Atuagagdliutit - 13.06.1977, Side 25

▼
atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
inuit maskmatdlunft
Nungme datacentralimik pilersit-
siniardlune pilerssårutit soKuti-
galugit Atuagagdliutine atuarsi-
mavåka radioavisikutdlo tusar-
nårsimavdlugit. ilimanerpoK da-
tacentral tåuna 1977-ip ingerdla-
nerane piviussungortineKåsassoK
igdlutagsså Nungme pigssarsiari-
neKarérsimassoK nalunaerutigine-
Karsimangmat.
Danmarkime niuveKatigigfig-
ssuaK kalåtdlit datacentraligsså-
nik sulissutigingnigdlune inger-
dlatsissoK ugpernarpalugtumik
navsuiaisimavoK pingårnerpau-
titdlugo kigsautigineKartoK inuit
måne najugaKavigsut sulissorine-
Karnigssait, OKauseKautdlo tåuna
soruname kalåtdlit inuiaKati-
gingnit sulivfigssaileKissunit ilu-
arusutigalugo tusardluarneKarsi-
mavoK.
itsarnisarpalårtutut akerdliuni-
akujugtututdlo issigineKalersinau-
galuardlunga taimåitoK kingusig-
patdlålertinago sarKiimiussaKa-
lårniarpunga isumanik avdlanik
sujornagut navsuiarneKarsimå-
ngitsunik uvangalo påsingning-
nera nåpertordlugo inuiaKatigit
kalåtdlit hulkortinut magnetbån-
dinutdlo nalunaerssorneKalersi-
nagit nanginaussumik isumerfigi-
ssariaKartunik.
EDB sumut atorniarpåt?
aperKut tåuna kommuninit nå-
lagauvfiuvdlo sulivfeKarfiutåinit
måna nålagkersuinikut ingerdlat-
sinerme EDB atulerniardlugo pi-
morutdlugo pilerssårusianik sang-
missaKartunit tamanut angmassu-
mik akissutitaKartineKångilaK —
Kularnångitsumik tåssa aperisso-
Karsimångingmat. kisiåne nålag-
kersuinikut pissaritdlisainiarner-
mik kigsauteKarneK kisalo ani-
ngaussat tungaisigut pitsauneru-
ssumik ingerdlatsiniarnermik nå-
kutigdliniarnermigdlo aperKumut
akissutåusaguna vigput.
nålagkersuinikut pissaritdlisai-
neK danskit erKarsartausitoKåt
maligdlugo tåssauvoK nålagkersu-
inikut atortugssanik atordluaine-
rulerneK aningaussaiautit migdli-
sineKarnigssånik kingunenartug-
ssatut nautsorssutigineKartartoK.
nangminigssarsiortumik tungavi-
ussumik isuma autdlåvigalugo
taimatut nålagkersuinikut pissa-
ritdlisainiarnermik sujunertari-
ssaK soruname ajungilaK. sulissut
ikilisineKartarnere sivnerututdlo
suliagssaKarnerulertarnere ukior-
pagssuarne sulivfeKarfiussunut
nangminerssortunut sulivfeKar-
fingnutdlo nålagauvfingmut ata-
ssunut iluaKutaussarsimavoK —
isumaliutdle tåuna uvdlumikut
inuiaKatigingnut (kalåliussunut
Kavdlunåjussunutdlo) nalentutu-
sava?
1960-ikune 70-ikutdlo agfaisa
sujugdlit ingerdlaneråne sulivfit
inugpagssuarnik sulissunik pissa-
riaKartitsissut angnertorssuarti-
gut sulissutik maskinanik taor-
sersorsimavait, agssangmigdlo
ingerdlatagssat suliagssat sivne-
rutut nalinginaussutigut pisanga-
narungnaerdlutigdlo takornartå-
ngortitsissalersimåput.
inuiaKatigit ineriartortut angu-
niagagssaisa ilagissariaKarpåt
inugtaoKataussut suliamik inu-
tigssarsiutaussumik isumatumik
sulianartinigssait. oKarumavunga
nålagauvfiup Kalåtdlit-nunåne
ingerdlatainut EDB-teknikimik
erKussinerup angnertumik kingu-
nerivdluarsinaugå inusugtut akor-
nåne sulivfigssaerusimanerup
angnertoréKissup sule angnertu-
seriarKingnigsså, åmalo nålagker-
suinerup tungåtigut suliaKartut
sivnerutugssat akornåne suliamik
iluaringningneK ineriartoKatiging-
nerdlo tamatumunåkut migdli-
ssugssåusaoK taimailivdlunilo
naggatågut atautsimut issigalugo
nålagauvfiup ingerdlatsinermine
inuiaKatigingnut kivfartussinera
sunerneKartugssåusavdlune. kisa-
lo agsut nalorninåsaoK akigssar-
siagssatigut sipårutigssat inger-
dlatsinerme akigssaiautaussartu-
nut migdlisautåusanersut. EDB-
teknik atordlugo akikitsuinåu-
ngeKaoK.
