Atuagagdliutit - 09.05.1974, Síða 6

Kalåtdlit-nunåta atu
arfiata sujunigsså
K'asigiånguane
fabruåra-marse
1973-ime angajor-
Kåt aKornåne
OKatdlissutaussoK
aperaut GOF-ip K’asigiånguane
ingmikortortånut sulissutigissag-
ssångordlugo tuniuneKarsimassoK
atautsiminerne sisamane inger-
dlåneKarsimavoK imatut årKigssu-
ssaussumik:
ataulsimineK sujugdleK.
kalåtdlit europamiunit angnertu-
mik kimingneKångikatdlarnerisa
nalåne kalåtdlit atuarfiat. OKat-
dlinerme autdlarnissuvoK ajoKe
soraerneK Jonas Petersen. oKalu-
giarneKarérmat OKatdlineKarpoK
uvdlumikut atuarfiussup Kangalo
atuarfiussup åssigingissutait er-
KartorneKardlutik.
atautsimmerit åipåt.
uvdlumikut atuarfiussoK erKar-
torneKarpoK atuarfik pivdlugo
filmiliaK 1972-imérsoK autdlar-
Kautigalugo (ardlalingnit tåikar-
ssomeKarpoK filmip tåussuma a-
tuarfiup iluane ajornartorsiute-
Karsinaunea ersserKigsumik OKat-
Flyttegods
Når Deres flyttegods igen skal
hjem, har De brug for et flytte-
firma til at klare det sidste styk-
ke fra skib til Deres bopæl.
„ØBRO11 har erfaring i flytnin-
ger til og fra Grønland, og er
medlem af Dansk Møbeltrans-
port Forening. Derfor kan De
trygt benytte os.
A/S „ØBRO” vognmands-
forretning
GI. Gugvej 55 . 9000 Aalborg
telf. 08 — 129028 og 129029.
dlisigssaussumigdlo takutisimå-
ngikå, taimåitumigdlo atuarfik
uvdluvtine ingerdlåneKartoK ku-
ssanardluinartumik ingerdlasori-
nardlune).
OKatdlinerme erKartorneKartut
ilagait kalåtdlit imalunit Kavdlu-
nåt oKausé atordlugit atualerdlå-
r.ut atuartitsissameK, Danmarki-
liartitsissameK, atuarfiup inuia-
Katigingnut kalåtdlinut atåssute-
sarnera il. il.
atautsimmerit pingajuat
sisamåtdlo.
atuarfiup sujunigssame ilusigsså
erKartorneKarpoK, tåussumalo i-
nårneKarnera udvalgiliaussumit
eKikardlune „inatsisiliarineKar-
poK“.
udvalgimut ilaussortåuput:
igdlume ningio Margrethe Jere-
miassen, maskinist Pavia Jensen,
politit ituat Wilhelm Olsen, ra-
diolerissoK Johannes Lund, ilini-
artitsissoK Thue Christiansen.
„inatsisiliaK" pinenartoK atuar-
fiup Kutdlersånut, landsrådip su-
juligtaissuanut Atuagagdliutinut-
dlo nagsiuneKarpoK ingerdlater-
Kitagssångordlugo. ajoraluartu-
tnigdle Atuagagdliutit suna patsi-
sigisimanerdlugo nagsiussaussoK
naKiterumasimångilå. tamåna u-
vanga tungivnit erKumiginartu-
vok ajussårnardlunilo tåssame
kalåtdlit inuinait aitsåt agdlagka-
tigut atuarfigtik pivdlugo agdlau-
tigissaKarniaraluarsimangmata.
1970-ime atuarfit Kutdlersari-
ssaisa atuarfivta ingerdlaterKinar-
neKarnigssånut sujunersutåt Atu-
agagdliutit nåmagisimårsimaner-
på imalunit atorfilik piginåussu-
seKarnerussoKf?) utarKerKårsima-
nerpå? tamåna Atuagagdliutit
nangmineK akiummaguniko akiu-
mårpåt.
