Atuagagdliutit - 13.06.1977, Blaðsíða 22
atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
takordlugax imalunft piviussoK
taima KuleKutserdlugo agdlagpoK Ausiangnit, Erik
Møller-imit, tigusimavarput. agdlagpoK, oKatdlisig-
ssiaussoK folketingime ilaussortap Lars Emil Johan-
senip ujartugåiut Sujumup sarxå pivdlugo oKatdli-
nerme
ingnåtdlagissiorfik nal. 22 unig-
poK, kisiånime uvdlune kingug-
dlerne taimåikajoKaoK, taimåitu-
mik persEuarsiutigineKångilaK. i-
lame ama imaiserérpoK, inuit ina-
lerérput. TV-me issigingnågag-
ssaKångilaK. Kangale taimailersi-
mavoK, båndmaskina kingugdlen
aserormatdle. måna nal. 23-ngor-
toK sule Kutdlit ikingitdlat, ilale
jutdlip nanerutai ikumatitdlugit
alianaeKaut, ilame inuit ilarpå-
luisa jutdlericårneKingmat sivne-
russatik pigait. amerdlaneritdle i-
narput Kipingmik iluane oKcrsi-
simårdlutik, ininime nigdlertilå-
rérpoK. kiagsautime oliatortut i-
ngerdlaneK saperput, ingnåtdlagi-
ssiorfik autdlångigpat.
ingnåtdlagissicrfingme sinigto-
KarsinåungilaK. hovedtavle ase-
rorsimavoK, maskinarbejderitdlo
påsisimavatdlångilåt, sarfamut
tungassortai KanoK pissagssau-
nersut. ingnåtdlagissiorfik kagdle-
rup ingnilerissoKaraluarpoK, ig-
dlcKarfiuvdle sanilimik ingnåt-
dlagissiorfianut atugkiusimavåt
aissariaKalerdlugulc. åmalunime
telefonerfigisinåunginamiko, ig-
dloKarflme akornåne atåssute-
Kaut., UHF-kæden atorungnaerni-
kuvoK. tåssalo åma helikoptere-
Karnaviarane. inugtaKaratingme
tingmisinåungitdlat. avdlatut a-
jornarmat Kimugsimik autdlar-
titsissariaKarput sikukut, iluag-
titsisagunigdlo, kagdlerup ingnile-
rissoK uvdlut mardlugsuit Kångi-
ugpata tikisinåusaoK.
uvdlåkut igdloKarfik iteriartuå-
lerpoK. amerdlanerit Kipingming-
Grønlandske
trimærker
Vi kjøper alt av grønlandsk
frimerkeklipp til 8 °/o av den
pålydende verdi. Dette gjelder
for alt Deres frimerkeklipp
uten unntak av stygge stemp-
ler o. 1. Betalingen skjer innen
30 dager efter varens motta-
gelse pr. postgiro eller sjekk,
efter Deres ønske.
NB: Ingen sendinger er for
små, heller ingen er for store.
Stein Pettersen
Maridalsveien 62
Oslo 4 . Norge.
Kalåtdlit
frimærke
pisiarissarpavut kalåtdlit fri-
mærké tamaisa akinit 8 %>-
imik akisunerutitdlugit. fri-
mærkiutivnut tamanut tamå-
na atorpoK naidssutinik kussa-
naitdlisarneneKarsimagaluar.
patalunit taimaeKatainigdlo.
akilertarpavut nagsiussat tigu-
nerånit uvdlut 30 Kångiutina-
git postgiro-kut checkikutdlu-
nit, kigsautigineKartut najor-
Kutaralugit.
NB: nagsiussat ikigtunguit
amerdlasorssuitdlo åssigigsipa-
vut.
Stein Pettersen
Maridalsveien 62
Oslo 4 . Norge.
ne pulaterdluartåginarput, igdlu-
me ilue KianaKingmata. amerdla-
sut ingnåtdlagissiorfingmiunguå-
kuluit taimungåinaK akerartor-
pait, sule sarfaKalingingmat. ing-
nåtdlagissiorfingme autdlarKig-
tuåinaraluarpcK, ilame taimane
elværksbestyrereKardlune, ma-
skinmestereKaratdlardlune insta-
latøreKaratdlarmat. sormitauvau-
na månåkut autdlångitsoK?
inuit, makitusimassut, pileriar-
påt, åmauna tåssa rujorit kugku-
mångitsut, rujoritdlukua erKU-
mitsumik nérKulugpalugtarivdlu-
tik. naussut igalåt såvinltut issi-
kue erKumitdlisimåput. uvdlåkor-
siutigssamik kavfiliuseriarfiungi-
laK, ilame iggavik ingnåtdlagi-
ssamortoK atorsinåunginame, ig-
dlume nutåt avdlamik kissagsau-
teKånginamik.
