Atuagagdliutit - 29.05.1975, Blaðsíða 2
jauMMmioin ®
GRØNLANDSPOSTEN
Postbox 39, 3900 Godthåb — Telefon 210 83 — Postgiro 6 85 70.
akissugss. årKigss. Ansvarshavende: Jørgen Fleischer. Køben-
havns-red.: Torben Lodberg, Ved Sønderport 1, 2300 Kbhvn. S.
Annonceafdeling i Danmark: Harlang & Toksvig Bladforlag A/S,
Dr. Tværgade 30, 1302 Kbhvn. K. Telf. (01) 13 86 66. Telegr. adr.:
HARPENCO. Annoncechef Henry Jessen, reklamekonsulent Børge
Briiel. Annonceafdeling for lokalannoncer i Grønland: Postbox 39,
3900 Godthåb. Telf. 2 10 83. kingusingnerpåmik tuniussivigssax mar-
dlungorneK sarKumerfigssap sujuliane. Indleveringsfrist for lokal-
annoncer: Senest tirsdag ugen før udgivelse. Tryk: Sydgrønlands
Bogtrykkeri. naKitarpox: Kujatåta naxiteriviane.
KGH pfnago pri-
vatit tigulissuk
J. F. nunavtine inutigssarsiorneK
månåkut ajornartorsioKaoK. sQt ta-
marmik akitsoriartufnarnerat, auli-
sagkat avåmut tunissartagkat aki-
kitdliartuinarnerat klsalo Japanip
Alaskavdlo Kångerniussinerujug-
ssuat kinguneKarsimavoK nunavtine
nålagauvfiup niorKutigss'iornerata a-
migartfiruteKarnerssuanik. pissutsit
uisanarsingårmata sulissutigingnig-
tugssanik pilersitsissoKarsimavoK
KNAPP peKatigalugo aulisarner-
mut tungassut tamaisa agssagdlu-
git misigssuissugssanik. nunavtinut
ministere Kanigtukut tikerårnermine
OKarpoK pissariaKartoK tamatuma
atautsimut misigssuatårneKarnig-
sså, Kanigtukut GAS-ime isumaKa-
tigingniarnerit pilerpata.
nunavtinut ministere åma oKar-
poK privatimik niorKutigssiortut ta-
pivfigineKartarsinaunigssånik ang-
måussineKartariaKartoK, tamånalo
oKatdlisigissariaKartoK inOtigssar-
siortut peKatigalugit.
nuånårutigssauvoK nunavtinut mi-
nistere måna misigssuisitsinialer-
mat ajornartorsiutip tamatuma i-
måinåungeKissup årKingneKarsinau-
nigsså isumagalugo. KGH-ip fabri-
ké amigartoruteKarujugssuartarput
nangmaKatigingnigssap tungåtigut
eKungassumik årKigssussisimaneK
pissutigalugo, tåssame KGH-ip fa-
briké akiléKataussarmata igdloKar-
fingne aningaussartOtinut avdlanut
taimatutdlo KGH-ip Danmarkime a-
ningaussartOterpagssuinut.
— Kularingitdluinarpara KGH-ip
nunavtine fabriké tamarmik sivne-
Kartbrtalisagaluartut ingmikut ilua-
nårniarfigssatut ingerdlåneKalersu-
gunik. KGH-ip fabriktnik ingerdlat-
sissut nikatdlortbrtarput nalungina-
miko Kanordlunit ilioraluarunik a-
migartoruteKartugssauvdlutik, Sipi-
nerme Sisimiune pissortaK, Ang-
malortoK Olsen, OKarpoK Atuagag-
dliutinut.
tamåna erKorpoK. månåkut år-
KigssussineK atutitdlugo KGH-ip
niorKutigssiornera KaKugorssuarmut
amigartoruteKartuartugssauvoK. tai-
maingmat avåmut niorKutigssiorneK
piårnerpåmik privatinit tiguneKarta-
riaKarpoK. privatimik avåmut nior-
KutigssiorneK autdlarKåumut ikior-
serneKardle KGH-itut, periarfigssi-
neKardlilo pisinåussutse tåkordliu-
tisavdlugo.
Eksporten bør
privatiseres
J.F. Det grønlandske erhvervsliv
er i øjeblikket i en yderst vanske-
lig situation. Inflationen og de sta-
digt dalende verdensmarkedspri-
s'er samt den hårde konkurrence
fra Japan og Alaska på verdens-
markedet har tilføjet den statslige
fiskeproduktion i Grønland kæmpe-
underskud. Situationen er så for-
tvivlet, at der er nedsat en ar-
bejdsgruppe, som i samarbejde
med KNAPP skal kulegrave hele
fiskerispørgsmålet. Grønlandsmini-
steren sagde på sit officielle be-
søg fornylig, at det er nødvendigt
at tage hele situationen op til en
samlet bedømmelse, når overens-
komstforhandlingerne med GAS
indledes i nær fremtid.