månåkutdle sujunersumik av-
dlamik sarKumertOKarpoK. Atua-
gagdliutit OKausé maligdlugit su-
junersuteKartunit sujugdlersau-
ssok. agsorssuaK tupigusutigåra
Atuagagdliutit inuinait sujuner-
sutåt tunuinardlugo atorfigdlip
sujunersutå kisiat sujunersutitut
issiginiarsimangmago. kisalo Atu-
agagdliutit (normo 8 1974) atuar-
tartut Kinuvigisimavai naitsumik
atuarfiup Kutdlersåta sujunersutå
OKauseKauteKarfigerKuvdlugo.
sorme sujunersumik avdlamik?
skoledirektøre kisivingme suju-
nersusiorsinaunerame? imåisimå-
nginerdlunile inuina’it mérKa-
mingnik atuarfingmingnitutita-
Kartut sujunersuteKarsimagaluar-
mata tamåna Atuagagdliutit tu-
nuinarsimagå sugssåungitsutut i-
ssigalugo?
Atuagagdliutit akinarilik.
kisalo sangminiagkavnut.
K’asigiånguane februare 1973-
ime angajornåt sujunersutigissåt
imatut issikonarpoK (uvangalo su-
junersutit oKauseKarfigilåtsiåsa-
våka):
atuarfiup inuiaKatigingne
inigssisimanera
Kaldtdlit-nundne atuarfiup nuna-
me kulturiussoK tåussumalo ine-
riartornera ingerdlatsinermine tu-
ngavigissariaKarpå.
ilumordluinarpoK atuarfik suli-
ssutame inuiaKatigit akornånita-
riaKartoK, månåkututdlo avdla-
mut sangujartuårnane. erKortuli-
orneruinarpoK atuarfiup inuiaKa-
tigit piumassarissait tungavigalu-
git mérKat perorsåsagpagit. inui-
aKatigit ineriartornerat tåukua
nangmingneK pilersitåt atuarfiup
ingerdlatsinermine maligtariaKar-
på.
atuarfiup anguniagagsså
atuartitsinerup anguniagarissari-
aKarpå mérKap atuarfik tcimåku-
niuk imatut inunigssamut tunga-
vigssamik iliniartitautigisimåsa-
ssok påsingnigtigisimåsassordlo
kalåtdlit inuiaKatigit atortugssa-
rititait nunavdlo tuniusinaussai
tungavigalugit inuiaKatigingne
suHlersinåusavdlune.
atuarfiup mérKat ilisimassag-
ssanik inuiaKatigit pissariaKarti-
tåinik tunisinaussariaKarpai. ilisi-
massagssat inuiaKatigingnut pi-
ngåruteKartut inuiaKatigingnilo i-
lauvfigissame atorneKarsinaussut.
pingårdluinartuvoK méraK atu-
arfik Kimagkuniuk inuiaKatiging-
nut tungassunik ima angnertuti-
gissumik ilisimassaKartigissaria-
KartoK inuiaKatigingnut sulissu-
ssinigssamut erKortumik tunga-
vigssarsisimåsavdlune. inuiaKati-
gingnik avdlanik issuainerssuaK
uvdlumikut atorneKartOK Kimag-
tariaKarparput uvaguvtinigdlo
nukigtcrsautaussugssamik mérar-
tavut perorsarnialertariaKarpa-
vut.
onautsit atuarfingme
atorneKartut
Kalåtdlit-nunåne mérKat atuar-
fiåne kalåtdlit oKausé atorneKå-
såput.
Kavdlunåtut atuartitsinerme a-
nguniarneKåsaoK mérKap Kavdlu-
nåtut imatut ilikartiginigsså atu-
arfik Kimåkuniuk Kavdlunåtut na-
linginaussumik oKalugtut påsisi-
naulersimåsavdlugit, Kavdlunå-
tutdle pisinåungineK iliniarKing-
nigssamut unigfiusångilaK.
perorsainerme OKautsit tunga-
viuput taimatutdlo atuarfingme
itariaKardlune. Kalåtdlit-nunåne
mérKat atuarfingme atuartut a-
merdlanerpårtait kalåtdlisuinaK
OKauseKarmata erKortuliornerui-
narpoK OKautsit atorneKartut
(mérKanit) atuarfingmisaoK tu-
ngavigisavdlugit. atuarfik tåssau-
ssariaKarpoK mérKat OKausinik
angnertusaissugssaK, atuartitsini-
kut mérKanigdlo oKaloKateKarni-
kut.