angutit ilarpagssuisa ingnåtdla-
gissiorfik avKusårtarpåt, sulisso-
KarnersoK takusardlugo. amerdla-
nerit KanoK ajortigissumik pisso-
Kalersoir påsivåt, maskinalerissut
CKalugtuarmata, KanoK itoK, su-
ngiusimångisartik pisimassoK,
nangmingnerdlo suliamik avatå-
nitoK, åmalo sarfaliorKilersisinåu-
ngikigtik, avatånit ikiortigssarsi-
tinatik. aperKuterujugssuångor-
poK, ikiortigssaK KanoK ilivdlune
tikisanersoK. aulisartut ilåta rå-
diumigut misiligsinaunerarpå, ar-
dlånik åtaveKarsinaunerdlune ka-
lerrisitagssamik. ikiortigssardle
ukiorigserugtortoK sukut tikisava.
umiarssuarmik igdloKarfik ornig-
tineKarsinåungilaK sikunera per-
Kutigalugo. ilalunime umiarssuag-
ssaKaråine angivigsumik sikunig-
dlunit aserorterumik, aggersitag-
ssaKaråine.
igdloKarfik KerrupoK, sut ta-
marmik Keriput, ervngup avKutai
tamarmik Kerruput, inuit ataut-
simut katerssutdlutik inérKane
sapingisamik amerdlasukutårdlu-
tik ivåmagtuput, primusituångua-
lingne, ilaisa narKit iluane Kui-
nilo tigusimassånik. kisiånile ta-
marmik primusigssaKångitdlat,
taimalo inuit åma Kiassut, ilåput,
sujugdlermik utorKait mårnatdlc,
kissagdluarneK sapersut. nåparsi-
massunik pårssissut ikiortaitdlo
nåparsimavingme sapingisångua-
mingnik ikiuniaraluarput, Kanor-
dle piniåsåpat? kina aperisagami-
ko? nakorsaKartugaluaråinilunit,
akissugssautitagssaugaluaK.
uvdlup ingerdlanerane, tamar-
mik påsilerpåt, atausinarmik ne-
riutigssaKalersoK — tåssalo ava-
tånit ikiorneKarneK. apernuteru-
ju.gssuinarpoK: ilisimaneKarner-
poK kimitdlunit avatånltumit, tai-
ma atugaKarmat, telefonit tele-
gramerutit atorungnaertut, åma-
me kia ikiusavai. —-------
åp, tamåko tamarmik takor-
dlugkerssårutåinåuput, uvangalo
atuartartunut nangminernut oKa-
lugtuap sivnera naggaserKuvara.
takordlugkerssårnerinåungilar-
dle, itavdlunåt sulissut Kalåtdlit-
nunånit autdlakångajalermata.
kajungernarungnaersimavoK
maunga suliartornigssaK, tamåna-
lo iliniartitsissuinarnut atungilaK.
amerdliartuinartut oKatdlisigåt,
Danmarkimut uterniartariaKaler-
dlutik, taimåitumik sujulinitoK
oKalugtuaK imaKa piviussungora-
tarsinauvcK. politikerit inuiaKati-
git tigdlerinik ima malingnigtigi-
ssariairarput, malugisinåusavdlu-
go pissuseK, sukagtikiartuinartu-
mik ersseriartortoK. Kavdluname
Kalåtdlit-nunånitut amerdlaner-
ssaisa nalujungr.aerunarpåt, Su-
jumukcrmiut inungnut oKalugtui-
sa oirauseKautigissartagåt Kalåt-
dlit-nunåta tamarmiussup isumå-
tut tigussariaKarnagit, pingitsor-
neKarsinåungilardle, inuit, amer-
dlasutigut inunermingne sivisu-
mik Kalåtdlit-nunåne suliniute-
Karsimassut, erKcrneKardlutik mi-
sigissarmata suliamingnigdlo i-
ngerdlåsimassamingnik susupa-
gingningnertut tigussardlugit..
