Atuagagdliutit - 17.07.1975, Blaðsíða 17
atuartartut agdlagait læserne skriver atuartartut agdlagait læserne skriver atuartartut agdlagait læserne skriver atu
ilfniartitsissut amigaler-
nerat iluaKutigineKardle
ukioK atuarfiussoK nutåK autdlar-
t'Pat kalåtdlit mérKat atuarfine
iliniartitsissut 100 migssiliortut a-
migautaussugssåuput. ima isuma-
lerdlugo: danskit iliniartitsissue
amigautåusåput, tåssame kalåtdli-
nik atorfit tamåko inugtagssaKar-
titåungingmata iliniarsimassunik.
sordlo Kalåtdlit-nunåne pissutsi-
nut soKutigingnilårtut tamarmik
nalungikåt „iliniarsimassut" tå-
ssautitåuput kalåtdlit iliniartitsi-
ssut danskit iliniartitsissuisut ili-
Piarsimassut — tåssa iliniarsima-
Ppk imaKartoK Danmarkime ili-
niartitsissut 1971/72 tikitdlugo i-
liniartitaussarneråtut. tåssa nali-
Sigsitaujumanermik piumassaK
PaitsugaK pissutigalugo kalåtdlit
danskitdlo naligilisag^ata måna
tikitdlugo piumassarineKartarsi-
oaavoK ilåtigut kalåleK imatut
‘lanskit OKausinik pisinautigisa-
ssok oKalugsinaunermigut pinara-
Pe kisiåne ima atuarsinautigisa-
ssok danskit atuarfine atuagkat i-
iipiusiaussut eitaringivigdlugit a-
torsinauvdlugit. tamåko piuma-
ssat erKaimavdlugit uvanga tu-
Pigingivigpara Nungme semina-
riap måna tikitdlugo ukiumut tai-
Paågdlåt iliniartisinaussarsimang-
Paagit Kulinit ikingnerussut. piu-
Piassat åssersuneKamissårsinåu-
Put sordlo danskit iliniartitsissue
AG-me 12. åma 19. juni ag-
dlauserissaussartut plvdlugit i-
måitoK ilånguterKugaluarpara:
AG normumine 12. taimatutdlo
19- junime K’aKortume åmerivig-
ssaK pivdlugo aulajangisimanera
°KauseKarfigissarsimavå. normu-
Pae sujugdlerme suliaK agdlause-
PiPeKarsimavoK tungavigalugo
kommunalbestyrelsimut sujulig-
taissup Agnethe Nielsenip, Nar-
ssaK, aperssorneKarnera. aperssui-
PeK Torben Lodbergimit suliausi-
PiavoK ingerdlånerane akulerug-
tortarsimavdlugit nangmineK isu-
P^ane aperssugkamilo isumai taiv-
Olugulo, uvanga „maluginiarne-
Kartartunga nangmineK isumåka
atornagit aulajangissartutut". ag-
dlauserissap åipåne agdlauserissat
Pingårnerssåtigut issornartorsiui-
PenarpoK Jørgen Fleischerimit
agdlagaussume Kulenutserdlugo
..åmerivigssamik aulajangineK tu-
PåtdlangnartoK1', uvangalo dan-
skit sulivfiutåt privatiussoK Ka-
låtdlit -nunåne åmeriveKalersine-
*'pgut kalåtdlit periarfigssåt arså-
rissutigisimagiga émeriveKarnikut
sUPiuteKalernigssånut, Fleischerilo
PPaligdlugo tamåna ukiune ki-
nSugdlerne anguniagaulersunut
tpgdluångitsoK.
tamåna pissutigalugo sujugdler-
otik ersserKigsarKårniarpara, tai-
Piatut aulajangisimaneK pisi-
PPangmat landsrådip inussutig-
ssarsiutinut ineriartortitsiniarner-
P^ut rådiata inåssuteKarérneragut.