uvdlumikut nuname tamarme
kommuninilo tamane aningau-
ssarsiornikut aKutsineK atorfig-
ssaKartineKarput. Kalåtdlit-nu-
nåne suliagssat avguatårnigsså-
nut isumaliutigssisutit timitaler-
nerat åmalo kalåtdlit nangminer-
ssornerulernigssamik erKussine-
rat peKatigalugo aningaussarsior-
nikut aKutsineK agsorssuaK pi-
ssariaKartineKalisaoK. pissaria-
Kartitsinerdle tåuna agdliartui-
nartoK akineKarsinåungila EDB
atungikaluardlugo?
ilumordlunga OKåsaguma isu-
maKarpunga EDB-teknik atorna-
go tamåna iluagtisinåungitsoK —
kommuniugaluarpatdlunit nuna-
milunit tamarmiugaluarpat.
kisidnile kalåtdlit p olitikerisa
inuiaKatigit aKugtugssauva it —
tåssa imåipoK aningaussarsiorne-
rup KanoK aKungneKarnigssånik
piumassarissat tåukunångånit
iluarsartuneKartåsåput.
kalåtdlit inuiaKatigit akornåne
uvdlut avdlångulerfine pingåru-
teKardluinarpoK uvdlut nutåt pi-
umassarisait pissariaKartitaitdlo
påsiniardlugit nåmagsiniardlugit-
dlo kinguneKardluartumik inui-
nait, politikerit Kutdlersaussutdlo
suleKatigigtarnigssåt. pissusiviu-
ssorme tåssaussarpoK administra-
tioneKarfiup ajornartorsiut nang-
, mineK påsigajugtarå pissutigalu-
go ajornartorsiut tåssane sujug-
dlermérdlune pingorajugtarame.
administrationeKarfiup nangmi-
»ingmfkut pissanut« akerdliussut
kommunalbestyrelsip jutdlilerne-
rane nereKatigingnerane kommu-
nalbestyrelsip kommunalbesty-
relse akuerå 172 point-inik (tåssa
imigagssamik ingmikut pissagssa-
nik), atorrieKartunik imigagssanut
kimigtunut ilivitsunut tatdlima-
nut imianutdlo karsinut pinga-
sunut. akilerårtartut akilissunerat
kisiat pinago, kisiåne åma igdla-
ruautigssångortineKarput.
uparuåsavara nunaKarfingme
måne imigagssamut aulajanger-
sagkat, åssilinerat Nungme politi-
mesterimiloK. sulivfeKarfit ingmi-
kut pissagssånik taineKartartut å-
ma ukioK måna avguarneKarput
jutdlilernerane nereKatigingner-
me atugagssatut. nunaKarfivtine
atuagagssiame atuartartut agdla-
gaisigut mardlugtigut ingmingnut
atåssuteKångitsutigut taimatut pi-
ngårnerutitsineK issornartorsior-
neKaraluarpoK kinguneKångitsu-
mik.
ukioK måna KGH åma Teletje-
nesten isumaKatipigdlutik Kujåi-
narsimåput ingmikut pissagssa-
nut, igdloKarfingmilo iliniartitsi-
ssuinait jutdlilernerane nereKati-
gingnernut ingmikut pissagssa-
icartitanut aggerumasimångitdlat.
kommunalbestyrelsime ilaussor-
taK atauseK nereKatigingnermut
peKatausimångilaK ingmikut pi-
ssagssaKartitauneK akerdleralugo.
Palle Flytkjcer,
Scoresbysund.
nérdlune ajornartorsiut iluarsini-
artåsagpago politikeritdlo ajor-
nartorsiutip KanoK-itunera piv-
dlugo amigartumik påsisitsiniai-
vigissåsagunigit inuiaKatigit akor-
nåne iluarsinerit kukussut åssi-
gingitsut pilertåsåput. kalåtdlit
politikeré åmåtaoK inuinåuput
nalunaerutit tigussartagkatik na-
jorKutaralugit KanoK iliuseKarta-
riaKartartut.
uvdlumikut navianartumik ka-
låtdlinut inuiaKatigingnut erKuni-
arssarineKarput suleriautsit tek-
nikimik sulissunigdlo ingmikut
suliamingnik piginauvfigissaKar-
dluartunik piumassalerujugssuit
måssa inuiaKatigit tåuko KanoK
pissoKalerneranik pissariaKartu-
nik påsisimassaKaratigdlo nåku-
tigdlisinåungitsut. sanaortugag-
ssanut aningaussarpagssuarnik
atuivfigissariaKartunut aningau-
ssalivdlune ingminut Kilerukåine
ajornartorujugssuångortarpoK —
imalunit ajornavigtarpoK — tek-
nikimit erKuneKartumit aniniar-
KingnigssaK.
