Atuagagdliutit - 31.03.1977, Page 8

landsrådip hjemmestyre pivdlugo oKatdlmera . Landsrådets hjemmestyredebat . landsrådip hjemmestyre pivdlugo oKatdllnera . La
inuiaKatigfngne nangminer-
ssorneruvdlune aKutagssat
landsrådip sujuligtaissuata Lars Chemnitzip uvane
navsuiarpå sut suliagssat autdlarKautåne nangminer-
ssorneruvdlune aKutagssaunersut
— ernarsautauvoK taimatut oKat-
dlinivtine anguniåsagigput suliag-
ssat sut 1979-ime nangminerssor-
nerulernerme nutåme tigusaneri-
vut, landsrådip sujuligtaissua Lars
Chemnitz OKarpoK nangminer-
ssornerulernigssap landsrådime o-
KatdlisigineKarnigssånik autdlar-
nigame. — åma anguniagagssarår-
put, suliagssat sut, nangminer-
ssornerulernerup atulernerata ki-
ngornatigut pivfigssaK nåmagi-
nartoK Kångiugpat uvaguvtinut
tuniuneKartariaKarnersut, OKar-
POK.
— pingåruteKésaKaortaordle
landsrådip OKautigisagpago, Ka-
noK kajungertigalune mianerssor-
tigalunilunit suliagssat tigunig-
ssånut KanoK iliuseKarnigssamut,
sujuligtaissoK OKarpoK. — pingår-
tuvoK åma påsikénisavdlugo,
landsrådip suliagssat åssigingitsut
KanoK tugdleringnilerdlugit pi-
ngårnersiusanerai.
suliagssat tatdlimal
1976-ime upernåkutdle landsrå-
dip erKartorpå, kalåtdlit nangmi-
nerssornerulernerata KanoK ang-
nertutiginigsså. taimane isumaKa-
tigingneKarpoK, Kalåtdlit-nunåta
nangmineK aKuneKarnera, kalåt-
dlit aningaussauteKarfisa ani-
ngaussaKarniarnerat, atuarfeKar-
nes kulturimutdlo tungassut av-
dlat, inungnik isumagingningneK
sulivfigssaKarnermilo pissutsit ki-
salo inutigssarsiornermut tunga-
ssut ilait pingårnerussariaKartut
1979-ime nangminerssorneruler-
nigssap suliagssaisut.
landsrådip sujugdlertut ersser-
sitai månamutdlo nangminerssor-
nerulernigssamut atautsimititaliat
suliait najornutaralugit uvavne
imåisorinarpoK: 1. maj 1979-ime
nangminerssornerulernigssame
tatdlimat suliagssatut erssarigsut
téssaussut:
a) Kalåtdlit-nunåta iluane a-
KutsineK — landstingip inatsisig-
ssai, landstingip sulinerane najor-
Kutagssat — tamatumane åma
landstingip ingerdlatsinera, kom-
muneKarfit ingerdlatsinerat, Ki-
nersissarneK il. il.
b) landstingip aningaussaKarni-
arnera — landstingip aningaussa-
nik atugagssainut inatsisiliortar-
nigssaK akilerårutitdlo — åma a-
kitsusinermik landstingip inatsisi-
liarissartagagssai.
c) kultureKarnermut tungassut
— atuarfeKarfik, sungivfingme
sangmissagssaKartitsineK, radio-
KarneK, atuagkanik katerssugau-
teKarneK, inungnik KåumarsaineK,
katerssugausiveKarneK kulturi-
mutdlo tungassut avdlat.
d) sulivfeKarnermut tungassut
inungnigdlo isumagingningnermut
tungassut Inunnik Isumaginnin-
nermi Qullersaqarfiup suliaisa å-
ssinge. tamatumunga ilåungilaK
sulissut igdlersorneKarnerat. Ka-
låtdlit-nunåne sulinermut tunga-
titdlugo maligtarissagssat amigau-
teKangåtsiarput, kisiénile Kavdlu-
nåt inatsisåne aulajangersagkat
malingneKakånertardlutik.
e) inutigssarsiornerme pissutsit.
uvdlumikut inutigssarsiornikut
ineriartortitsinigssaK kisime
landsrådip atånipoK, inutigssar-
siornermilo pissutsit avdlat månå-
kut sule ersserKingnerussumik
årKivigineKarsimanatik. taimåitu-
mik tamåna ersserKingnerussumik
påsinarsititariaKarunarpoK, lands-
rådip isumaKarfiginerå nangmi-
nerssornerulernerme tigussagssa-
nut sujugdlernut ilaussariaKartoK
imalunit tamatuma kinguningua-
gut.
