Atuagagdliutit - 08.04.1976, Qupperneq 10

Upernaviup kommuniane
oktoberime Kilalugka-
nik malerssortarneK
sujunersut pingasunik ingmikor-
tortaKartipara.
aulisartut piniartutdlo peKatigit
ilausscrtaisa iluåne igdlersugag-
ssat scrdliusanersut aperKuteru-
jugssungmat, taimatutdlo kinalu-
nit Kalåtdlit-nunane nunaKavig-
sck imavtine pisinautitauvfeKar-
toK tamanit naluneKångingmat,
taimåtaordlo piniartut aulisartu-
mut kutteriutilingmut sanigdliut-
dlugo periarfigssakinerussusia tu-
nitsivigssatigut aningaussarsiorni-
kutdlo nikingåssusiat erKarsauti-
ginangitsorane.
åipagssåtut, Kilalugkap uma-
ssuvfingmine inussausia erKarsar-
nartcKardlune månatut kujåmu-
kalerugtcrfiane parssiardlugo a-
vatåne malerssortuarnigsså arfeK
KaKcrtaK, kalåtdlisut KilalugaK
KaKortaK. Davidsstrædep erKåne
(akugssaussartoK, Kalåtdlit-nunå-
ta kitåne Upernaviup Umånavdlo
avatåne imars'sup Baffin Bugtip
imartånltarpoK. aussåkut K'imug-
anorip såkortussu-
siata taigutitåve
matumuna ilångupavut anorip så-
kortussusianut taigutit nutål:
måna suk fis susen
atortut: sekundmeterit:
0 .............. 0,0—0.2
1 ............. 0,3—1,5
2 ............. 1,6—3,3
3 ............. 3,4—5,4
4 ............. 5,5—9,0
5 ............. 8,0—10,7
6 ............. 10,8—13,8
7 ............. 13,9—17,1
8 ............. 17,2—20,7
9 ............. 20,8—24,4
10 ............. 24,5—28,4
11 ............. 28,5—32,6
12 ............. 32,7-mit Kumut
GRØNLANDSPOSTEN
• landsdækkende
• to-sproget
• er bladet, som læses i
næsten alle grønlandske
hjem
• er bladet, hvori Deres an-
nonce virker bedst og
hurtigst
GRØNLANDSPOSTEN
seriarssup kujatå-tungånit avunga
Etan-p avangnåne kangerdliuma-
nerssuarmut kigdligdlune imaK
tamane najortarpå. ukiukut Kavu-
nga Nuk tikitdiugo takugssausi-
naussardlune. ilåligutdlo sule ku-
jåmukartardlune Nunap-isua ui-
erdlugc Tunup "sineriå najortar-
dlugo, agdlåt Tunup avangnåta
kangiane nunap Svalbard-ip er-
Kånltardlune. Kalåtdlit-nunåta
kitåta avangnå najortarpå erirar-
dline KilalugaK KernertaK imarae
tamånéKatigissardlugo, kisiånile
Kilalugkamik Kernertamik ukiå-
kut kujåmukaiårnerussardlune.
tåssa tåuna KilalugaK avangnå-
ta imartånlneruvoK Upernaviup
Umånavdlo avatåne imarssuaK
Baffin Bugt najorneruvdlugo, ki-
siånc amerdlanerit kujåmukartar-
put ukiåkut. K'eKertarssup erKåne
ukiukut sikugångat kitånit K’e-
Kertarssup erKå 1unua imauvdlu-
ne tamåne savssausinaussarput.
imarnerssatdle atuardlugit kujå-
mut ilait ingerdlarKigtarput Ma-
nitsoK Nugdlo angusinaussardlu-
git.
KilalugaK KaKortaK sordlo Ker-
nertaK, téuko sineriak sinerdlugo
ingerdlacrtarput. kangerdluit pu-
lassardlugit nerinialertarput uma-
ssuarKat natermiut sordlo agfag-
ssausEagdlit, amikut aulisagkatdlo
inussutigissardlugit, pingårtumik
engmagssat, eKaluaussat, agdlåt-
dlume eKaluit umassutdlo miki-
ssut imap natermiut aKajaruine
nanineKarsinaussardlutik.
arfiarauvoK 3—5 m tikitdiugo
angissuseKalersinaussoK, kisiånilo
angutiviaK angnerussardlune. u-
pernåkut ernissarput Kalåtdlit-
nunåta Kitåne KilalugaK KaKor-
taK mardlulisinaussarpoK, tåkug-
ssaussaKautdlo mardlungnik ig-
dlågdlit.
samane Canadap kangerdliuma-
nerssuane alapernaerssuissunik
påsineKarsimåputaoK Kilalugkat
11,4 %-é uiaussartut, tåssa utor-
Kartatik maligtuartaramikik.