iamånalo akissutaulisaoK Lod-
t’epgip ajungisårdlune onausianut,
tassarpiaungmat uvanga nangmi-
n°K isumaga, suliagssame tåssane
avdlanilo pingårnerpautitaussari-
iliniarKUSsåusagaluarpata arabia-
miutut OKalugdlutik.
iliniartitsissugssaileKineK tåssa
taimågdlåt pissuteKarpoK, pina-
vérsårneKarsimangmat Kalåtdlit-
nunåne kalåtdlinut iliniartitsi-
ssugssanik atuartitseriautsip er-
KuneKarnigsså, ilumutdlime erKU-
neKarsimagaluarpat måna iliniar-
titsissugssaileKineK månåkutut
angnertutigissoK pingitsorneKarsi-
måsagaluarpoK, åmalo pingitsor-
neKarsimåsagaluardlune uvdlume
kalåtdlit atuarfine iliniartitsissut
%-é danskisut aggersitaussutut
sulinerat, tåukualo agsut avdla-
nit ajungitsutisiaKarnerutitauv-
dlutik inuvdlutik kalåtdlinut ili-
niartitsissoKatimingnut åmalume
Danmarkime iliniartitsissoKati-
mingnut nalerKutdlutik. måssame
— kisame — autdlartineKarsima-
galuarpoK aggersitat ingmikut a-
jungitsorsiait ikilisalerdlugit tå-
ssa kisame akilerårtalerneK er-
Kutdlugo, måssa sordlo åssersu-
tigalugo uvanga taimågdlåt Kåu-
måmut 483 kr-ninik akilerårtug-
ssauvdlunga Kåumåmusiavnit 4721
kr-niussunit, tåukulo saniatigut
igdlumut najugkamut akiliutig-
ssat, taimågdlåt nåumåmut angi-
ssuseKartut 200—300 kr. igdlup a-
ngissusia najornutaralugo il. il.
Kalåtdlit-nunåne iliniartitsissut
aKartoK kalåtdlit pissortarititai-
sa oKartugssaussut isumait pi-
ngårtitaussariaKartut suliagssat
piviussumik nåmagsiniarnerine,
nalornissårneKarångat.
danskit nangminerssortut inger-
dlatsivfiata sagdliutitaunera ka-
låtdlit pigingneKatigigtut inger-
dlåniagåinit pivdlugo tainiarpara,
tåssa pineKarsimangmata — sor-
dlo åma AG-me tainenartoK — i-
ngerdlatsiniarfit åmerivigssanik
Kujatåne mardlussut. ajornartor-
siutdle sarKumersimavoK pissuti-
galugo isumaKatigissutigineKarsi-
nåungingmat émerivigssaK sume
inigssineKåsassoK taimatutdlo su-
leKatigigkumanatik. taimåitumik
aperKut uvavnut suliagssissutau-
simavoK. tamatuma kingornagut
ardlaleriaKalunga kommunalbe-
styrelsit tåuko mardluk atautsi-
méKatigisimavåka imåingitsoK,
sordlo AG-p taisimagå, K’aKor-
toK kisiat atautsiméKatigalugo —
tåssa nunaKarfingne tåukunane
akerdleringnerit iluarsiniaraluar-
dlugit, tamånale iluagtisinausi-
mångilaK.
taimåitumik isumaKarsimavu-
nga aperKut landsrådip inussutig-
ssarsiutit ineriartortiniarnerinut
rådianut sarKumiutariaKartoK,
tåussumalo inåssutigisimavå åme-
rivik K’aKortume inigssineKåsa-
ssoK. rådip inåssutigissamine pi-
ngårtumik pissutigå, K’aKortoK
uvdlumikut igdluinarsiorpatdlå-
mik inussutigssarsiornikut inger-
dlatsivfiungmat taimåitumigdlo
aussaugaluamilunit Narssamit su-
livfigssaerusimassoKartardlune a-
merdlanerussunik. tamatuma sa-
niatigut rådip pingårtipå, måna
peKatigigfiat, angnerussumik su-
nersimaneKartoK danskinit agger-
sitanit tåukulo akigssarsiatigut
piumassåinik, ajoraluartumik tai-
matut ajungitsorsiat ikilissutåi-
nut pissusigssamisuvigsunut nå-
magigtaitdliorsiméput taimatutdlo
kingusingnerpåkut sujunersute-
Karsimavdlutik Kalåtdlit-nunåne
iliniartitsissutut atorfit avsseru-
mavdlugit pissutigalugo niorKU-
tigssat akitsutåinut tapiussoK Ka-
låtdlit-nunåne 40 ørinaungmat
nal. akuneranut Danmarkimile 60
øriuvdlune.