Grønlandsministeren sagde end-
videre, at der må åbnes mulighed
for støtteordninger for private pro-
ducenter, og at dette må drøftes
med erhvervene.
Det er glædeligt, at grønlands-
ministeren vil sætte undersøgelser
i gang for at løse det vigtige pro-
blem. KGH’s fabrikker giver store
underskud på grund af de skæve
byrdefordelingsforhold, der bety-
der, at KGH’s fabrikker skal del-
tage i byernes øvrige omkostnin-
ger samt være med til at betale
KGH’s store omkostninger i Dan-
mark.
— Jeg er 100 pct. sikker på, at
alle KGH’s fabrikker i Grønland vil
give overskud, hvis de bliver dre-
vet som selvstændige profitcentre.
KGH’s fabrikker taber gnisten, for-
di man ved, at de vil give under-
skud, hvordan man end driver dem,
sagde driftsleder AngmalortoK Ol-
sen, andelsforetagendet SipineK,
Holsteinsborg, til Grønlandsposten.
Det er rigtigt. Under den nu-
værende ordning vil KGH’s pro-
duktion give underskud i al frem-
tid. Derfor må eksportvirksom-
heden hurtigst muligt gå over på
private hænder. Giv den private
eksportvirksomhed i -starten de
samme gode betingelser som KGH
og lad den så få chancen til at
vise, hvad den duer til.
Grønlandsbanken indviede sidste uge sin nye bygning på Skibshavnsvejen i Godthåb. Den 1400 kva-
dratmeter store bygning er opført i beton og mursten og rummer foruden forskellige kontorlokaler,
møde-, arkiv- og datarum en stor kantine samt lej lighed til bankdirektøren. Kgl. Brand og De Forenede
Revisionsfirmaer har desuden til huse i bankbygningen, som er højisoleret, overalt beklædt med to lag
10 cm Rockwool og er forsynet med tre lag termoruder. Med inventar har den kostet 7 mili. kr.
Indvielsen blev markeret med to efterfølgende receptioner tirsdag og onsdag. På dette billede ses
det store ekspeditionslokale med værtsparret, direktør Jørgen Jensen og frue i forgrunden.
Grønlandsbanken sapåtip akunerane kingugdlerme atorKårtitsivoK NQngme umiarssualiviup avKutåne
igdIQtitårssuarminik. aningausserivigtåK 1400 kvadratmeterinik anglssuseKartoK initaKarpoK agdlagfingnik
åssiglngitsunik, atautsimTtarfingnik, agdlagausivingni k masktnatdlo nautsorssQtit inåinik, klsalo angisQmik
kantmaKardlune inigssiaKardlunilo aningausseriviup di rektørianut. sitdllmasTssarfik Kgl. Brand åma kuku-
nersiuissartoKatigit tåssanfssaoK agdlagfexarput, igdlorssuaK oKorsardluagaoKaoK kivfiutai Kaleriuvdlu-
tik igalåvilo Kalerit pingasuvdlutik. pexutai ilångutdlugit 7 miil. kr.-nik akeKarsimavoK.
atorKårtitsineK malungnartiniarneKarpoK mardlungnik KaerKussinerme mardlångornerme pingasungor-
nermilo. åssillssame uvane takugssauvoK agdlagfigssuak sågfigingnigtarfik, sårdliuvdlutik aningausseri-
viup direktøria Jørgen Jensen nulialo. (åssiltssoK, foto: Lars Josefsen).
nunarssuaK 200-riardlugo
junip 1-åne Grønlandsfly ukiunik
KulfngortorsiusaoK nunavtine he-
lekopterit atulernerånit. ukiut
tåuko ingerdlaneréne Grønlands-
flyp helikopterisa tingmivfigisi-
mavai nal. ak. 40.000 migss., nu-
narssuaK Kereagut 200-riardlugo
kaujatdlagdlugo nalinga, ilaussut-
dlo milliunit agfait angatdlåsi-
mavdlugit. amåtaordle helikopte-
rit atorneKarsimåput ujardlertar-
nerne nåparsimassunigdlo angat-
dlåssinerne sanågssanigdlo ag-
ssartuinerme.
tingmissartortitseKatigit uvdlu-
mikut arfineK pingasunik heli-
koptereKarput S-61N-inik mar-
dlungnigdlo tingmissartuteKar-
dlutik DC-68-inik atorneKartunik
tingmissartortitsinerme Narssar-
ssuarmut, Kulusungmut, Mesters-
vigimut Thulemutdlo taimatutdlo
ingmikut suliagssaKartitdlugo Ca-
nadamut Europamutdlo.