Kalåtdlit-nunåta avangnåmiu-
nut agsut pingåruteKarpoK Ka-
ngånitdle månamut.
nalungilarput avangnåta imar-
tånlnerussoK imarssuaK Baffin
Bugt najorneruvdlugo, taimatut-
dlo umassugame silatoK tutsarig-
scrdlo kalerritsoKaoK, tusåsinau-
nermigut silåinarme tusåsinau-
nivtinit tutsaringneruvoK (silåi-
narme tusåsinaunermik sukaneru-
jugssuarmik imap iluanitdlune
tusarsinåussuseKarame).
umassussutsiminik kalerrisima-
nane kangerdluit pulassardlugit
neriniartarame, kalerreriarånga-
milo neriniarfine Kimalertortar-
dlugo. nauk piarKiortuvdluaralu-
ardlune umassussutsimine inger-
dlacrtarfine avdlångortisinauvå,
tamåna ugpernarsautigssaKarpoK
1975-ime kutterinik avdlanigdlo
angalaortunik avativtinitoKarmat
nunaviup sinå patdlingilåt, åma-
me atuagkanit OKalugtuanitdlo
tusartagkavut maligdlugit Kanga-
lut piniagauvfingminut pisinau-
jungnaertarsimassut, åmalo a-
ngatdlatit niperpaluinit.
pasivavut piniariat avatåne ma-
lerssuga gssarsiuinartarsimassut
agdlåt tasamane kisåinartardlutik
unuissarsimavdlutik, taimatut pi-
niariartarneK ingminiginardlugo
pisagåine Upernaviup piniartui-
nut Kilalugåinåungitsunut puissi-
nutaoK suniuteKapilugtugssauvoK.
avatånit avangnånit puissérKat
tulagtarmata, Upernaviup avang-
nåne puissiniarnerinavik inussu-
tigssarsiutaungmat.
pingajugssånik, Upernaviup di-
striktiane KilalugaK aningaussar-
siornikut suniuteKardluartutut o-
Kautigisinauvara taimatutdlo ne-
Kit måtaitdlo inussutigssatut pi-
r.gitsorneKarsinaunatik.
kui terinigdlo piniariartarneK er-
Karsautigalugo piniartoKarfingme
nunaKartut aningaussarsiait ta-
maisa angungajavigdlugit angat-
dlatip atautsip ukiumut akigssar-
siarissarpai aulisarnikut, taimåi-
tumigdlo piniariaratik aulisartar-
nigssåt aningaussarsinarnerusav-
dlune.
igdluatungånilo piniartunut pi-
niagagssatigut avatånik avssersi-
maneKardlutik piniagagssardlior-
titaulernigssåt ilaKutarigpagssu-
arnut suniuteKapilugtugssåusav-
dlune (aningaussarsiornikutaoK).
måne KNAPP-ime inunerup
nutångoriartorneratigut angatdla-
titacK pitsångoriartortineKarput
taimatutdlo suliniuteKarneK auli-
sarnikut tunissagssiornerup Kag-
fagsarnigssånut sordlo nuname
fabrikinut aulisagkanik tulåussui-
nerisigut, kutterit atorneKarunik
pitsaunerpåjunginerpa?
piniartutdlo tåssåuput nunavta
silåinåtalc atoruminåitai<issup nu-
kitaoK atordlugit piniagagssångu-
anik isumavdluteKardlutik måna-
mut akiuvfiat, Kalåtdlit-nunåtalo
månamut inuvfigineKåinarnera-
nut inungmut piniartumut pinia-
gagssat KanoK pingårdluinartigi-
ssut nalunatigik. taimåitumik inu-
niarnikut atugarigsåréKissut pini-
agagssanik avssersuissujartortar-
nigssåt kigsautigingilarput. taimå-
tacrdlo Kilalugkap KaKortap i-
mavtine umassuinarnigsså igdler-
sordlugit suliniarpugut.
agdlåt Upernaviup kommunia-
nut sarKumiutisavdlugo erKarsar-
nalersoK månangåK isumaliutigi-
lisavdlugo piniagaK tåuna.
