Atuagagdliutit - 04.04.1974, Blaðsíða 21

mérartavtmut tegneserier
mérartavtinut mérartavtmut tegneserier
mérartavtmut tegneserier
mérartavtinut tegneserier
angut erKaima-
ssåinagara
agdl.: Josva Simonsen, NarssaK kujatdleK
(norm. kingugdl. nangitan)
*
pujorsiutdlarKeKaoK. upernåme
aussamilo avatånititdlune putsi-
liukaluarångane or,ningniagkane
amerdlanertigut ernortarpå. mé-
rauvdluta Kitsjgsut kujatdlit ilå-
ne aussigavta piniartortavut-åsit
puiSsimavdluaKingmata umiamik
orssuernialerput Pamiagdlung-
mut. uvagut mérKat ardlaKardlu-
ta ilauvugut. tunungmut autdlar-
tugutdlo putseKaoK, asulo Katsu-
ngaKalune unulerdlunilo. Aman-
duse aKugdlune asuna OKarmioK:
NunarssuaK erKeriaralivåsaKåra!
erKoriarniagå Pamiagdlup avang-
nardleKutigå, ikågagssarputdlo i-
kertorujugssuvoK. unuaK pujoKi-
ssok Kåumat Kanutigut erssitsi-
artartoK uvagut mérKat sinigtar-
dlutalo erKumassarpugut. Kau-
ssordlo OKalugpalulerput nuna
sujunerpiavtinlnerardlugo. su-
nauvfa Nunarssup KeKertålue Ki-
terpiardlugit tikikivut.
sikut aussame puisseKautauv-
dluartarmata aussaK sule nangit.-
sok imarigsigångat sikoKarKing-
nigsså piniartut kigsautigivdlui-
nartarpåt. uvagut inusugtuvdluta
puissit piniarumarugtordlugit su-
le aussarpaseKissoK imarigslna-
KaoK. uvalit ardlåne angutit Kå-
Kamltut tikitdlugitdlo asuko o-
Karmiut: — sikorugsilerKOKaoK!
sikorugserångat sikut amerdla-
sorssuneK ajoraluarput puisseKar-
dluartarpordle. taimane iluliålug-
pagssuit avatangiusimåput. sule
KaKamltugut Amanduse tikiute-
ratånguarpoK. sikorugsilinguatsi-
artoK oKarfigineKarame avatå mi-
sigssuatåriardlugo asuna OKar-
mioK: — ililiåluit morujualugtut
nagdliusimagamik sikorKingnig-
sså ilimanaringnaerpoK! sikorKi-
ngitsdrpoK.
sikumitdlune såvigkaluarner-
minik oKalugtuarnera erKaimav-
dluaravko issuåinåsavara: — Ki-
ngigtivarssingme avatdlerme ki-
Parsimavdlitåsit natserssivit nå-
magsilersit panersiginalerdlita
PuissårKat nagdliuteriarmata Ka-
.iartoKåtåginalcrpugut. uvanga i-
niisugkatdlarama tunugdlineK e-
Kiagissaravko uvdlut ilåne silage-
KisseK avåmukarama Naujat a-
vatnnc aitsåt niuvunga avang-
naussalårteK. Kajara amusavdlu-
go siuagut kåmikavko kinguagut
isariaraluarpara inulerérdlugo.
avangnaussarmame sikutdlo a-
kugtungmata såvilérterame tai-
Piågdlåt ungavariarterame. a-
'angnåluk sakortusiartortoK put-
serpoK. nipårtaraluarpunga, tu-
såneKarsimångilangale.
unugkame kisa KauvoK sule a-
v’angnerseK pujortordlo. ilisima-
vara anerip sarfavdlo kujåmut-
avamut ingerdlatisaKiganga. kia-
gugkama satunik atissanarpunga
Pukitsumigdlo nasaKardlunga.
