Atuagagdliutit - 19.02.1976, Side 26

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
matussigatdlartamerrt
uvdloK måna tikitdlugo imigag-
ssap atugauneranik OKatdlineK,
tamatumalo kingunerissånik kom-
munine ardlaKartune kigdlilersui-
ssarnerit matussivigdlunilo matu-
ssigatdlartarnerit isumaKarfigile-
ravkit iluaKutaungårnaviångitsut
åmalo angnertunerussumik ilua-
Kutaussaratik oKauseKarfigilår-
niarpåka.
igdluinarsiOKissumik OKatdlineK
kigdlilersuineritdlo atorneKarsi-
naussutut ajornartorsiutinigdlo a-
jugauvfigingnigtitsisinaussutut
issigiungnaerpåka, nauk tamå-
ko pilerKårmata tugdluartutut
issigalugit tikitdluarKunartitara-
luardlugit. taimaingmat kommu-
nit kigdlilersuiniångikatdlartut
sordlo Nup kommunia itinerussu-
mik erKarsarfigssaKarniarmata
pisanganardluinartutut issigåra
ajornartorsiutip ajugauvfiginiar-
nigssånut KanoK iliuseKarniaru-
mårnigssåt.
kigdlilersuinerit igdluinarsior-
tumigdlo OKatdlinerit, sordlo mi-
sigissalikerssårdlune ånilårtitsi-
niardlune „sujumut" autdlartitsi-
niarnerit taimatutdlo matussivig-
dlune matussigatdlartarnerit ilua-
riungnaeravkit patsisigåra, åncé-
riarnerit taimåitut OKartugssau-
ssut tungånit taimalo „påsingnig-
dluardlutik" isumaKataussut tu-
nganit erssersitsivigineKartartut
erssersitsinerungmata imigagssa-
mik atuissartunik / atornerdlui-
ssunik tatigingninginermik taima-
tutdlo imigagssamik atuissartut /
atornerdluissartut tunganit ing-
minik tatiginginermik angnerto-
Kissumik erssersitsinerungmata.
årKiniartarnerit taimåitut Kulå-
nit aulajangineruput, Kularnångi-
vigsumik imigagssamik atorner-
dluissartut tunganit tapersersor-
neKardlutik åmalo „pitsångoriau-
tinik ardlaKaKissunik" kingune-
Kartartut KularnångilaK. kisiånile
aulajanginerit taimåitut OKautige-
rigkavtut Kulånit aulajangineru-
1969 december autdlartisimaler-
sok, uvdlakut iterpunga akussav-
nik åniarissaKardlunga uvdlorori-
artorneranutdlo ajorsiartuinardlu-
ne. nalunaeKutaK arfineK pinga-
sunguleriarmat nakorsiåsavdlu-
nga anivunga, pisorussåpajugdlu-
nga bilit nåmagtoriaravkit ikivi-
galugit nakorsiartarfik anguvara.
normugssavnik periardlunga tåu-
naKa utarKilerpunga. arKaneK kS-
ngeriånguatdlarå åritdle tugdli-
ngupunga. aperssomeKarérama
natdlartineKarpunga, ånerissaralo
nalågut naKitåuneKardlune kasug-
tortarneKardlungalo, kingoma-
gutdlo kissarnera misilingneKara-
me 38,5-uvok. nipaitdlisautinik i-
sitineKarpunga minutinilo 20-ne
nalareuneKardlunga. tamåna Kå-
ngiungmat arKartineKarpunga ni-
paitdlisautinigdlo tunineKarama
angerdlarKuneKarpunga inigissav-
tinilo nalarKuneKardlunga.
uvdloK åniartuardlunga unung-
nerane ajornerulerpoK. Kulingiluat
saniane nuliama nakorsiarKond-
lermanga, itigartikaluarpara — i-
maKauna ikiorneK ajomarsisima-
ssunga — soKutiginanga anivoK.