isumaga maligdlugo inuiaKati-
git kalåtdlit KanoK issutsimikut
pitsaoKutaisa pingårnerpåt ilagi-
savåt avdlångortiterinerit piler-
ssårusiornerine piviussungortine-
Karnerinilo inuit pingårnerussu-
tut KitiutiniarssaritineKartarnig-
ssait. Kalåtdlit-nunåt isumaKar-
tuarpoK „Inuit-nunåt“. aperiniar-
punga kalåtdlit akissugssaussut
tungånit inugtut issigingningne-
rup ilamernga tåuna teknikip
alterianut pigdliutiginiardlugo pi-
arértoKarsimanersoK, uvangame
påsingningnera nåpertordlugo
inugtut pingårtitauneK EDB-tek-
nikimit angnerussumik mingne-
nerussumigdlunit nalautsorneri-
nåkut tåkutumit atsingnerutini-
arneKarmat?
Palle Skov, NarssaK
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Ki'nutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilångutagssiat onautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
narsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnauslnar-
sinaussar put. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
nangminerssorneruneK
KanoK påsineKåsava?
nangminerssornerulernigssaK Ka-
noK isumaKarpa? kialunit politi-
kime sangmineKartoK nangminer-
ssornerulernigssaK sumik isuma-
Kartingitsårsinåungilå. inuiaKati-
git uvdlumikut ingerdlatitaune-
rat ukiut matuma sujornagut pi-
ssartut erKarsautigalugit taissa-
riaKarpoK politikerinit isumanik
nutånik sarKumiussivfigineKarsi-
massutut, nauk Danmark tama-
tumunåkut iliuseKarKarsimångi-
kaluartoK. tamåna pissusiviussu-
nik pissuteKarpoK, tåssa Dan-
mark ungasigkame — nauk tek-
nikikut atortoKarnikut Kanigdli-
atdlagsimagaluardlune — taimåi-
tumigdlo nalungisavtitut inuia-
Katigit ingerdlatitaunerånut tu-
ngassunik pingåruteKartunik ki-
ngusinårtumik aulajangissoKar-
tarpoK. aulajangissoKarångat uva-
gut akissugssåussuseKångitsutut
ilisimassaKångitsututdlo avarKU-
neKartarpugut. maluginiåsavdlu-
go isumaKarpunga nangminer-
ssornerulernigssame erKarsauti-
givdluartariaKartut tamatumane
uvagut inuiaKatigit kalåtdlit su-
mut kigdligsimassugut tekniki-
kutdlo KanoK angussaKartigisi-
massugut. taméko erKarsautiger-
icårdlugit aitsåt nangminerssor-
nerulernigssamut isersinauvugut.
aningaussarsiornek nangminer-
ssornerulernigssame. nangminer-
ssornerulernigssame aningaussar-
siorneK inutigssarsiornerdlo piv-
dlugit ajornartorsiutit uvdlumi-
kut Kångerniåsavdlugit ajornar-
dluinartutut OKautigissariaKarput.
tamånale unigfiginartariaKångi-
laK, åmåtaoK sujunigssaK unga-
singnerussoK erKarsautigissaria-
KarpoK. Danmarkip aningaussat
tuniutagai isumavdlutigisavdlu-
git pissusigssamisorpoK, erKai-
massariaKarpordlo nålagauvfeKa-
tigingnerup iluane aningaussali-
ssarneK ingerdlarKigtariaKarmat
inugtaussut aningaussarsiorneri-
sa patajåinerulernigssåt anguni-
ardlugo. nunap aningaussarsiorne-
ra erKartortitdlugo pissariaKarso-
råra augtitagssarsiorneK uliasior-
nerdlo erKarsautigalugit silarssu-
armioKativut ikiortigissariaKari-
kisiéne nunap nangmineK inui-
nut kulturiånutdlo ajoKutåungit-
sumik.