Mvdlut pingasut ku.iamut-avåmut
ingardlancKarpunga. uvdlut sisa-
Piagssanc KatsoKaoK, kisiåne pu-
iuinaKalune. taimaitdlune anor-
dlile rmat påsivara kiangalersoK.
Pujordlune isugutangmat Kiassa-
raluarriera kångncralo nåmagå-
ka, tupagungncrale någdliutige-
tåra.
kårugtulersunga sikup nior-
Kavfigissama kigdlingane taku-
'erpara aulisagåranguaK agssaup
Pavguaisut ardlanangitsutut taki-
t’gissoK. susimagaluarnersoK i-
gavko tupingnardluinartumik su-
fnik nerisimassutut misigaunga.
nalungilara kiångaup avang-
damut-tunungmut ingerdlatei'Ki-
Sagånga. uvdlut arfineK-åipagssåt
Kaussordlo KatsoKaoK seninerdlo
ersserdlune. uvdlorordluartordlo
pujoK nanigteriardlune ersseKaoK
sule KatsungaKalune. tupingnå-
ssusiale! Kajaerserfingma migsså-
nilerKigsimavunga. asulinaK nå-
laordlunga tunuvne serKorpat-
dlåinarujoK. tamatuma kinguni-
nguatigut serKortoK sule Kaning-
nerorpalugpoK. asulinaK tunung-
mut alapernaiserugtortunga tu-
nungåtsiavne sikup Kåne Kerner-
tunguaK aulåinalerujoK. issigini-
ardlugo Kainane amuinarujå. ni-
pårtarfigerusoKigavko nivdleria-
raluarama suame sujorssualåru-
junga nipiga isimanermit.
nipigtoriartulerianguartunga
tagpika aulaniariånguartoK tai-
ma issigiungnaerpara. kingune-
ritsialerå Ka.iaK tungivnut ila tå-
ssa paorniaraluåsaKaoK. tikiutile-
riatdlartoK K’orsornik, Pauluse
taima ateruseKartitåt. tikiutdlune
nipårtardlunilo serKortaleriarmat
Kåinat ardlagdlit tikiuteratarput.
Kåinat katitdlugit (Kilermiuser-
dlugit) ikivanga. ilaisa nusukarå-
tigut tunungmukarpugut ilavut
erKartartut. kisamiuna tikissutit-
dlaranga. sordlikiaK nuånåKilit,
uvdlut taima ardlaKartigissut mu-
lugama toKusorisimagaluarami-
nga. Kåinat tunungmukåussissut
nioråinardlutik Nunarssuarmut
Kavdluniartitsingmata uvaliå ivit,
kavfe tupatdlo kuilerdlugit nag-
dliutorsiunguariput. ilaKutåka o-
Karput kavfe unaivip imå Kalag-
toK sujugdleK K’orsornip tikitser-
Kårtup imaerKåratdlåsagå. imaer-
nerå n^luvara. ila kisiåne unaivik
angisorssungmat kisermåukunå-
ngilå.
utorKarssuångordlune Aman-
duse toKuvoK 1940-p kingunilå-
vane ernermine najugaKardlune,
misigissartorssuvdlune, uvdlunik
nuånersunik alianartunigdlo av-
dlatutdle atugaKarérsimavdlune.
tatigissauvdlune ukiune ardla-
lingne PårssissutorKanut ilaussor-
taunikuvoK Kåinamik K’aKortu-
mut atautsimikiartarsimavdlune.
inuvoK nålagiarnigssamik soku-
tigissaKardluartoK; nålagiane Ka-
titoK pitsak. Kanilårtorssugame
ilåkuminardluartorssuvoK.
uvanga måna taima utorKau-
tigilernivne misigissåka åssigi-
ngitsut inuit dlo ilisarisimassåka
toKorérsimassut erKarsautigilerå-
ngavkit Amanduse ama erKaima-
ssåinarpara.
Josva Simonsen.