mulutsiarame iserpoK, aineKåsau-
tingoK. tåunaKa åma utandlerpu-
gut. taimaitdlunime tåkupoK. ki-
siåne pisungneK sapivigkama a-
kiutinik, åipagssaminigdlo uterat-
dlarpoK. avKutåne ilisimångiler-
tordlunga erKutilerånga ilitsori-
vunga. nakorsiarfiup taimane u-
tarKissarfianut iligångalo aneri-
atdlarame uvdlumiungmat nakor-
siarfiga. OKaloriarKårtoK nugteri-
put itinerussumik påsisitsinatik
ajornartorsiutip sordlainik imer-
terissut.
sukutdlunit inungne sulissuv-
dlune nåpitagssaKarnartarpoK
inungnik ilungersornartumik su-
miginaerKajåssunik, taimåitutdlo
nåmagtorångavtigik ilioriusigi-
ssartagarput sujugdleK tåssau-
ssarpoK OKaorKigsåriniakujung-
neK, uvagutdlo årKissutigineKar-
sinaussunik nangminérdluta inuk
tåuna ikiorniarumavdlugo suju-
nersuilersarpugut neriutigalugo
nautsorssutigalugulo inup ikior-
niagkavta ilioriuseK uvagut nang-
mineK navssårput iluaKutigalugo
iluarinartumik ingerdlalernigsså.
amerdlaKissutigut taimailiorneK
kinguneKarneK ajorpoK, imalunit
kingunerissai angnikitsuarångu-
ssardlutik.
imigagssanik atuissarneK / a-
tornerdluissarneK pivdlugo ajor-
nartorsiutivut angnikigissagssåu-
ngitsut nalungilåka, ikiorserne-
KartariaKarputdlo inuk / inuit
imigagssamik atuissartut / ator-
nerdluissartut avKutiginiagagssa-
tut såkugssatdlo pingåruteKarner-
ssatut ajornartorsiutingorsima-
ssut anigorniarneKarneråne ator-
dlugit.
taimaingmat ajornartorsiutip,
taméname miserratigineKarsinåu-
ngingmat, anigorniarneKarnerane
suliniartut ukuinaussariaKångit-
dlat inuit Kinigait, Kåumarsainer-
mut kåtuvfik, Kalåtdlit-nunavta
radiua igdloKarfikutåne / nuna-
Karfikutåne atautsimitartut. ila
Kanormita’ imigagssamik atui-
ssarneK / atornerdluissarneK o-
KatdlisigerKårdlugo tamanut ang-
massumik sarKumiussuissarpat?
taimak apererKårtardlune imi-
gagssamik atuissartunut / ator-
nerdluissartunut nalunaerutinik,
isumaliutigssissutinik aulajangig-
kanigdlo sarKiimersunik tusarneK
/ atuarneK inungmut ajornartor-
siutip pilersineKarsimaneranut
atdlarå: sormigoK åniarnerulera-
vit aggiånginavit. ilumorunaralu-
arporme. kisiåne uvdlumingmat
orniguterérdlune imalo kissarne-
Kardlune misilingneKarérdlune
kissilernermik agdlåt taimane mi-
sigisimagama. kisiånimiåsit avor-
Kårerpaseriarmanga, oKausipilori-
araluarpunga. nipigale tusångila-
ra — KujanaKaorme.
Kamutinut ikigaminga ilorpåu-
panga. kissarnersioraminga, tig-
dlersiordlungalo sutdlivingminut
Kitdlåtdlariardlune iserpoK telefo-
nikutdlo OKalusserpalulerdlune.
sivisungilaK, sunauvfa pilaissug-
ssara iserpoK, aperssulerdlungalo
uvdlormut nerisimanivnik. nulia-
ma navsuiåupå, taimalo Kimagut-
dlune. atissåka taorseramikit pu-
angmalo sunauvfa åssinge Kanut
iligamikit autdlarupånga, pilai-
vingmutdlo erKutdlunga. aitså-
ngungmat aperssuissoK sutdlisile-
rérsimavdlune isersimassoK, nivi-
arsiatdlo pingasut. kalålersåta o-
Karfigånga kapississugssaragoK u-
tarKilåratdlåsavåt. erininångilaK,
anerterissuinånguåkuluvdlune i-
serpoK. piaréramilo tatdlikut,
KugtorKåkutdlo kapitdlunga tai-
malo ilisimånginivne inalugårara
pérneKarsimavoK.