månåkut ardlaligparujugssuar-
nik migssingersuteKarérpoK inat-
sisigssanut, landstingip inatsisig-
ssainut, landstingip maligtarissag-
ssainut, kaujatdlaisitagssanut il. il.
tamåko tamarmik nangminerssor-
nerulernermit tiguneKarnigssånut,
tåssalo ima sujuarsimatigiput su-
liagssat ilumut 1979-ime tuniune-
Karsinåusavdlutik. taimåikaluar-
toK pivfigssaK sivikitdlivoK. tåssa
ilåtigut inatsissartugssanik Kiner-
sinerup suliat kinguarsarmagit.
åmalo kigdleKavfårigput sut tu-
niuneKartugssatut 1979-ime pia-
rérsima j umårnersut.
pingårnerlut suliagssat
pingasut
ingmikortut pingasut landsrådip
ingmikut soKutigissaKarfigisima-
vai, landsrådip sujuligtaissua Lars
Chemnitz OKarpoK, — tåssa inu-
GULDKARAMELLER
De eneste rigtige karameller er
Toms Guld Karameller
kukarnårKit tåssåuput Torns Guld Karameller
tigssarsiutit, avatangissinut isu-
maKatigingniutinut isertitanutdlo
tungassut.
inutigssarsiornermut tungassu-
nik inatsisiliornerme erKarsauti-
gineruvåka inutigssarsiuteKarner-
mut inatsit (næringslov) inatsisit-
dlo, aulisarnermik aKutsissutit,
Lars Chemnitz OKarpoK, — åmale
inatsiserpålorujugssuit ilåtigut pi-
gingneKatigigfiliornermut åma pi-
gingneKatigigfingnik ingerdlatsi-
nermut tungassunik aKutsissutit,
kisalo ingmikut inutigssarsiorner-
mut agtumåssuteKartut.
avatangissinut tungassumik
inatsisit ilagisavait erKigsisitsi-
ssarnermik inatsisit, mingugteri-
nermut tungassut, nuna tamåker-
dlugo pilerssårusiortarnerit il. il.
pingajoråtdlo inatsisit isumaKa-
tigissutinut akigssarsianutdlo iser-
titanutdlo tungatitdlugit inatsisi-
taoK. tamåna soKutiginartuvoK
mingnerungitsumik aningaussa-
Karniarnermut tamarmiussumut
suniuteKarame.
Kupernerit ilane issuarpavut
Lars Chemnitzip ilisimatitsissutai
inuiaKatigingnut tungassut KanoK
pinigssånik, nangminerssorneru-
lerneK atulerpat. -den.
imarsiornermik
ilmiarnerit
åma nangminer-
sorneruvdlune
aKuneKartariaKarput
åma Nikolaj Karlsen isumaKarpoK
nangminerssornerulernigssaK ani-
ngaussarpagssuarnik akeKaru-
mårtoK, taimåitumigdlo suliagssat
arritsumik tigujartuårneKartaria-
Kartut.
isumaKarpoK — OKalugtututdle
avdlatut ardlaligtut — inutigssar-
siornermut tungassut nangminer-
ssornerulernigssap iluanitariaKar-
tut „erKarsardluardlune pingåssu-
sé tugdleringnilersordlugit", taima
OKarpoK.
isumaKatauvoK imarsiornermik
iliniartitsinerup nangminerssorne-
rulernerup iluaninigssånut — aut-
dlarKautåne aulisariutinut tunga-
titdlugo iliniartitsineK, kisiånilé
ungasingnerussoK issigalugo ama
niuvfagiutinut tungassortå.
Nikolaj Karlsen ama dsumaKar-
poK, Kalåtdlit-nunåta pisussutai-
nut tungassumik inatsisit nangmi-
nerssorneruvdlune aKuneKartaria-
Kartut. -den.
Lars Chemnitz
Niels Carlo Heilmann
inutigssarsiutinik
aKutsineK tamarme
måne katitertariaKarpoK
landsrådip nangminerssorneruler-
nigssalerinerane Niels Carlo Heil-
mann OKarpoK, inutigssarsiutinik
tamanik aKutsineK atautsimut e-
KitertariaKartoK. — taimåitumik
Jonathan Motzfeldt isumaKatigå-
ra, inutigssarsiutinik ineriartortit-
sineK, inutigssarsiutinut taorsi-
gagssarsiniartarfik inutigssarsiuti-
nutdlo iliniartitauneK atautsimut
kateruvfeKartariaKartut, Niels
Carlo Heilmann OKarpoK.
ersserKigsarpå nangmineK suju-
singnerussukut sujunersutigisi-
magamiuk inutigssarsiutinut
nangminerssornerulernerup ilua-
ne KutdlersaKarfeKarnigsså, kisié-
nile tamåna sule iluamik akuer-
ssårneKarsimångitsoK. åma isuma-
KarpoK erKortusassoK nunanut av-
dlanut niuvernerup nangminer-
ssornerulernerup iluanlnigsså.