Eigild Sethsen, Blok S 506, har sendt os denne tegning. Eigild er 8 år
og går i 2. klasse. — titartagaK una Eigild Sethsenip, Blok S 506-ime,
Nungme najugagdlip, nagsiussarå. Eigild arfineK-pingasunik ukioKarpoK
2. klassemilo atuardlune.
méraunilerssårneK
agdl.: Simon Nielsen, Nuk.
imaKa pingårtumik arnat Kujagi-
ssaligssussarput -tussårtarput —
tåssa Kitornarigamikik tamaisa
åssigingmik asaniaraluardlugit
mingnerutitsiniaraluarnatigdlo.
sunauvfame itsaunerssuardle ta-
måna ilerKussoK sordlo erKaigåi-
ne grikerit ilerKupiluat, nukag-
piarKanik sorssuarissalerujug-
ssuit kisiåne perKigsunik, Kajang-
narpalugpata sugssånguitdliuko!
sportimut piukunarpata aitsåt!
ukiut 1900-t autdlartisimalerne-
råne inungortugut nukagpianta-
nik Kujagingningniartut Kuja-
gingniartussårnersutdlunit? Ka-
norpiaK påsissariaKarnerput, ima-
Ka OKalorussarnerinaussut.
nukagpiarKanik KujagissaKar-
tussårnerussut erinarssusiortu-
ssårtut ilåt erinarssusiorsimåput:
arnakasit sugssåungitdlat
tamanik piniåsakasingitdlat,
igisigik anisigik
åtat atåinut matoKisigik!
åmalo ilane inuarugdligkat a-
Karpalugtut tusåneKarsimåput ni-
viarsiarKamut aicarpalugtut:
anikasia Kujagingilara
utertakajårtukasiungmat
na.iånguarårssua KujageKåra
eKalunguanik nimeriånguanik
kautuangussatdlarumårmat.
organistitoKarput J. P. imåtaoK
taigdlåraliorpoK:
niviarsiarKat anérsuåsåput
pinguardlutigdlo nivdliåsåput,
angerdlarérunigdlo merssusåput,
daladam daladam daladam.
OKartoKartarpordlo: arnåme å-
ma inuput.
tamavtame inuvugut.
sule 1900-p autdlartisimalerne-
rane sule avdlamut såriarfigssa-
KangångeKaoK kisiåne piniarniar-
nermik. soruname taimane ilini-
artoKartarsinaugunaraluarpoK pi-
ukunartoKartångitsornaviå-
ngingmat. taimanile pissutsit må-
natut ingeKingmata avdla pissag-
ssaussaringilaK pinialungniarne-
runa kisime, méraunerminganit
agdlåt. taimåitumik nukagpiarå-
nguit pisugsinåungitsut sule ug-
patit. Kanut sujumut såtitdlugit i-
ngiteriardlugit KajaussårtineKale-
raraut paortussårtitdlugit agsså-
rait tiguvdlugit, imalo paortitar-
pait taigdlaissiordlugit:
Kajakasik paurtukasik: tåuna
navsuiartariaKångilaK.
usiartukåsi: usiartukasik.
pigg! tigg! isumå: piorpoK, tigg!
tiggupå, tåssa norssane tiguvå!
unårs, naule’avatårp! unårsipå.
nauligpå, avatårpoK.
tåssa Kajartornerme pisiniar-
nerme periautsit pissusé ilaordlu-
git.
(norm. tugdl. nang(saoK)
Lillegut
tdssn Kimangniarpisigut?
anånavmiuna suaortarånga!
DU ER SÅ DUM SOM ET
MENNEStCE--SÅDAN
SVØMMER FISK./
die iluamik piniarivtine! takuvat, aulisagaK, Kimangå- unassoruna!
Kanon ilivdluta timukåsaugut? rame! — sormiuna kimand?
itiug'.mdlc simiitsigautit — —
aulisagkat taima nalugtarput!
nuagiwa imaKa tulagsinau- <i, mgcrdlavdluatåvigpugut!
sa ngat. . .
21