tåssa Kangatsiånguardle nakor-
sat ilaisa suleriausigiligåt taimåi-
poK. taimaingmat AG nr. 3 ku-
pernerit 3 åma 29 tapersersornar-
dluinarput! iluarsissariaKartoKar-
måme.
Vittus Mikiassen
pissoKataussutut misigisimassu-
mut nuånersunaviångilaK ingmi-
nutdlo tatigilernermik kikunigdlo
tamanik tatigineKarnermik misi-
gisimanermik kinguneKarnavia-
rane.
navssåriniartariaKartoK månau-
ssariaKarpoK imigagssamik atui-
ssartut / atornerdluissartut misi-
gilertiniåsavdlugit ajornartorsiu-
tip anigorneKarnigssånut nang-
mingneK såkugssauvdlutik, tai-
matutdlo misigilertitdlugit ajor-
nartorsiutip anigoriartornigssånut
nangmingnérdlutik sulisimavdlu-
tik nangmingnérdlutigdlo ilor-
raup tungånut suliniarnermut
autdlarnxssuvdlutik.
kikutdlunit erssersitariaKarpåt
imigagssamik atuissartut / ator-
nerdluissartut tungånut angner-
tumik tatigingnigdlutik ima nipe-
Kartumik: tatigåvse ajornartor-
siutaussup tamatuma anigorne-
AG nr. 6 — 1976 sarKumersoK
nuånåjatdlangnartumik naKiteri-
vik pivdlugo Atuagagdliutinut år-
KigssuissoK agdlauserissaKarpoK.
naKiterivik pigineKalermat taima-
nerssuarmitdle Atuagagdliutit ag-
dlagtausitorKamik — taima tai-
neKartalermat — naKiterneKar-
dlutik uvdloK måna anguvåt.
ukiordlo måna 1976 nunavtine
atuagagssiat pisoKaunerssåt ukiu-
minik 116-ilivoK. Atuagagdliutit
utorKaliput, ingerdlåinåsavdlutig-
dlo. naKiterneKartarnerale ag-
dlagtausitoKaK atordlugo toKumut
erKartuneKarpoK.
Landsråde aulajangivoK ukioK
1977 autdlarnerfigalugo agdlausi-
tåK atordlugo Atuagagdliutit na-
KiterneKartalisassut.
Atuagagdliutit erKaigavkit ag-
dlausitoKardlo taivdlugo erKar-
sautigingitsorsinåungiléka naKite-
riviup sujulerssorneKarneratigut
årKigssuissussartut, sulissussar-
tutdlo agdlagtausitorKamik atuiv-
dlutik naKiterivik ingmut inger-
dlasinångordlugo sulissutigingnig-
simanerat. Kujavdluta nasaerfigå-
vut.
naKiterivik tåuna ingmut pigi-
lerpat Atuagagdliutitdlo agdlag-
tausitåmik naKitigaussalerpata
atuartartunit pisiarineKartarnera
Kanorme tauva. kalåtdlivut OKaut-
sivut atortuåinarumavavut. Atua-
gagdliutinik atuartartut amerdla-
nerssait akilerårutinik akilersui-
put. tåunåinardlunit erKarsautigi-
gåine landsrådip aulajanginera
nangminerssorneruvatdlårpoK. Ki-
nigkat taima aulajangisimassut
atåinarnigssåt isumaliornartOKar-
POK.
uvdlumikut OKartoKarsinåungi-
vigpoK agdlagtausitoKångulersup
atorneKåinarnigssånut pisinausso-
KångivigsoK, akerdlianigdle sume
tamåne nåpitagssåuput.