sujunersutigilara erKortuliorne-
rungivigsut Kalåtdlit-nunåniner-
siat tapisiat pivingnigssait taimai-
livdluta uvagut aggersitat åma a-
kigssarsiaKalerKuvdluta suliap å-
ssigip suliarinerane åssigingmik
akigssarsivdluta. tapisiap uvanga
akigssarsiavnut ilåssutigissarpai
607,67 kr. tåussuma pérnerata ku-
larnångitsumik iluaKutaussumik
kingunerisavå, iliniartitsissorpag-
ssuit (aggersitatdlo avdlat) Kalåt-
dlit-nunåt Kimåsavdlugo aningau-
ssatigut angnertumik iluanårutig-
ssaerupat. uvdlune måkunane
danskit iliniartitsissut Kalåtdlit-
nunåliarusugkungnaernerånut i-
malunit uningarusugkungnaerne-
rånut KularnångivigpoK iluapåfu-
tigssap migdlinera, sujornagut a-
ingmikut ilisimassalingnik pissa-
riaKartunik K’aKortume peKarér-
nera åmalo tåssane piårtumik
autdlartitsissoKarsinaunera tama-
tumunåkutdlo sulivfigssaerusima-
neK ikiorserneKarsinauvdlune.
ilångutdlara aulajanginerme å-
ma nautsorssutigineKarsimangmat
K’aKortup kommunalbestyrelsia i-
sumaKatauvdluinarmat pilersitsi-
nigssame danskit ingerdlataKar-
fiat suleKatigineKåsassoK, åmalo
isumangnaitdlisineKarsimavdlu-
ne kingusingnerussukut ingei’dla-
tap kalåtdlinit pigineKalersinau-
nera (isumaKatigissutikut K’aKor-
tup kommunalbestyrelsiata åme-
riviuvdlo sujulerssuissuisa akue-
risimassåtigut).
åmalume Kulångilanga Narssa-
me påsineKarumårtoK pineKarma-
ta sujugdliutdlugit pingårnerut-
dlugitdlo åmit piniartut savautig-
dlitdlo amiutaisa suliarineKartar-
nigssait, måssa tamåna avatånit
aggersunit ingmikut ilisimassa-
ligtigut pissugssaugaluarpatdlunit.
suliariniagkap kingunerisavå ka-
låtdlit amerdlanerussut suliagssa-
Kalernerat tamånalume åma
nautsorssutinut ilaussariaKaru-
narpoK.
naggasiutdlugo: uvanga nålag-
kersuissoKatimalo anguniagka-
migsut najorKutaråt, kalåtdlit po-
litikerisa pissortaKarfé angneru-
ssumik suniuteKalersariaKartut
suliane uvanisut avdlanisutdlo i-
tune. isumaKarpugut erKortussoK
kalåtdlit ajornartorsiutaisa måu-
ngåinit peiKussinertigut iluarsini-
arneKartånginigssåt, akerdlianig-
dle kalåtdlit Kinigaisa pissortå-
ngortitat aulajangernerussåsagait.
tamånarpiardlo uvane aulajangig-
kame najorKutausimavoK.
ikingutingnersumik inuvdluar-
Kussivdlunga
Jørgen Peder Hansen.