— ajornartorsiutinik nåmagtor-
sigajoKaugut, perKutigalugo inu-
tigssarsiornermut tungassut av-
guatårsimangmata sulivfeKarfing-
nutdlo åssigingitsunut inigssititer-
simavdlutik, Niels Carlo Heilmann
OKarpoK. — taimåitumik pingår-
tuvoK inutigssarsiornermut tunga-
ssut tamarmik inutigssarsiorner-
migdlo ineriartortitsinerup nang-
minerssorneruvdlune aKuneKar-
nigsså. — tamatumanile suliagssat
pingårnerssalersorsimångiléka,
Niels Carlo Heilmannip ersserKig-
sarpå.
Niels Carlo Heilmann åma isu-
maKarpoK erKigsisitsissarnermut
tungassut tamarmik nangminer-
ssorneruvdlune aKuneKartaria-
Kartut. -den.
inungnik taisisitsineK
landsrådip tamarmiussup isuma-
Katigå aulajangissussugssamik
inuit taisitineKésassut nangmi-
nerssornerulernigssamik inatsi-
sigssap atortulersineKarnigsså
imaKa 1978-imile. taimåisagpatdle
inatsisinik avdlångortitsissaria-
KåsaoK. tamånalo anguniarneKar-
niarpoK. Kalåtdlit-nunåne uvdlu-
mikut inungnik taisisitsinerit na-
jorKutagssiuissuinarsinåuput.
landsrådip sujuligtaissua Lars
Chemnitz autdlarninermine OKar-
poK, aulajangivigtugssamik
inungnik nangminerssorneruler-
nigssaK pivdlugo taisisitsinigssap
Kulåkértisagå, kalåtdlit inuiaKati-
7omT
git ilumut kigsautigineråt, kalåt-
dlitdlo Kinigkat Kavdlunåtdlo po-
litikerisa kisimik kigsautiginago.
Lars Chemnitz åma OKarpoK,
nangminerssornerulernermik er-
KussinigssaK ima avdlångutauti-
gissugssaussoK, aperKutit atausiå-
kåginail inungnik taisisitsinigssaK
pissariaKartisinauvdlugo.
OKalugtut ardlaKartut erKartor-
pait inugtaussut KanoK pisinau-
ssaKartiginerat nangminerssorne-
rulernigssatut pingårtigissumik
aulajanginigssamut. Siumume o-
Kalugtussup Jonathan Motzfeldtip
sujunersutigå, inuit aulajangivig-
sugssamik inungnik taisititsisisa-
gåine tungaviussugssatut piuma-
ssarissariaKartoK, Kalåtdlit-nunå-
ne inoKarfit tamarmik periarfig-
ssaKartineKåsassut atautsimitita-
liane (kommissionime) ilaussor-
tamik nåpitsisinaunigssåt. tåussu-
ma påsisitsissutigisavå nangmi-
nerssornerulernerup sussusia a-
perKutdlo pivdlugo OKatdlinermut
peKatauvdlune. Siumut-me sule-
Katigigsut isumaKarput, kalåtdlit
atautsimititaliane ilaussortaisa si-
neriak avangnånit kujåmut, ka-
ngimut kimutdlo avguarsinaugåt.
najugaKarfigineKartut tamåker-
dlugit tikiniardlugit periarfigssiv-
dlutigdlo piviussumik tungavi-
lingmik OKatdlinigssamut.
Konrad Steenholdtip erKarsar-
nartipå påsisitsiniainerup pitsåu-
ssusigsså, taima sivikitsigissumik
pivfigssaKardlune inungnut taisi-
sitsinigssaK sujorKutdlugo pig-
ssarsiaritineKarsinaunera. — a-
tautsimititaliame ilaussortat piv-
figssaKarfigingårnaviångilåt a-
ngumerisavdlugo, OKarpoK. ilame
suliaKaréKalutigdlo angalassaré-
Kaut atautsimltaréKalutigdlo.
(OKatdlineK nup. 25-me nangisaoic)
8