Atuagagdliutit - 25.03.1976, Blaðsíða 13
tapisiax atasassox
tapersersorneKartOK
landsrådime oxalugtut amerdlanerit ilaleråt nunav-
tinmermut tapisiax atåinåsassoK. suiiagssax ingerdla-
terKingnexartoK udvalgimut aningaussarsiornermik
sulialingmut
— nunavtinlnermut tapisiap atåi-
namigsså uvdlumikut tungavig-
ssaerusimavoK. tapisiaK Kanga a-
tortineKarsimavoK Kavdlunåt nu-
hamingne atortorigsårutinik ma-
kaississaKartarnerånut taortitut.
rnåssåkutdle igdlonarfingne inig-
ssiaKalerpoK Danmarkimisut ator-
lulersugkanik, agdlåme måna nu-
havtine fjernsyneKalerpoK. tai-
fnåitordle nunavtinlnermut tapi-
siaK atåinartineKarpoK. sordlo ag-
gersitat ukiut mardluk nunavti-
hlsimagunik ukiut tamaisa akeKå-
hgitsumik fériarsinåuput, ilaKuta-
ringnut avguaKatigigsitdlugo
20.000 kr-nik akilngmik, OdåK
Olsen OKarpoK, nunavtinlnermut
tapisiap pérneKarnigssånik suju-
OersuteKarnermine.
nangigpordlo: akilerårutit er-
kuneKarneratigut akigssautit na-
ligilernigssånik neriorssutauga-
luaK erKortineKarsimångilaK. a-
kigssautit åssigingissusiat pissuti-
galugo kalåtdlit kajumigissångilåt
atorfingnik angnerussunik tigusi-
nigssaK, akigssautitdlo nikingå-
ssusiat kalåtdlinik soKutigingni-
lersitsingilaK iliniarnigssamut. å-
ssersutitut OdåK Olsenip taivai
iliniartitsissut kalåtdlit Kavdlu-
nåtdlo aningaussait åssiglngissu-
tenartut 14 pct-imik, agdlagfing-
miut 77 pct-imik, sulissartut ili-
niarsimassut 98 pct-imik (mar-
dloriåumik) iliniarsimångitsutdlo
117 pct-imik.
OdåK Olsen aggersitanik OKalo-
KateKartarsimanerarpoK tapisiap
atåinarnigssånik nuånaringningit-
sunik. — kisiånile aggersitat nu-
namingnut uternermingne iliniar-
KingnigssaK avdlamigdlunit inu-
tigssarsiutitårnigssaK pissariaKar-
titarpåt. taimaingmat ajungineru-
vok atåinartineKåsagpat uteme-
råne aitsåt tuniuneKartarpata, O-
dåK Olsen OKarpoK.
OdåK Olsenip sujunersutå ilau-
ssortat sisamat akerdlilerpåt a-
tauserdlo kisime tapersivoK.
Bent Frederiksen OKarpoK nu-
navtininermut tapisiaK pérneKå-
sagpat OKimaeKatigigsårutigssa-
tut sujunersvrtigissariaKartoK nu-
naKarfingninermut tapisiap Kag-
fangneKarnigsså. — avingarusi-
massune uvdlumikut sulinigssaK
kajumigineKarpiångilaK. ajungit-
sorsiagssat OdåK Olsenip encar-
tugai nunaKarfingne sujumugag-
ssåungitdlat.
Severin Johansen akerdliuvoK
nunavtinlnermut tapisiap péme-
Karnigssånut. isumaKarnerarpoK
tapisiaK kajumigsautaussoK, ka-
Anders Andreassen
iåtdlinik sulissugssanik nåmagtu-
nik måne pisinåungikatdlarfing-
me. OKarpoK tapisiaK pémeKara-
luarpatdlunit Danmarkime peKa-
tigigfigssuit sapernaviångikåt a-
kigssautit KagfagtineKarnigssåt.
Jonathan Motzfeldt: tapisiaK pi-
ssusitorKat amiåkuisa ilagåt. nu-
naKarfingninermut tapisiamut a-
kerdliungilanga, kisiåne nunavti-
nlnermut tapisiaKartOKåsagpat ta-
måna ersserKigsumik tungavig-
ssaKartariaKarpoK. hjemmestyre-
Kalerpat aggersitat ukiunik aula-
jangersumik amerdlåssusiligkanik
atorfinigtineKartåsåput piumassa-
ralugulo kalåtdlinik kingorårtig-
ssamingnik iliniartitsinigssåt. ta-
nålagauvfiup nålagkfnera
nåmaginarsmåungilarput
— nålagauvfiup atausiarane ki-
oguarsartarsimavai sujunersutit
Pingåruteirartutut landsrådip ti-
kuagai. nålagauvfik agdlarKigsår-
titsissarpordlusoK landsrådimik
kommunalinigdlo. suliagssat nå-
lagauvfiup isumagissagssai åma
landsrådimut kommuninutdlo ig-
dlikartiniarneKartarput. taimåi-
tut isumaKatigingniarnikut iluar-
siniartariaKarput agdlarKigsårtit-
sinikut pinane. nålagauvfiup nå-
lagkiniartumik pissuseKartarnera
UnigtineKartariaKalerpoK, taima
OKarpoK Jonathan Motzfeldt klas-
sine angnerussune atuartut tapiv-
figineKartarnigssånik apereutip
OKaluserineKarr.erane.