kileråruteKartånginerup avdlati-
gutdlo iluanårutaussartugaluit ki-
nguleriårdlugit piarniarneKaler-
nerisigut, taimatutdlo angnerutit-
sissutit migdlisarnerat såkortune-
rulersitaugaluarpat avdlanik
mingnerutitsissutut Kalåtdlit-nu-
nåninermut tapisiaKartitsinerup
pérneratigut tauva pissutigssaKar-
piarungnaivisagaluarpoK sume i-
mingorsimaneK maligdlugo aki-
lersugaunerup atatinarnigsså, ta-
matumalo inernerissugssaugaluar-
dlugo kalåtdlisut najorKutaKartu-
mik iliniartitsinikut politikeKaler-
nigssaK, kalåtdlit pissariaKartitåi-
nik nautsorssutilingmik. tåssunga
tungatitdlugo pissusigssamisugi-
nåsagaluarpoK måna ukiune mar-
dlungne iliniartitsissutut atuarti-
taussalernerup pitsångorsardlugu-
lo sivitsornigsså ukiune pingasu-
ne atuarningordlugo ukiumut 20-
nik iliniartoKartardlune, tauva i-
nerneråne iliniartitsissut kalåtdlit
60-inik ilanerånik kinguneKartug-
ssauvdlune sordlo sujunertarissa-
me anguniagaugatdlartutut utar-
Kisaussugssamik atuartitsinerme
(iliniartitsissutut danskisut piu-
mavfiginingnertaKångilaK). tai-
måitumik taima iliniartitsissar-
neK atajuartugssångortitaule, mi-
sigissat takutitait najorKutaralu-
git pitsångorsauteKartitardlugo,
taimailivdlune kalåtdlit atuarfine
iliniartitsissugssaileKineK kalåtdli-
nik iliniartitsissunik matuneKar-
sinaulersitdlugo mérKatdlo atuar-
titaunermik angnerssåne nang-
mingneK OKautsisik atordlugit a-
tuartitaussalersitdlugit åmalo atu-
alerKårnermingnit OKautsitik a-
tordlugit atuartitaussalerdlutik,
månåkutut pinane, atuarfigpag-
ssuarne aitsåt nangmingneK o-
Atuagagdliutit kigsautig&t atu-
artartut agdlagarissait amcrdla-
sut sapåtit akunere tamai&a
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarKuvdlu-
git. ilångutagssiat okautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
ncrtigut årKigssuissoaarfiup
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pfssutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausiuar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk Onga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
Kautsimingnik atuartitaussaler-
dlutik atualernermingnit ukiut 3
Kångiuterérnerisigut, taimailiv-
dlutik uvdlume atualerKårner-
mingne iliniartitsissoKartardlutik
danskinik atuartut OKausinik på-
singnigsinåungitsunik.
taimatut ingerdlalerneK kalåt-
dlinut iluaKutauginartugssauvoK,
kalåtdlinut pisinauvdlutigdlo piu-
massunut iliniartitsissungorniar-
nigssamut nangmingneK OKautsi-
sik atuarnermingne atordlugit
nangmingnerdlo pisinaussatik pe-
riarfigssat iliniartitaunermik ima-
rissaisut iliniardlugit, tamånalo
inerneKartugssauvoK mérKat pi-
ngårnerutitaulernerånik nang-
mingneK pisinaussait najorKuta-
ralugit: kalåtdlit OKausé kalåt-
dlitdlo kulturiat tungavigalugit;
danskitdlo OKausé kulturiatdlo i-
nigssavingmingnut imatut inigssi-
sagaluardlutik: pingåungineru-
ssutut takornartatdlo oKausisut.
Ole Juhl,
iliniartitsissoK KavdlunåK.
l^largarina ulianik akuitsunik
pitsauvdluartunigdlo akugaK
kisime kussanardluartumik
siatsissutaussarpoK - tamatigut!
Ilumut!
lC.un margarine kærnet af rene
og forædlede olier, gi’r lækker
gyldenbrun stegning - hvergang!
Rigtigt!
sulivfeKångitsut K'aKor-
tume amerdlaneruput
taimåitumik inussutigssarsiutit ineriartortsniarnerånut
rådip émerivigssaK inåssutigå, taima oKarpoK nunav-
tinut ministere Jørgen Peder Hansen
17