NÅLAGAUVFIUP AKILERSU-
GAI tjenestemanderpagssuit, a-
torfigdlit sulissartutdlo åma tai-
neKarsinaunaviångitdlat kalåtdli-
nit inuiaKatigingnit pinangniartu-
tut, ardlaKangårnaviaratigdlo tåu-
ko ilagissait, Danmarkimut uter-
tut tingmiånguatut kultiussutut.
kisiånile åma Kavdlunåt ta-
mavta imaisiatdlåinardluta Dan-
markimut utersinåungilagut. a-
merdlasorparujugssuvugut, Ka-
låtdlit-nunåne ilaKutaKalersima-
ssugut, Kitornavutdlo kalåtdlisut-
dle Moses Olsenitut Lars Emili-
tutdle kalåliutigiput. sumipatdle?
inerikunik cKarumårnerpat anga-
jorKåmik åipånut: nunavtinit ani-
git, tungujortunik isseKarputit?
imalunit OKåsanerpat: nuna Ki-
måsavarput angajorKåvta åipå
ilagalugo åipå Kimagdlugo nunå-
nut?
isumaKarpunga, Moses Olsen,
Lars Emil Johansen OdåK Olsen-
ilo isumaKataisalo erKarsautigi-
ivsaK ungaslngitsukut tamalåti-
gut OKalugtarfik avKutigalugo
jutdlimut unangmisitsinermut tu-
ngassumik aperKutigssara akine-
Kångingmat månåkut nangerKig-
dlugo akerKugaluarpara.
erKaimasinåungikuvko OKauti-
gerKisavara taimane ima aperKU-
teKårama: „taimatut unangmisit-
sinerup suna sujunertarinerå
nungmiuinarnut sineriangmutdlu-
nit tamarmut peKatauvfigssatut
isumaKarfigineKarnersoK". tai-
måisagpatdlo sujunersutigisima-
galuarpara januarime makitsinig-
ssamut unangmeKatausimassut
tamåkerdlugit atautsikut erKuini-
arnere makineKarsinaunersut. ku-
pernerit avdlamut atorneKarsi-
naugaluartut aterpagssuarnut er-
Kuisimassunut pingikatdlardlu-
git.
aperKut tåuna akineKånging-
mat akerKugaluarpara.
taimane aperKuteKarama ilå-
ngupara Atuagagdliutinut ilångu-
ngutagssiaraluara ilånguneKaru-
mångitsoK „takivatdlåKingmå-
ngoK“ tåuna åssersutitut taigi-
narsimavara takivatdlårpat na-
ngeKåtårdlugulunit ilånguneKar-
sinaugaluarmat. tåunalo kisiat
akissutiginiaraluagkavne erKai-
vat aperKutdlo akinago! erKaiva-
sulissartut
kåtuvfiåne
ilaussortauvit?
tauva erKaimajuk AG
tamatigut
pisiarissåsagavko,
G.A.S. AG-me nangmineK
avlseKarpoK
ssariaKaråt akissugssåussuseK, ti-
gussartik, kipisuitsumik kigdle-
Kångitsumik inoKatigit Kuvdlutig-
ssicrnerisigut. nunamingnik pi-
gingningniarnerisa avdla sujuner-
taringilåt nangmingneK anguniag-
kamingnik KagfagsainiarneK, å-
malo sule pivfigssangåtsiakasik
Kångiuterérpat aitsåt, Kalåtdlit-
nunåne ferbundspræsident ator-
figssaKalerumårsimavoK, Kanorme
ipa nukise mérKat atuarfiåne a-
tuinaruvsigit? tåssane inugtag-
ssaileKiput!
kalålingorsaineK autdlarting-
matdle ukiut tatdlimat matuma
sujornagut, tusakulavarput, sut
tamarmik kalåtdlit piumassait
maligdlugit pisassut.
angutit Kulåne taissåka pinga-
sut Kinuviginiarpåka navsuiar-
Kuvdlugit OKariartautsit tåuko
mardluk peKatigititdlugulo påsiu-
minartumik navsuiauterKuvdlu-
nga, sok kalåtdlit ilaKutarit taima
amerdlatigissut, inuiaKatigingne
savssasigdlutik inigssisimalersi-
malersimanersut, Kitornatik pe-
rorsardlugit Kavdlunåtut erKar-
sarnermut OKalungnermutdlo. i-
måingikaluarnerpoK inuit tåukua
påsisimagåt OKautsinik sapingisa-
KartariaKavigsoK, inungnit 40.000-
Inarnit atorneKångitsunik. agssa-
ga umativnut tugtitdlugo, atarKi-
nartuse. susagaluarpise, Kavdlu-
nåtut iliniarsimångikaluaruvse?
mérarpagssuit åiparingnit aku-
ssat tamangajangmik OKautsinik
ardlaringnik atuiput, ilarparujug-
titaoK mérKanut ilångussat tatdli-
mat, Kineraluaravkit takussaKå-
ngilanga, taimågdlåt Kupernerme
atautsime agdlagkat åmukartut
tatdlimat sanilerit (spaltinik tai-
ssarunarpait) mérKanut tunga-
ssut.