agdlausitågssaK akerdlilersu-
ngikaluardlugo atuarångavko nu-
narput nunasiaujungnaerdlune
tutsiungmat OKausingnåjuleralu-
artoK erKaimassagara auna: „Kav-
dlunångorpugungoK". uvanga ag-
dlausitågssaK taimatut isumaKar-
tipara.
ukiune kingugdliunerussune o-
KatdlisigineKartalerpoK „kalåli-
ngorsainigssaK" sulissutigineKåsa-
ssok. ilimanaramik. agdlausito-
KagssaK kalåtdlisut agdlagtause-
Karame Kavdlunångorsimassunut
artornarunarpoK.
uvangale atarKivara. uvagut
atorsinauguvtigo inusugtut piko-
Karnigssånut suleKatåusavdluse
sapingitsuse, téssuna atuissartup
/ atornerdluissartup silagssori-
ssuianut isertitdlugo ajornartor-
siutip anigorniarneKarnerane Ki-
tiussoK, sumigdlunit nangmineK
misigissapalårisimassanik, imi-
gagssartortånginerdlo tugdlusi-
mårutigeKalugo OKauseKartardlu-
ne ånilårtitsiniarnerit nangminer-
mik pingårtitsissaKissut atorna-
git. taimailiusagåinilo eKaitsumik
periauseKarnigssaK pissariaKar-
dluinarpoK, autdlarteriartalo o-
Kardluta: ivdlit imigagssamik a-
tuissartoK / atornerdluissartoK a-
tornerdluinerup anigorniarneKar-
nigssåne Kitiugavit, tatigåvtigitdlo
nalunagulo tamåna ilisarilerugko
takusarneKarfit ilagsiumårit.
imingernavérsårtutdle peKati-
gigfinut ilånguniaKinak, oKartar-
neråtut tåssunga Kimåvdlutit, ta-
måna ingminik tatiginermik ase-
rulnåsangmat, tamatigume ivdlit
ingminut OKartugssauvfigalutitdlo
pissortaujuåsagavit.
Josef Korneliussen,
Nanortalik.
rigsortarpagssuagdlit piumagunik
sapingilåt. suna suliarerKussaK
ingerdlatisaguvtigo najorKutag-
ssaKartarpugut. suliagssaK suna-
lunit malautlnardlugo ingerdlåsi-
nåungilarput. taimåipoK agdlåsa-
guvta nalornissavut ordbogime
agssortornaerdlugit takusavavut.
kingugdleK taissara tugsiutitutdle
pigingitsorsinåungilarput, atuar-
nermik atuagautinigdlo nuånari-
ssaKaruvta.
Atuagagdliutit pisoKassångor-
dlutik eriaginarsissut unangmig-
dlertituåt Nup avisia „SermitsiaK"
periarfigssaKalerpoK. månalume
nalungilarput atuartartut amer-
dlanerssait agdlagtgautsimik pi-
sorKamik atuarumanerussarmata.
Pilipo Josefsen.
réjet igdlersortigik
nunavtine rejet piniapilungneKar-
nerat unigtitariaKarpoK. kigdle-
Karfik piårtumik avasigdlineKåså-
ngigpat piniutit aulajangersima-
ssut atornigssåt inåssutigissaria-
KarpoK. sordlo Kalorssuit månå-
kut atugaussorujugssuit taineKar-
tartut Diskotrawl angisorujugssu-
put itisorssuvdlutigdlo téssalo Ka-
lunit avdlanit atorneKartartunit
pissaKautaunerujugssussardlu-
tik. Kalut tåuko atoråine Kalunit
nalinginaussunit atuinermit ku-
leriéumik pissaKarnarnerussarput.
tåssalo taimåitut ukiune kingug-
dlerne nunat avdlamiut pissaKa-
lertortarnerujugssuinut pissutau-
nerpåuput.