Grønlandsflyp tingmissartortit-
seKatai — Greenlandair Charter
A/S — pingasunik tingmissartua-
rauteKarput Bell 206B Jet Ran-
gerinik, tåuko taimågdlåt atorne-
Karput ingmikut suliagssanut sor-
dlo Mårmorilingmik Narssarssuar-
milc sikunik alapernaerssuivfing-
mik avdlanigdlo tingmissartussi-
nermut.
Grønlandsfly måna 210 migssi-
nginik sulissoKarpoK, tåuko agfait
sivnerdlugit nunavtine najugana-
vigsuvdlutik.
ukiut Kulingortorsiordlugit nag-
dliutorsiornerme Grønlandsfly si-
nerissame tingmissartornerme
uvdlunut nutånut iseralugtualer-
poK. septembereKalinarpat politi-
kikut aulajangissonåsaoK tingmi-
ssartunut sulussalingnut mitarfi-
liortoKåsanersoK sinerissane ig-
dloKarfingne atausiåkåne, pingår-
tumigdlo Nungme åma tingmi-
ssartunik sulussalingnik mar-
dlungnik pisissoKåsanersoK. Grøn-
landsflyp neriutigå tingmissartut
sulussagdlit atulersinaujumårtut
ukiut pingasut Kångiugpata.
Julut.
Jorden rundt 200 gange
Den 1. juni har Grønlandsfly 10
års jubilæum for indførelsen af
helikoptertrafikken i Grønland. I
løbet af de 10 år har Grønlands-
fly’s helikoptere haft ca. 40.000
flyvetimer, svarende til en stræk-
ning jorden rundt ved ækvator
200 gange, og har befordret en
halv miil. passagerer samt tonsvis
af post og fragt. Desuden har he-
likopterne været benyttet til ef-
tersøgnings- og ambulanceflyv-
ninger samt konstruktionsarbej-
der.
Selskabets flåde består i dag af
8 stk. S-61N helikoptere og 2 stk.
DC-6B-fly, som benyttes til flyv-
ninger til NarssarssuaK, Kulusuk,
Mestersvig og Thule samt special-
opgaver til Canada og Europa.
Datterselskabet — Greenlandair
Charter A/S — opererer med 3
stk. Bell 206B Jet Ranger, som
udelukkende benyttes til special-
opgaver bl.a. operationer for
Greenex i Marmorilik, Iscentra-
len i NarssarssuaK m.m.
Grønlandsfly har nu ca. 210 an-
satte, hvoraf over halvdelen er
h j emmehørende.
Ved 10 års jubilæet er Grøn-
landsfly på vej ind i en ny æra
i den interne flyvnings historie-
Allerede til september skal der
tages politisk beslutning om an-
læggelse af kort-baner ved en-
kelte grønlandske byer, primær!
Godthåb, samt køb af to STOD'
fly. Grønlandsfly håber, at over-
gangen til fastvingede fly kan
ske om tre år. Julut
Kultur pivdlugo oKatdli-
nigssamut kajumigsårut
Nungme studiegruppit OKatdlisig-
ssatut agdlagarisimassåta „nam-
minersornerulernissami kulturik-
kut politikkerisassaq“ Atuagag-
dliutine sarKumiunerata kingor-
nagut, tåssa nr. 19-ime soKuti-
gingnissutinik amerdlaKissunik ti-
gusisimavugut. kisiånile atuar-
tartut agdlagåt tåssunga tunga-
ssok atausinaK tigusimavarput,
neriugpugutdle amerdlanerujug-
csuit tigussarumårivut.
ajornakusorsinauvoK agdlause-
rissame atautsime oKaluserissag-
ssarpagssuit OKatdlisigssiame tai-
gorneKarsimassut studiegruppip
sangmisimassai tamaisa oxause-
Karfiginiarnigssait. taimåitumik
atuartartunut inåssutigiumavar-
put ingmikortut atausiåkåt mar-
dlugdlunit agdlauserissame ataut-
sime sangmineKartarKuvdlugit.
AG nr. 19 ingmikut naxitat Atua- j
gagdliutit agdlagfiånit piniarne-
Karsinåuput.
„namminersornerulernissami
kulturikkut politikkerisassaq" ki- i
ngumut atuarxiguk —- tauva ag'
dlaut tiguk isumatdlo studiegrup'
pit OKatdlisigssiåinut sarKumiut-
dlugo — sujugdlermit atuarnera' -
nit ilimagissamik sukatårutigine-
Kalersinaussut amerdlanerupn* j
crKarsautigileriaråine.
atuartartut ilaisa malugisima-
våt danskisornera kalåtdlisorne-
ranit sujugdliutdlugo inigssisima-
ssck. soruname pårdlåussimassa'
riaKaraluarput — OKatdlisaussuP
imå erKarsautigalugo. taimatut i' j
nigssisimanerånut AG akissug' |
csauvoK studiegruppe pinane.
årKigssuissoKarfik.