aperilårdlanga agdlagara tåuna
atuarsimanerit iluatingnautailo
tåssanttoK takusimaneritit. upa-
ruartuissut pisimassunik ilumor-
tunik pissutsinigdlo Kånginarne-
Karsinåungitsunik uvdlumikut pi-
ssutsit erKarsautigalugit? uparu-
artuisagumame avdlatut ajornar-
tumik takisuliortariaKarsimavu-
nga atuartugssanut påsineKardlu-
arsinaorKuvdlugo agdlauserissa-
ra påsisimassaKarfigalugo, avdla-
nigdlo piviussungitsunik tigorKå-
ssutut pinanga uparuartuissuti-
niarsimagaluaravko.
asassara Atuagagdliutit årKig-
ssuissuat, årKigssuissutut Atua-
gagdliutit kiserdluinavse imer-
sorniaruvsigik avatånitut periar-
figssaKartinagit pingårtumik ka-
låleKatitit malugisimångiliuk Atu-
agagdliutit avdlaujungnaermata
OKalugtartup nutå atukangnermit
nungutdlalersoK? ilåtigume atuå-
savdlugitdlunit nakernarpiarung-
naerput: åssit tåuko, nangminer-
ssornerulernigssaK, nunap iluata
pisussutai, kalåtdlit inuiagtut,
AkilinermiungoK agdlausitårput.
tamåkorpagssuit avångunarsinar-
put, nåmagigtaitdliutit sujunersu-
tinik atorsinaussunik amigautig-
dlit avdlarpagssuitdlo .... takinå-
leraluaKåråsit.
neriugdlunga ukiortåme „Atua-
dliutit „tusaruminarnerulerumår-
tut“.
inuvdluarKussivdlunga
Hans Lennereth.
Atuagag.dliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amordla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Ki'nutigårput naitsu-
k u td langnik agdlagtarnu vdlu-
git. ilångutagssiat OKautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissonarfiup
n ail isart ar ianartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
narsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnauslnar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
ssuilo angajorKåmingnit iliniaga-
KartineKarsimåput, Kalåtdlit-nu-
nåta sujunigssåne iluaKutauvdlu-
artugssamik, iluaKutigssardle, i-
maisiatdlåinaK Kimåssorsinau-
ssaK. ilaKutarit måne Kalåtdlit-
nunåmiut Kavsimitauva Dan-
markime ilaKutaKarpat? tama-
ngajavingmik ilimanarpat. téuku-
nunga atåssut pisanerpa? taimåi-
tumik atarKinartuse politikerit;
tingerdlautise arKardlugit tamav-
ta månita ait. ingmivtinut ator-
figssaKartipugut, mianerssuniarti-
gutdlo KialerKunata akutanik nu-
jaliussugut, Kernertunik nujagdlit
ilarpagssuavutdlo akornånitut.
Erik Møller, Ausiait.
asassara Hans Lennerth!
unangmisitsineK avisip atuartar-
tuinut alikutagssiauvoK upagtor-
sårutauvdlunisaoK sordlo avdla-
ne pissartut. sinerissamut tamar-
mut tungavoK. kingugdlermik
makitsinerme erKuissoK sujugdleK
iluliarmiuvoK.
atautsikut makitsineKåsagalu-
arpat sapåtit akunerine sisamane
erKuissut arKe atautsikut ilångu-
tariaKåsåput, imaKalo normoro
tåuna atuartut agdlagåinut imag-
ssaraluinutdlo avdlanut inigssae-
rutisavdlune.
AG-mik sulissugut atuartartut-
dlume nalungilarput mérarsiuti-
ne KuperneK atauslnaussarmat.
agdlagkat atuarpara, OKarsi-
nauvungalo avdlatutdle iluating-
nauteKartoK. ilångukusugparput
nailisarneKarsinaugpat.
1976-ip ingerdlanerane Atua-
gagdliutit sarKumertarsiméput
avguaKatigigsitdlugo 30-nik ku-
perneKardlutik. tåukunånga ku-
pernerit tatdlimat patdligdlugit
atuartut agdlagarait, Kulit an-
nonciuput, avisip aningaussaler-
ssuissue pingitsorneKarsinåungit-
sut. radiukut autdlakåtitagssat
Kupernerit mardluput mérarsiu-
titdlo KuperneK atauseK. sivnere
Kupernerit arKaneK mardluk siv-
nilårdlugit avisiliortut agdlaga-
rait.
1976-imisaoK Atuagagdliutit å-
ssigingitsorpagssuarnik OKatdliv-
fiusimåput, sordlo hjemmestyri-
mik, agdlagtautsimut, imigagssa-
mik normorunilo kingugdlerne
nunap pisussutainik. oKatdlisigi-
ssat taimatut nikerartuarsimåput.
inuvdluarKussivdlunga
Jørgen Fleischer
agdlagkat angmassut
AG-ip årKigssuissuanut
22