Vilhelm Kristiansen.
Kalåtdlit-nunane
mingugtitsineK
Kanigtukut Kobenhavnimititdluta
nunavtine aulisagkanik misigssui-
ssut atautsiméKatigisimavåka kig-
sauteKarfigalugitdlo AG-me avi-
serput avKutigalugo aulisartunut
atassuteKarniarnerulerKuvdlugit
navsuiautinik åssigissåinigdlo
agdlautigissaKartarnermikut.
månalo agdlautigissaK sujug-
dleK tigusimavarput mingugtitsi-
nermik misigssuinernut tungassoK
imåipordlo:
Kalåtdlit-nunane mingugtitsi-
nermik misigssuineK sagdliutine-
KalersimavoK augtitagssanik ulia-
migdlo ujardlernerit iluaKutiging-
ningniarneritdlo soKutigineKaler-
nerat ukiunilo aggersune inger-
dlåneKariartortugssaussutut issi-
gissariaKalernerat patsisauvdlune.
sujugdlermérutaussumik imap
misigssuivfigissaunera 1972-ime
Marmorilingme pisimavoK ki-
ngornatigutdlo ukiumut mardlug-
soriardlune ingerdlåneKartarsi-
mavdlune. tamatuma saniatigut
1974-ime Narssap erKåne misig-
ssuineKalerpoK, tåssa tamåne uran
augtitagssatdlo KaKutigortut av-
dlat piarneKaleratarsinaungmata.
kisalo 1975-ime Kalåtdlit-nunåta
kitåne uliasiorfigssatut akuerssi-
ssutigineKarsimassume misigssui-
neKalersimavoK.
taimatut ukiut ikigtunguit
ingerdlanerinåne misigssuinerit
autdlarterarneKarsimassut suju-
nertaråt nunap ilåne augtitagssa-
nik ujardlerneK piainerdlo aut-
dlartitinagit tamåne pingortitap
Kangånit pissusia KanoK ipiarner-
sok takujumavdlugo åmalo Kalåt-
dlit-nunåta augtitagssainut tunga-
ssumik ingerdlatsinerit KanoK ta-
matumane suniuteKarsinaunersut
takussutigssaKartilerumavdlugo.
åma sujunertaussut ilagåt augti-
tagssat ujarneKarnerata iluaKuti-
giniardlugitdlo piarneKarnerata
kingunerissånik mingugtitsineK
pingitsorane pilersugssaK pivdlu-
go maleruagagssaliornigssaK.
misigssuinerit ingerdlåneKarput
atorfeKarfingnit Kalåtdlit-nunå-
nut ministereKarfingmut atassu-
nit, tåssa ujaragsiunit aulisagka-
nigdlo misigssuissunit amalo Dan-
markime atorfeKarfingnit ardla-
lingnit, ilåtigut Vandkvalitetsin-
stitut, Københavnip Universitetia,
Dansk Hydraulisk Institut åma si-
lasiornermut Institut peKatauv-
dlutik.
månalo Marmorilingme misig-
ssuinerit åma uliasiorfigssane mi-
sigssuinerit erKartornerulåsavåka.
Marmorilik.
taineKarérsutut Marmorilingme
misigssuinerit 1972-ime autdlarti-
put. 1973-ime nangineKarput u-
kiåkut Greenex-ip piaivdlune
autdlartinginer'tamatuma ki-
ngornatigut misigssuinerit ukiu-
mut mardloriardlune ingerdlåne-
Kartuarput, tåssa aussaunerane
atausiardlune ukiuneranilo atau-
siardlune.