taimåitumik rejet igdlersusa-
guvtigit piniutit taimåitut nunav-
tine atorneKarnigssait inerterKu-
tigissariaKarput. tåssunga åsser-
sutigalugo taisinauvarput Øster-
søen, tåssane kapisigdlit igdler-
sorniardlugit piniutit aulajanger-
simassut kisimik atorneKarKU-
ssåuput. taimatut iliorsinéungi-
kuvta avdlatut rejet igdlersor-
niarsinauvavut, tåssa nunane av-
dlamiut avatåne rejemiartartut
Kåumatinik aulajangersimassunik
piniarfigssalerdlugit, imalunit
kigdlilivfigalugit. tåssane påsiner-
diungneKarKunago erssencigsalå-
savara kalåtdlit avatåne rejerni-
artartut tåssane nautsorssutigine-
Kåsångingmata, nunavtame pisu-
ssutai nunanit avdlamiunit åni-
susinarneKarsinåungitdlat.
taimåitumik Kungujulåinamer-
put kipissariaicalerpoK.
Hasselbalch Sørensen,
Skipperskolen, Nuk.
Atuagagdliutit kigsautigat atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu- !
kutdlangnik agdlagtarKuvdlu-
git. ilångutagssiat OKautsit 200
sivnersimagpatigit amerdia-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilångiineK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausinar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk flnga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
kimutdle
atuaravit?
agdlagtauserput pivdlugo uvangå-
taoK isumaliorKutigissartagara er-
Kartulårniarpara. uvagut agdlau-
sitorKamik igdlersuissussugut nu-
tåK isumaKatigisinåungitdluinar-
parput.
aperiumasscKåsaoK suna piv-
dlugo? uvanga isumaga auna: tai'
ma OKalungilagut! agdlausitårini'
agarme avdlamut åssersuneK a-
jorpara sordlo Kanga OKalugtuar- ;
toKartaratdlarmat Angångujå-
nguamik tigusiniartut inoruser-
ssuit nipåt, tåssa kutagtorssuit.
uvanga Atuagagdliutit 1956- i
imile pissartagarileravkit isumaga
aulajangiutdlugo inerérpara tåssa
agdlauseK nutåK atordlugo AG
naKi'neKartalisagpat — åmalo
1977-ime tamåna pissugssatut o-
KautigineKarmat — pissartagari'
ungnaerniariga. avdlat isumartik
atorumårpåt.
atuagkat nutåt soKutiginalårtut
Kangatut agdlatat piuartarsima-
våka, ukiunilo kingugdlerne ag'
dlagtauseK nutåK atordlugo naKi' j
tat perusungitdluinarpåka åmarne
pigeréravkit. isumaKarpungalo
månåkut atuartut agdlausitåmik
iliniartineKartut aitsåt perulerU'
nik atuagkat taimåitut tuniniai'
vingne uneråinartut ilångatdlag'
tålerumårait.
Samuel Kleinschmidtip agdlag'
tausiliå sututdle åma ilikarneKar-
sinaugaluarpoK inungne soKutigi'
ssalingne. ilumuvigdlune Stephen
Petersen oKarpoK, tåunalo kiav-
diunit agssortorsinéungitdluinar-
på. iliniartitsissut agdlagtausitor-
Kamik ilikarsinåungitsut Kanordl® 1
méraugatdlaramik nålångisårtar-
simatiginerput. tåssame isumaKa-
rama iliniartitsissunertut inisa-
gåine åma ajornarnaviångikaluar-
tOK agdlagtausitoncap ilikarnig'
sså, tåssa ilungersulårsimagéine.
ussatdlo issuéinartariaKarpoK: ki" !
mutdie atuaravit?
agdlausitorKamik igdlersuissoK
Laurits Olsen,
Kangåmiut.
□ misigissaK sulissussiv-
dluartuvoK.
(Peder Laale)
□ kialunit sapigkane nani-
ssarpå.
(Sigurd Fafnersbane)
□ aulisagkat tukeråtdlo uv-
dlut pingajuåne tipagtar-
put! .
John Lyly)
nakorsat suleriausigiligåt
AG agdlausitOKardlo
26