliatdlangårama H. C. Ander-
senip oKalugtualiortorssup nag-
gatigissartagå erKaivara imainga-
jagtoK: „takuk, aitsåt tåssa inuk“.
tamatuma kingorna Kavdlunå-
mit nikagerpalungneKardlunga
pineKarångama, inuitdlo atarKer-
Kuvatdlåtdlarångata pisimassoK
t.amåna erKaissarpara.
Pavia Mogensen,
OKalugte.
Urreparationer
Urreparationer godt og hur-
tigt, alt returneres pr. luft-
post.
URMAGER SVEND BILLE
Købmagergade 23 . København K.
Postnr. 1150 . Telefon (01) 11 45 b3
Magnetarmbånd
Gulddouble for herrer kr. 60,-
Gulddouble for damer kr. 60,-
Venligst send mål i cm om
håndleddet.
GAVEIMPORTEN
Box 301
3900 Godthåb
15