sujunersutigineKarpoK Kavdlu-
nåt OKausé saniatigut oKautsisut
issigineKésassut ingmikordluinar-
dlo itumik iliniagaKarnerme ator-
neKarsinåusassut.
agssagssorneK
mérKat atuartut atuagarssordlune
iliniartitsinerup saniatigut agssak
atordlugo sulisinaunermut atuar-
fingme kajumigsårneKåsåput.
agssagssordlune sulineK sule
kalåtdlit uvdlumikut ingerdlåpåt,
tamånalo tarnimut pentingnartu-
ssok uvagut kalåtdlit ingerdlati-
nartariaKarparput, tamånalo pi-
sinauvoK mérKat atuarfingmit ka-
jumigsårneKartarnerisigut suliag-
sslneKartarnerisigutdlo. agssak a-
tordlugo suleriardluarsinauneK
kalåtdlit akornåne pissariaKarti-
neKaKissoK atuarfingmit taper-
sersorneKartariaKarpoK.
inutigssarsiutit
takussagssarsiornermik ilaKartu-
mik Kalåtdlit-nunåne inutigssar-
siulausinaussut mérKanut iliniar-
titsissutigineKåsåput.
pingårdluinarpoK mérKanut Ka-
låtdlit-nunåne inutigssarsiutausi-
naussut atuartunerup nalånile i-
liniartitsissutigisavdlugit. tamåna
anguneKarsinauvoK atuartitsini-
kut kisalo sulivfingne åssigingit-
sune misiligutaussumik sulinikut.
taimåitumik pingåruteKardluinar-
poK atuarfingne ingerdlatsissu-
ssut Kalåtdlit-nunåne sulivfing-
nik ilisimassaKardluarnigssåt. tai-
matut oKauseKarnerme erKarsau-
tigineKarpoK atuartut atorfigssa-
nik nunavtine ingerdlåneKarsi-
nåungitsunik ussiatårneKånginig-
ssåt.
mérKat soKutigissait
mérKat 7. klassemitdle soKutigi-
ssatik Kalåtdlit-nunånilo piviu-
ssungortineKarsinaussut tungavi-
galugit pp.riarfigssineKåsåput fa-
ginik åssigingitsunik sangmissa-
lingnik Kinersisinaunigssamut i-
ngerdlatsisinaunigssamutdlo.
téssane erKartorneKartut inu-
tigssarsiutit pivdlugit erKartome-
Kartunut tungavdluinarput tåssa
kigsautigineKarmat atuarfiup Ka-
låtdlit-nunåne sangmineKarsinau-
ssut tungavigisagai. pingårtitdlu-
go erKartorneKarpoK mérKat au-
lajangersimassumik sangmissamik
saniatigut piginåussusertik soku-
tigissatigdlo tungavigalugit atuar-
fingme sangmissaKarsinaunigssåt.
taimatut ingmikut sangmissa-
Kamerme pissariaKåséngilaK mér-
Kat iliniartitsissumingnit atuarti-
neKarnigssåt, kisiånile mérKat pe-
riarfigssineKartariaKarput avdla-
nik soKUtigissamingnik ilisimassa-
Kardluartunik iliniartitsissoKar-
nigssåt, taimailiornikut kalåtdlit
ilisimassaKardluartut iliniartitsi-
ssungitsutdle pigssarsiarisinauju-
mavdlugit.
atuarfit nangigfiussut
atuarfit nangigfiussut mérKat a-
tuarfiata tungavigisså sujumut i-
ngerdlaterKisavåt mérKanut atu-
artussunut piumassarissaussut
angnertunerulersinardlugit tunga-
viatigutdle åssigalugo.
atuarfit nangigfiussut (susaner-
sut tikineKångilaK — tamånale
pingårnerpåungilaK) mérKat atu-
arfiata tungavigisså maligtaria-
Karpåt, taimailiorneKångigpat i-

GULDKARAMELLER
De eneste rigtige karameller er Toms Guld Karameller
kukarnårKit téssåuput Toms Guld Karameller
ngerdlavik atauseK ånaineKåsang-
mat. pingårtuvoK amåtaoK atuar-
fingne tåukunane inuiaKatigit pi-
umassarissait pissariaKartitaitdlo
malingneKåsagpata, taimailiorni-
kut atuartut inertut nunamut av-
dlamut nalerKutungorsarumana-
git.