Jonathan Motzfeldt nalunaer-
Pok tapivfigineKartarnigssaK 1971-
imile sujunersutigisimassane pi-
årnerpåmik nåmagsiniartariaKa-
lersoK, atautsiminerit tamaisa
rnalerssortuaraluardlugo sule Ka-
Pok pissoKångingmat. sujunersu-
teKarpoK ministeria nalunaerfigi-
PeKåsassoK tamåna pivdlugo pi-
årnerpåmik inatsisigssamik suju-
PersusiorKuvdlugo, piumassaralu-
go ministeriap tamatumunga
Piingnerpåmik 40 pct-imik tapi-
SsuteKartarnigsså.
ikilileriniarnerit
OKauserineKartunut tungaviussoK
tåssa ministeriap ikilileriniarnera
atuartunut angnei’nut tapissutig-
Ssatut landsrådip sujunersutigisi-
fnassainik. landsrådip sujunersu-
ligisimavå 8. åma 9. atuartut u-
kiumut tapivfigineKartåsassut
1626 kr-nik, tåukule ministeriap
ikiliumavai 1500 kr-nut. 10. åma
11. klassine atuartut landsrådip
tapivfigiumavai 5.250 kr-nik, mi-
nisteriavdle 4.000 kr-nik. aningau-
ssartutigssat katitdlugit 3,1 mili.
kr-usåput, tåukunånga 1,2 miil.
kr. landsrådip kommunitdlo aki-
lertåsavait. 10. åma 11. klassinltu-
nut tapissutit tamaisa nålagauv-
fiup akilertåsavai kisalo 8. åma 9.
klassinitunut tapissutip 40 pct-a.
sujunersut maligdlugo angajor-
Kåt aningaussanik pissariaKartit-
sissut kisimik taimatut tapivfigi-
neKartåsåput.
tapisiagssan tamanut
Otto Steenholdt isumaKarpoK ta-
pissuteKartoKartåsassoK kikunut
tamanut angajorKåt KanoK akig-
ssauteKarnerat aperKutautinago.
tamatumunga atugagssat sumit
pineKarnigssåt pivdlugo imaKa
mérKanut tapisiat Kiviatdlaine-
Karsinåuput, tåukume ilåtigut a-
ngajorKånit atornerdlungneKar-
tarput imerneKardlutik. mérKat
mikissut OKarsinåungitdlat anga-
jorKåtik tapisianik atornerdluiga-
luarpata, angisutdle erninaK upa-
ruaisinåuput.
Konrad Steenholdt sujunersu-
teKarpoK ministeriap sujunersutå
akuerissariaKartoK, kinguarsar-
KigtariaKångingmat tapissuteKar-
tarneK atulerniåsangmat januarip
1-ane 1977.
Jonathan Motzfeldt: aulajangi-
utariaKarpoK tamatuma augustip
1-ånit 1976 atulernigssånik lands-
rådip ukiarme aulajangernera.
Konrad Steenholdt OKarpoK mini-
steriap avdlångortitsiniamera au-
lagsagtinago isagigput. tapissu-
tigssatut landsrådip sujunersutai
inutigssarsiornerme iliniartitsini-
kut rådip nautsorssuinera malig-
dlugo angissusilerneKarsimassut
aulajangiutariaKarput, ministeri-
ame inatsisileritup kinaugaluar-
nersup, imaKa nunavtine pissut-
sinik påsisimassaKarKigsångitsup
ilångarteriniarnera akingmivfigi-
nago. kisiåne tapissut tamanut pi-
nago akigssarsiatdle najorKutara-
lugit tuniuneKartariaKarpoK.
Knud Kristiansen ip akuerisi-
nåunginerarpå angajorKåt KanoK
akigssarsiaKarnerat najorKutara-
lugo tapIssuteKartarnigssaK, ta-
persersordl ugule taplssutigssap
atulernigsså augustip 1-anit 1976.
