Atuagagdliutit - 25.03.1976, Side 24

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
ukiunik 25-ITssup Kalåtdlit-
nunånik nersoringmssutå
ukioK-måna ukiut 25-t Kångiuput,
Kalåtdlit-nunåt Kimåkavko, a-
merdlavatdlårnaviångitdlatdlo, u-
vavnik erKaimangnigtut, amerdlå-
nginarniardlime måna avKutiga-
lugo sule KutsavigerKigkusutéka
tagpavanikatdlarnivnut, ilagaluse
pissartunut, imaKalo uvanga pe-
Katigaluse erKaissaKåsassugut ta-
kordlordlugitdlo taimane „itsaK
uvdlut ajungikatdlarmata" pisi-
massut, sordlo igpagssigaminguaK
atuagkamik navssårtunga uvav-
tutdle ilivsinik nunavsinigdlo nu-
ånaringnigdluinarsimassup atuag-
kiarisimassånik — uvavnik er-
Kaisitsingårsimassumik iluvkut
misigisimalersitdlunga — imaxa
ama ilivse taimåisassuse.
„ilumut nuånaråse, Kajartortar-
tut, piniartut, aulisartut autdlai-
niartutdlo nuliase Kitomasilo a-
ngisut mikissutdlo. nersortarpav-
se uvdlormut inutigssarsiordluse
erdlc Kissarnivsine, aulagsarissu-
serse nukeKåssusersilo, navssåria-
tåtdlarKingnivsinik nåmagtorså-
ritdlarKissusivsinik tamanik, a-
ngatdlatine, såkutivsinik atissav-
sinigdlo, agssagssutdlanringnivsi-
nik. isumagingnerse atanrissarpa-
ra, periautsise malugssarissuser-
silo, ilanikut uvaguvtinik kångu-
sugtitsinangajagtartoK, nåmagig-
tardluse nuånårtamivsinik, atar-
Kinardlusilo toKumik nåpitsissar-
nivsinik.
nuliavse panivsilo Kungujulane-
risa Kimagsartarpånga, utoncau-
nerpåt nukardlerpåtdlo, inuarå-
nguit, agssårångue iluserigsut i-
ssivnut nuånårutaussarput.
aliasoKatigissarsimavavse, inu-
sugtase imarssup tigugångagit, pi-
niartorssuit, nunavdlo ajortortai-
sa panise nuånårtut arsåringni-
ssutigigångagit.
nuånårutigalugulo encigsissuti-
gissarpara isumangnångitsumik
erKigsisimanerse, mérarujugssu-
artut ilivdluta pinguaKatigigkå-
ngavta. ilivse nuliat nivissatdlo,
itertiparse méraugatdlaramale
ugpernera tusamersumik nipe-
Kardluse tugsiartamivsigut, ag-
ssavsine tarKavse auisa arritsu-
mik unuane Kaumassune inger-
dlaorussårnerane. aulajaitdluse
piggåtarpavsinga nåparsimaKalu-
nga tupermltunga.
ataKatigigpugut, ilivse, uvagut-
dlo inuiånguit, OKalugtuagssartav-
talo iliniartisimavåse, OKartug-
ssåussuserput migdliartorsimassoK
ukiut téuko tohundredet inger-
dlaneråne, ataKatigigsimanivtine
nalungilarse Kajangnåssuserput,
nalungilarse uvagut ilivsitutdle
sut piginarsinåungikivut, kuisi-
kavt.a neriorssutigineKartut. na-
lungilarsitaoK ajungitsumik piu-
måssuseKartugut, imarssuarme i-
kårdlugo ilivsinukartartut ilarpa-
rujugssuisa tamaviårutarpåt inu-
nivsine atugkavse oKilisamiamig-
ssåt, piginaunivsinigdlo atuivdlu-
arsinångomigssarse, pigerigkav-
sinigdlo atuivdluarsinångornig-
ssarse, pigerigkavsinik nerissag-
ssarsiordluse erdloKinivsine ator-
tagkavsinik, tåukume ilikarsima-
våse nuånarilersimavdlusilo iliv-
se pissuvdluse".
kisalo arnamik nersoringning-
nera, kalåtdlimik, sorunalume i-
sumaKatigissavnik.