Greenex-ip uvdlut tamaisa Ag-
fardlikavsånut igitarpå augtitag-
ssap igitagssartai 1200 tons siv-
nexartut. erxagkat tåssåuput u-
jarxat iluaKutiginiarneKartungit-
sut, saviminigssat akuiarneKå-
ngitsut åmalo akorutigssat piai-
nerme akugineKarsimassut. ta-
måko amerdlanertigut Agfardli-
kavsåne imamut 50—70 meteritut
ititigissumut kiviorartarput. ka-
ngerdlup tåussuma påva ikag-
tungmat angnerpåmik 25 meter
itissuseralugo erxagkat angner-
pårtait Agfardlikavsåne uneråi-
nartarput.
månamutdlume misigssuisima-
nivta takutisimavå mingugtitsivi-
ginexartOK tåssaunerpaussoK Ag-
fardlikavså. kisiånile tamatuma
peKatigissånik påsisimavarput u-
jarKat augtitagssakutdlo kanger-
dlup narKanitut akue saviminig-
ssat imamut akuliukiartordlutik
K’aumarujungmut anissartut. mi-
ngugtitsineK tåuna kangerdlung-
ne pinexartune mardlungne uma-
ssoKarneranik navianartorsiortit-
sissungorsinauvoK åmalo aulisag-
kat nerpisa saviminermik akoKar-
patdlålernerat kingunerisinauv-
dlugo. kisiånile måna tikitdiugo
aulisagkat misigssuivfigineKartut
(KerKat Kaleragdlitdlo) sule tai-
mailisimanerånik malugissaKarsi-
mångilagut.
ersseririgsartariaKarpoK mi-
ngugtitsineK misigssugariuarne-
Karmat åmalo Kalåtdlit-nunånut
ministereKarfik pisinautitaungmat
mingugtitsineK angnertuvatdlåler-
soriguniuk akuliuvfigisinauvdlu-
go.
uliasiorfigssanik misigssuinerit.
1975-ime kitåne uliasiorfigssatut
akuerineKarsimassune misigssui-
nerit autdlarnerneKarsimanerånut
patsisauvoK misilivdlune Kivdle-
rissarnerne uliamik mingugtitsi-
ssoKaleratarsinaunera. ilåtigut
sarfap ar.orivdlo pissusisa ugtui-
nertigut misigssorneKarnerisigut
erssersiniarneKarpoK uliamik ma-
KissortoKåsagaluarpat KanoK sia-
ruautisanersoK tamånalo Kanos
pitsaunerussumik akiorneKarsi-
nåusanersoK.
tamatuma saniatigut 1975-ime
misigssuinerne åma umassut
imavdlo pissusererigait nalunaer-
ssorneKarsimåput. tamatumane
anguniagauvoK tungavigssaKar-
nigssaK påsiniåsavdlugo uliasiu-
lernerup kingunerissånik pissutsit
avdlånguteKarnersut.
mingugtitsinermik misigssuine-
rit 1976-ime nanginiagåuput.
martsip nålernerane Marmoriliup
erKåne siko putuvdlugo misiligu-
tigssanik katerssuissoKåsaoK. au-
gustime sapåtip akunerine ki-
ngugdlerne mardlungne pilersså-
rutigineiorpoK Adolf Jensen Sisi-
miut avatåne uliasiorfigssane mi-
sigssuisassoK kinguninguagutdlo
Marmorilingme misigssuivdlune.
kisalo KularnångilaK TornaK mi-
sigssuiumårtoK Itivolip Agtuvdlo
akornåne åmalo Porsild Disko-
bugtime julip Kerxanit augustip
Kerxanut.
Poul Johansen,
Grønlands
Fiskeriundersøgelser.
råjarniat
amerdlivatdlårnigssåt
årdlerigineKartOK
taima KuleKutserdlugo Dansk
Fiskeritidende imattu agdlagpox:
IsJandip 200 sømilimut avasig-
dlineratigut ilimagissariaKarpoK
nunat avdlamiut rejerniariartor-
dlutik Kalåtdlit-nunåta erKånut
igdluartitilernigssåt. taimaingmat
Kalåtdlit-nunåta landsrådiata pi-
umassarisimavå piårnerpåmik
kigdleKarfiup avasigdlineKarnig-
sså 100 Eømilingordlugo.
Kavdlunåt tungånit navianartOK
taineirartoK arajutsisimaneKångi-
laic. Rusland Spanialo sågfigine-
Karsiméput su.icrna pissamik a-
merdlaKatåinåinik ukioK månå-
taoK pissaxarKUvdlugit iunuviga-
lugit. åma nunat avdlat ardlag-
d 1 i 1 sågfigineKarsimåput nutåmik
Kalåtdlit-nunåta erKåne re.jerni-
alerKunagit Kinuvigalugit.
mo.
10