Niels Carlo Heilmann åma isu-
maKatauvoK 1. augustimit atuler-
nigssånut. ministeriap sujunersu-
tå akuerissariaKarnerarpå lands-
rådip sujunersutånit avdlaungå-
ngingmat. OKarpoK tapissutigssat
aningaussagssaKalersinaussut av-
dlatigut sipåruteKarnikut imalu-
nit akitsutit akilerårutitdlunlt
KagfangneKarneratigut.
akueralugo imalunit
kinguartitdlugo
Jørgen Olsen: akuerssorpara su-
junersutip piårnerpåmik atuler-
nigsså. isumaKatigigaluarpara a-
ningaussartutigssat tamaisa nåla-
gauvfiup akilisagai atuarfeKarneK
nålagauvfiup ingerdlataringmago.
nålagauvfiuvdle akissutåne er-
måko ingmikut påsisimassaKar-
tut akilertariaKarput, tamatuma-
niio nunavtinlnermut tapisiaK pi-
ngårnerungitdluinarpoK. lands-
rådip isumalicrKutigissaKarpå a-
tcrfinigtitsissarneK KanoK itoK ag-
gersitanut tungatineKartariaKar-
tOK.
Otto Steenholdt: nunavtininer-
mut tapisiaK tåssångåinaK kipiti-
sinåungilarput. sivitsungitsoK ki-
ngunipilugsså tåkutisaoK. sule u-
kiorpagssuarne avatånit sulissug-
ssanik tapisisitsissariaKåsaugut.
ånilångatigåra tapisiaK tåssångåi-
naK pérneKarpat ineriartorneK u-
nigkumårtoK. taimaingmat mia-
nerssorKiissutiginiarpara tåsså-
ngåinaK iliomigssaK.
Otto Steenholdt tapersivoK Bent
Frederiksenimik OKardlune ilini-
artitsissut kalåtdlitaoK kajumigi-
ssångikåt nunaKarfingninigssaK,
taimåitumigdlo kalåtdlitaoK er-
Karsautigalugit KanoK itumigdlu-
nit årKigssussineKartariaKartoK.
Anders Andreassen isumaKa-
tåungilartaoK tapisiap pérneKar-
nigssånut OKardlune: uvdlumikut
sulissugssaileKivugut. kalåleKar-
poK atorfigigsårtunik akigssauti-
gigsårtunigdlo, kisiånile atorfing-
mingnit soraersitaussartunik tut-
suviginångissusertik piSsutigalu-
go, taimalo aggersitanik taorser-
neKartariaKartartunik. aggersitat
sule atorfigssaKarteKåvut, månå-
kutdlo pivfigssångorsimångilaK
nunavtinlnermut tapisiap péme-
Karnigssånut.
sujuligtaissoK OKarpoK tapisiap
pérneKarnigssånut avdloriameKa-
rérsimassoK, tåuko niorKutigssat
akitsomeKarångata Kagfautigi-
ssartagåt pémeKarsimangmat. su-
junersutigåra oKaluserissap inger-
dlaterKingneKamigsså grønlands-
rådip atåne udvalgimut nunavtine
aningaussarsiornermik suliaKar-
tumut. tamånalo akuerineKarpoK.
Julut.
ssencigpoK taimailiusavdlune nå-
lagauvfik måna akigssaKångitsoK.
taimaingmat periarfigssat mar-
dluinåuput, sujugdlermik: suju-
nersutip atulernigssånik kinguar-
titsinigssaK nålagauvfiup akig-
ssaKarnerulernigssånut, åipagsså-
nigdlo: nålagauvfiup sujunersutå-
nik akuerssinigssaK. tapisiaKaler-
sitsinigssaK pingåruteKiguvtigo i-
maKa tåuko 1,2 mili. kr. mérKa-
nut tapissutinit tiguneKarsinåu-
put.
oKatdlineK inerneKarpoK suju-
nersut ingerdlatentingneKardlune
aningaussarsiornermik pilerssåru-
siornermigdlo udvalgimut, kingor-
na landsrådime nangencitagsså-
ngordlugo.
Julut.
OdåK Olsenip landsrådime
aggersitat Kalåtdlit-nunånT-
nermingnut tapisiåt — ma-
Kaissinermut tape — oKat-
dlisigitlpå:
sordlikiarme Kalåtdlit-nunå-
nTnivtlnut tapisiaKåsaugut. u-
kioK sujugdleK, feriaKaravta,
Mallorca-mTpugut, tugdlianik
Canariske øer-ne, tauva
Rhodos-ime kingugdlermig-
dlo Tunis-ime. ukit tatdlimå-
ngorpavut Danmarkimtgata
avKusåglnartaravtigo. sfirdli-
kiarme, nuna inångorfigissaK
maKaissinarpoK tapisfssutau-
ssariaKartumik.
OdåK Olsen bragte de ud-
sendtes Grønlandstillæg —
afsavnstillægget— op til de-
bat i landsrådet:
— Selvfølgelig skal vi have
Grønlandstillæg. Det første
år, vi havde ferie, var vi på
Mallorca, næste år på De
canariske Øer, så på Rhodos
og sidst i Tunis. Det er over
5 år siden, vi har været i
Danmark andet end på gen-
nemrejse. Det er da klart,
man savner sit fædreland og
ønsker en godtgørelse for
det.
HELVETIA
BOLCHER
er de bedste
sukuarKat
pitsaunerpåt
« * nemme
poser
f^ - 12
forskellige
slags
- pugssiarigsut
åssigingitsut 12
13