„isumaKartoKåsagaluarpat, Gu-
tivta Hans Egede-a kalåtdlit ar-
nartaisa pilerinåssusiånik misigi-
ssaKarsimångitsoK, tauva sagdlu-
saoK.
nangmineK onausine ima ag-
dlagsimavoK: „amartait „inugig-
sorujugssuit" pikititugaluaråine
pinersausersordlugit „nunavtini-
AG-mi nr. 10-me saqqummersu-
mi allaattaasitaaq assut sammine-
qarsimavoK, nuanneqaat atuarlu-
git imaallaat paasinngisat ilaai
paasilemarput, aamma kissaatigi-
naqaaq taanna allattaasiaaq ni-
pangiusimaneqarani Kapputigiu-
varneqarnissaa. Aaatsaammi aal-
lartilaapoq. AG-mi atuartakkakka
malillugit paasisoraara atuartar-
tut utoqqaanerusut allattaasitaaq
akerlerinerugaat inuusunnerusul-
lu allaattaasitaaq atomiameru-
gaat aammami tamanna tupinnar-
tutut paasisariaqaanngilaq.
Uanga inuusuttuunera pinngik-
kaluarlugu taamaattoq allaattaa-
sitaaq atulersimavara naak tak-
kuteqqaarmat assut isomartoqar-
tsikkaluarlugu pissutigaluguo kul-
turerput allanngussasoralugo al-
lattaatsimut tunngatillugu, sooru-
nami alaaseq nutaaq saqqum-
merKårmat allagarsiat assut aal-
lasitoqatsinnut naleqqiullugit al-
sut" imaKa åssersunåsagaluarput
„Europame amanut kussanamer-
pånut"...
„inugigssuartoK“-vutit åma iv-
dlit, Thamar, Inup pania, atitdlu-
me tugdluareKåt.
sordlo takorKårpiaravkit ujar-
Kame igsiassutit erfalassulerfe-
Karfiup Kagtunerssåta Kåvane se-
KineK tarrilersoK, agssangnik ter-
Kisserdlutit anit piniariarsimassoK
nasigdlugo.
nutsangne kultimik kåporKutit,
erssaKutititdlo takisut, sapånga-
titdlo maligaussiortunik agdlag-
lanarput, kisianni allagigaluarlu-
git ajorigaluarlugillu paasiniaq-
qissaalersimavakka paasilersimal-
lugillu ilumut sanaajusut isuma-
tulluinnartumik tunngaveqarluni
ilinniagassiaasimasut, allaasito-
qatsinnut naleqqiullugit ilinniaru-
minangaarmat tamassa allaatta-
lerpunga kukkuneqanngingajallu-
nga, aammalu allakkaangama eq-
qarsartamera assut millivoq tas-
sa imaaginnalerpoq oqaatsit tul-
leriiaalluamissaat kiisat eqqaa-
masariniartalersimavara. Atuar-
tuullunga allattaasitoqaq ilinni-
arsimapara soorunamilu ilikkaga-
qangaatsiarsimallunga, kisianni
OKatdlisaugalugtuinarpoK Kalåt-
dlit-nunåta kigdleKarfiata ava-
sigdlisineKarnigsså, pissutigalugo
nunat avdlamiut aulisapilungne-
rat. — nunat avdlamiut sume au-
lisarnerussarpat? tåssa Nup ava-
tånit Ausiait avatåt tikitdlugo.
sorme aulisarfik tåuna matune-
Kångila nunat avdlat aulisartui-
nut.
uvanga kalåtdlit kilisautåine
ukiut mardluk aulisartusimavu-
nga, påsissåkalo imåiput: ukioK
1973 „Elias Kleist" rejerniutitalik
inugtauvfigisimavara, åmalo tå-
ssane aKUgtungorsimavdlunga å-
ma nålagausimavdlunga. rejer-
niarpugut Kalåtdlit-nunåta sine-
riåne Kåumat atauseK sivnilårdlu-
Atuagagdliutine annonce
atuarneK atarpoK 20.000
migss. inungnit Danmarkime
Kalåtdlitdlo nunåne
dlagdlit, Korsuit augpilassutdlo
avdlångorartut tungujortunut Ka-
Kortunutdlo sapénganut Kalipautit
akulerilersitdlugit, takorånersu-
mik, kamitit Kaugdlorit augpit-
dlarigsunik tukimut sanimutdlo
avitagkat putortutitdlo Kuliutivit
Kernertut kigdlingine tikungassut.
agssatit sanåginarpalugtutdlumt
sordlume marriugkat.
issit kussanardluinartut tårtut,
Kalipautåt OKortoK, Kardluit aug-
pilassut piukunartut, iluserigsoK
eKåipasigsoK ingmikut tukertita-
tut“.
tamatigut allakkaangama assut
eqqarsartarsimallunga taamalu
piffissaq sivisuneroqisoq atortar-
simallugu. Imaassimasinnaavoq a-
tuartuunerma nalaani poqissimal-
lunga tamalu allattasitoqarput i-
likkavissimanagu, aamma nalun-
ngilara ilimasullungalu allattaasi-
toqaq maannakkut inuppassuit u-
attut atoraat tamattami ilisima-
sassagut ilikkavinneq ajorpavut.