nangminerssornerulernigssa-
me inuiaKatigit akissugssaoKatau-
nerat. nangminerssornerulernig-
ssaK OKaluserititdlugo puigortari-
aKångilaK aulajangiusimåsavdlu-
go nangminerssornerulernigssåi-
naK sujunertaralugo nangminer-
ssornerulernigssaK atulertariaKå-
nginavtigo. uvdlumikut inuiaKa-
tigit sumut kigdligsimanerput
KiviartariaKarparput, ingmivti-
nutdlo piumavfiginerput angine-
rulertariaKarpoK. sordlo nangmi-
nerssornerulernigssamik atautsi-
mititaliap ilaussortaisa ilåta ta-
måna erssendgsumik oKautigigå,
1 kruniuterput sumut atusavdlu-
go erKarsautigivdluartalisavar-
put. tåssuna maluginiarneKarsi-
nausoråra nangminerssorneruler-
nigssarput imåingitsoK inuiaKati-
giussugut 50.000 migssåinitugut
pivdluarnerup silarssuånut iser-
figssarigiput. miserratiginago tai-
ssariaKarpavut inuiaKatigigtut
ingerdlaniarnivtine akornutausi-
naussut nåpitagkavut amerdla-
vatdlårtut, sordlo pinerdlungniar-
tarnerit imigagssavdlo ajornar-
torsiutaunerujugssua. tamåko su-
jumukarniarnerme iluaKutausi-
nåungitsutut isumaKarfiginartut
ingminut piumavfiginivtigut mig-
dlilertariaKardlugit påsisimassa-
riaKåsavavut tåssaulisaguvta inu-
iaKatigit akissugssaoKatauvdlutik
nangminerssornerulersut.
isumaKarpunga sujuline taine-
Kartut tungavigalugit nangmi-
nerssornerulernigssarput pisa-
nganartutut takordlorneKarsinau-
ssok. miserratigineKarsinåungit-
sutut uvdlumikut inuiaKatigit su-
jumukarniarnivtine ardlaligpag-
ssuarnik KångerniagagssaKarpu-
gut imåinaK Kångerniåsavdlugit
ajornakusortutut OKautigineKar-
sinaussunik. kisiåne aulajangiu-
simassariaKarsoråra uvdlumikut
pilerssårutigineKartutut nangmi-
nerssornerulernigssaK piviussu-
ngortineKåsassoK, pissutigalugo
inugtaussutut akissugssaoKatau-
neK nangminerssornerulernerme
anguneKarsinaussutut isumaKar-
figinarmat.
Markus Mikaelsen,
K’agssimiut.
sågtuanut OKauseKaut
Atuagagdliutine 4. november uk.
måna Kupernerme 4-me takutine-
KarpoK putdlat sågtuatdlo Ka-
rigerdluarssungme pissat åssili-
ssavdlo atåne oKausertåne, B.
Thomsen, Sisimiut, atsiugåne o-
KautigineKarpoK, KGH-p sågtuat
pisicrtugarigai 2,75 kr. kg-mut a-
kilerdlugit, sågtuat tåukua tuner-
Kingnexartardlutik 50,- kr-lerdlu-
git kg-mut Frankrigime pisiniar-
fingne.
påsissutigssissutigineKartut pi-
ssutsit piviussut eKungassumik
påsineKartinginiåsangmatigit,
narKissutitut ilångussamut oxau-
tigisavarput, KGH sågtuanik pi-
siortungingmat. erKorpox, Sisi-
miune misiliutitut 1970-ime 1973-
imilo sågtuat hundrede ardlaxå-
ngitsut pisiarinexarmata, iluagti-
ngisåinarsimavdlunile suliarinere
tunineKarsinaussungordlugit nior-
Kutigssiaralugit. nerpé sågtuane
Kerissune Kalåtdlit-nunånérsune
uningavdlutik xalipautåt avdlå-
ngortarame, taimalo tunissag-
ssaujungnaerdlutik.
tunerxingnerane akiussox 50,-
kr. kg-mut naluvarput, taimåitu-
migdlo åma naluvarput, tunissag-
ssiap sup ake tåuna akiginerå, o-
KautigineKarsinauvcrdle, sågtuat
nerpé Kerititat Kivdlertussamitut-
dlunit Frankrigime xaningne-
rungmåssuk 150,- kr. kg-mut. aki-
le tåuna imailinardlugo sanigdliu-
neKarsinåungilaK, éssersutiga-
lugo Canadame aulisartut såg-
tuanut akigititånut. nautsorssuti-
gissariaKarpoK, sågtuap 20®/o-inå
nerpiungmat, åmalo tunissagssia-
rinera aningaussartornartorujug-
ssuvdlune, K.aleruainime nerpiar-
niartarnera pissariungmat.
naggatåtigut CKautigisinauvar-
put, sågtuat, månamut Kalåtdlit-
nunåne sum.ivfigssineKartut, tuni-
ssagssiarinigssånut nåmagunå-
ngingmata, taimåitumik uvagut
aulisartut sågtuanik tunississåi-
narKusimavavut nunaKarfing-
mingne hotelinut Kalåtdlit-nunå-
nilo inungnut.
ikingutingnersumik inuvdluar-
Kussivdluta
DEN KONGELIGE
GRØNLANDSKE HANDEL
K. L. Brejl.
En annonce i
GRØNLANDSPOSTEN
giver kontakt til
mange tusinde kunder
over hele Grønland
25