iliniartitsissugssat atuarfiat
atuarfingme pinetcartume OKautsit
nuname atorneKartut kulturilo pi-
gineKartoK tungavigineKåsåput.
atuartussut inuiaKatigit uvdlui-
narne inunerat ilisimavdluinarta-
riaKarpåt, taimatutdlo atuartitau-
nermingnut ilångutdlugo inutig-
ssarsiutit agtumåssuteKarfigisav-
dlugit atuagkatigut misiligtagka-
tigutdlo.
tåssane erKartomeKarput atu-
arfingme sujusingnerussukut er-
Kartugkame iliniartitsissussugssat.
soruname atuarfiussut tåukua pi-
neKartut ingmingnut atåssuteKar-
dluinartussariaKarput. atuarfing-
me pineKartume inuiaKatigit piu-
massarissait malingniarneKarta-
riaKarput taimatutdlo inuiaKatigit
pissariaKartitait anguniameKarta-
riaKardlutik, tamånalo aifsåt a-
nguneKarsinauvoK inuiaKatiging-
ne suleKataunikut kisalo inuia-
uatigissusermik mérKane eKérsai-
nerme. agdlåt sujunersutigineKar-
poK seminariame atuartut atuar-
nerme nalåne sulivfingne sulisi-
neKåsassut tamatumunåkut mér-
Kat atuartitagssamik tunuliaicu-
tait påsisinaunerujumavdlugit. ta-
matumunåkut erKarsautigineKar-
poK pingårdluinartungmat iliniar-
titsissungorniat mérKat tunulia-
Kutait ilisimassariaKardluinarma-
tigik.
atuartitauneK atautsimut
issigalugo
sujunigssame anguniarneKartaria-
KarpoK mérKat piårpatdlårtumik
sordlangmingnit nigortineKartå-
nginigssåt.
iliniartitsissutit ingmikordlui-
nartut Kalåtdlit-nunånilo inger-
dlåneKarsinåungitsut Danmarkime
ingerdlåneKarsinaussariaKarput.
ingmikortume tåssane uvdlune
måkunane pissut angnertuneru-
ssumik sangmineKarput. angajor-
Kåt tungånit avorKårineKarpoK
mérKat piårpatdlåmik sordlang-
mingnit nigortineKartarnerat, uv-
dlumikut atuarfingme angunia-
gaussoK patsisiginardlugo. erKai-
massariaKarpoK angajorKåt inug-
tutdle avdlatut mérKamik angu-
ssaKardluarnigssait piumassarigåt
anguniagaralugulo, tamatumu-
ngalo uvdlumikut atuarfingme i-
ngerdlatseriauseK pissuvoK. anga-
jorKånut una kajumigsårutaussa-
riaKarpoK: Kitornase sule nuka-
ngatitdlugit tiguartiatitdlugitdlo
inuiaKatigingnut avdlanut nagsi-
uteKinasigik, nunånile erKortumik
erKigsisimassumigdlo perorsarsi-
gik tungavigssånik erKortumik
tuniniardlugit.
soruname iliniarfigssat tamar-
mik Kalåtdlit-nunavtine pilersi-
neKarsinåungitdlat, nauk taimatut
piumagaluaKaluta. taimåitumik a-
ngajorKåt isumaKarput iliniarfig-
ssat ingmikordluinartussut av-
dlauvdluinartumigdlo piumassa-
Kartut nunane avdlane sordlo
Danmarkime ingerdlåneKarsinau-
ssariaKartut.
naggatågutdlo K’asigiånguane
angajorKåt imåitumik oKauseKau-
teKarput:
OKatdlinerme kalåtdlit kulturi-
ånut tungatitdlugo pingårtineKar-
poK kristumiussutsip mérKanut
angnertunerussumik nivtarsåune-
Karnigsså.
neriutigisavara taimatut angni-
kikaluartumik ilångussinera Atu-
gagdliutit påsingnigdlutik tiguju-
måråt. éipåtigutdle piumassarisa-
vara ilånguniagara tamåkissumik
ilånguneKåsassoK, taimailiomeKå-
ngigpat utertiniaravko.
inuvdluarKussivdlunga
Thue Christiansen.