Allaattaasitaaq atorlugu atua-
galliutit saqqummertalerpat inuit
erKarsartut atuagalliutit pisiari-
neqamerat milleriassasoq uanga
tamanna ilimaginngilara, pissuti-
galugo AG. saqqummertarmat tu-
go. Sisimiut avatåne erniorfeKar-
poK — aulisagkat åssigingitsut.
sok tåuna matuneKångila Nup
avatåningånit Ausiait avatåt ti-
kitdlugo 100 sømilinik avåmut
isorartussusilerdlugo. ukioK atau-
seK Kångiungmat kilisaut „Ma-
nitsoK“-mut aKugtoK angningor-
punga — tåssanilo påsissåka
imåiput: aulisarpugut Nup ava-
tånit Sisimiut avatåt tikitdlugo
Kåumat december 1974 ilångut-
dlugulo maj 1975, tåukunane Kåu-
matine sårugdlinausimåput, pissa-
risimavdlugitdlo 1000 tons siv-
nerdlugit, åle nunamingånit kig-
dlilersorneKarsimassut KanoK a-
merdlatigissunik pissaKåsassugut,
Kanordlime kilisautit tamarmik
sårugdligtigaut! åma kilisautinik
avdlanik aulisaKateKarpugut, ty-
skit kilisautait arfineK-sisamat,
tåuko Kåumatit pingasut aulisar-
put. tamarmik pissaKardluardlu-
tik angerdlakåput, sårugdlingnik,
tåssa Nup avatånit Manitsup ava-
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissatt amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarKuvdlu-
git. ilangutagssiat Okautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nallisartariaHartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilangunen ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisamausinar-
sinaussarput. ilangutagssiat
nagsiuguk Onga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
sordlo nersoringnissutigisavdlu-
git nåmagtut tamanut.
nersoringningnera uvanga pigå-
ra, perKårnerale kiap pigå, soru-
name Hans Egede-p pinago.
Kamånga pissumik sule umaKa-
tika najorsimassåka inuvdluarKU-
våka.
K. Brandt.
sarsimanngisagut takusimanngisa-
gullu saqqummiuttarmagit, aam-
mami atuartareerlugu pisiarinn-
gikkaluaraani qanoq maqaasinar-
tigissara, AG-mi saqqummerfis-
samigut saqqummituanngikaa-
ngat taama tujurminartartigisoq.
Taamalillunga isumaga saqqu-
mmiutilaarpara naggataatigut
AG-mi nr. 10-mi allattaasitaaq
pillugu illersuisoq 9 klassimi a-
tuartoq Kangaamiormiu, Bamaa-
bas Martinsen, naasaarfigivara.
Ikinngutinnersumik inuulluaq-
qusillunga
Ludvik Lukassen, Nuk.
tå tikinardlugo. — sok aulisarfik
tåuna matuneKångila? piårtumik
aulisarfik tåuna matuneKarKuna-
raluaKaoK. uvagut piniagagssavut
nungusåinarpait Nup avatånit
Ausiait avatånut sineriangmit 100
sømil avåmut, nunat avdlamiut
kalåtdlitdlo kilisautait, tåssa
KGH-p kilisautai, tamåne aulisar-
Kujungnaerdlugit, taimalo Kap
Farvelip avatåne. — aitsåt taimai-
liguvta uvagut kalåtdlit aulisar-
nerup tungåtigut sujumut ilua-
mik autdlarKisagavta sårugdling-
niarnerup tungåtigut avdlatigut-
dlo piniagagssatigut.
sujunersutiga tåuna saperuv-
siuk inatsisilioritse ima agdlagsi-
massumik: Kalåtdlit-nunåta si-
neriåne erniorfingne aulisarneK
inerterKutauvoK, Kåumat decem-
berimit maj Kåumat ilångutdlugo
— ukiut tamaisa.
inuvdluaritse
Lars Sørensen,
Arsuk.
isumatuumik tunngavilik
Hvlt> NOUGAT MED NØDDER
Z</ ÆT g
HOLLY BAR
Alle holder af Holly Bar
den er med hele hasselnødder
Holly Bar tamanit kajungerineKartoK
ilivitsunik KåKortarialik
TomT
Kalåtdlit-nunåt aulisarnerup
tungåtigut igdlersoruk
24