Atuagagdliutit - 11.08.1977, Page 19

mamakujugtorungnaernerup
kigutigigsisisavai
kigutinut tungassunik ilisimatusartut Kalåtdlit-nunåne
mamakujugtutornermut ajomartorsiut angalavdlutik
misigssorsimavåt, asugoK Kalåtdlit-nunåne kigutit
putoKalertarnerånut patsisaungmat.
ingrmkut påsisimassagdlit kiguti-
nut tungassumik mamakujugtor-
torneK pivdlugo påsissagssarsior-
dlutik angalasimåput uvdlune
25.7.—8.8.-mut kalåtdlit igdloKar-
fé ardlaKartut avKusårtorsimav-
dlugit ajornartorsiutaussutdlo mi-
sigssorsimavdlugit, tåssagoK ka-
låtdlit tupingnåinartumik mama-
kujugtormata.
angalanerånut pernutauvoK
landsrådip aulajangersimanera a-
kilerårusissarnermine pissutsimi-
nik avdlångortitsiniardlune, tai-
mailiornikut mamakujuit kiguti-
lungnångitsut kigutilungnartutdlo
aké åssigilersiniardlugit.
taimatut aulajangerneK sule pi-
viussungortineKångilaK, taimåitu-
mik mamakujuit kigutilungnartut
kigutilungnångitsunit sule pisini-
arfingne akisunerutiterput.
nunavtine kigutit nakorsait tai-
matut nunavtine kigutilungner-
mik nakorsainiarnermingne poli-
tikerinut sujunersuteKarsimang-
mata mamakujugtunut tungassu-
mik politikerissaK avdlångorter-
Kuvdlugo.
— Kalåtdlit-nunåne mamaku-
jugtortorneK —• Danmarkimut sa-
nigdliutdlugo mardloriautaussoK
— patsisaoKatauvoK inuit nåpau-
tiginerussånut kigutilungnerssu-
armut, kigutit putoKarnerånut,
Knud Bonnen, distriktstandlægiu-
ssok oKarpoK.
— taimåitumik nuånarissoru-
jugssuvarput Kavdlunåt tungånit
taima soKutigineKarmat, tåssame
mamakujugtuliorfit peKataunia-
lersimangmata sukututdle ma-
martigissunik kisiånile kigu-
tilungnångitsunik mamakujugtu-
liorniarssarinermikut.
akit nikingavatdlårnerat
angalanerme sujugdlerme pissor-
tauvoK Kavdlunåt kigutilerissut
peKatigigfiata påsisitsiniainermut
sujuligtaissua, Hygiejnekomiteen,
ssuarme
Kalåtdlit-nunåne akigssautit ang-
nertorujugssuit kommuninut aki-
lerårtarnerup avatånitineKarput
akigssautigdlit kommuninut ing-
mikortcrtalersugaunerup avatåne
najugaKarnerat pissutigalugo. i-
nungnit tåukunånga 1500-nit 700
migssait Kangerdlugssuarme na-
jugaKarput, tåssanilo ilåtigut su-
livfeKardlutik Grønlandsflyme,
KGH-ime åmalc amerikamiut mi-
tarfiånut atavdlutik sulissartutut.
KangerdlugssuaK Sisimiut kom-
muneKarfiånut atagaluarpoK, a-
kigssautigdlitdlo tåukc kcmmuni-
mut akilerårtaraluarpata Sisimiut
kommune Kalåtdlit-nunåne kom-
munit pisunerit tugdlerisagaluar-
påt, taima agdlagpcK atuagagssi-
sk „Kommunen".
folketingip atautsiminerane ki-
ngugdlerme akuerssissutigineKar-
poK landsråde piginautineKåsa-
ssck Kalåtdlit-nunåne nuna ta-
måkerdlugo akilerårutinik atuler-
sitsinigssamut, kisiåne inatsisili-
crr.erme nutåme åma ersserKig-
sarneKarsimavoK, akilerårtitsineK
kommuninut ingmikortortalersu-
gaunerup iluane taimågdlåt ator-
tariaKartcK. landsrådip kigsauti-
gisimavå Kalåtdlit-nunåne inuit
tamaisa nuna tamåkerdlugo aki-
lerårtarnigssånut periarfigssar-
siumavdlune, taimåitoK avdlåu-
ssuteKartitsisinaunermut åssigi-
ngitsunik periarfigssalingmik, ki-
siåne inatsisigssatut sujunersutip
pilersineKarneratigut tamåna iti-
gartineKarsimavoK.
Kangerdlugssup akileråruteKar-
fiunginerata nagsatarå, tamatu-
munga peKatigititdlugo atorfenar-
titat niorKutigssanik akitsuteKå-
ngitsunik pisisinautitaunerat.
KGH-ime atcrfigdlit akigssauser-
scrneKarput angissuserisitat tåu-
kussut maligdlugit Kalåtdlit-nu-
kigutilerissuneK Jørgen Kann. o-
Karpordlo:
— mamakujuit kigutilungnå-
ngitsut påsineKarnerunigssånut
peKatauniarniarpugut. ilame kig-
sautiginardlugulunit piumassari-
neKarsinåungilaK imaisiatdlang-
nerinåkut mamakujuit kigutilung-
nartut atorungnaerdlutik kiguti-
lungnångitsunut nungnigssaK. a-
nguniagarput tåssa mamakujug-
tut ilaisa kigutilungnångitsunut
nungneKarnigssåt, tåssame nå-
måinartumik piumassaKartaria-
Karmat.
månåkut angnikipatdlåmik ma-
makujuit kigutilungnångitsut a-
torneKarput, nauk umigagssat i-
kigtujungnaeraluartut. tamånale
akit nikingåssusiånik patsiseKar-
POK.
overtandlæge Odd Larje, Stock-
holmime kigutigigtitsiniarnermut
pissortaussoK oKarpoK, svenskit
inungnik isumagingningnermut
oKartugssautitait suliniartutdlo
avdlat månåkut kalåtdlit landsrå-
disut angussaKarniarssarissut, tå-
ssa sukulingnik kigutilungnartu-
nik niorKutit aké kigutilungnå-
ngitsutdlo aké åssigigsarniardlu-
git. Sverige nunane avangnardler-
ne sujuartuvdlune kigutilungnå-
ngitsunik pisiagssaKartitsinerpau-
kigutilungnångitsunik
mamakujugtuliortoKarsmauvoK
angalanerme mamakujugtuerni-
at sivnissuåtut peKatauvoK kon-
sul Erik Rockstrom. tåuna OKar-
poK, tunissagssiortut tungusung-
nitsunik kigutilungnångitsunik
kigutilerissut isumait malinavig-
dlugo sanaortorsinaussoK.
ajornakusorsinauvordle mama-
kujugtuliorfit angnerit imaisiat-
dlåinardlugit kigutilungnångitsu-
liortiniarssarinigssait, tåssame a-
kisunerunertik pivdlugo kiguti-
lungnångitsut tuniniaruminåine-
rungmata.
tunissagssiortume pisissartut
perusutait mallnavigdlugit sa-
naortorsinåuput.
uvdlume mamakujuit kiguti-
lungnångitsut éssigingitsut pinga-
sut sananeKautait åssigingitsut
naluneKångitdlat, tåssa bitol, xy-
litol åma lycacin. amerdlanerti-
gut majsinit igfiugagssanit sana-
neKartarput, kisiåne åma nautsi-
anit (kartofler) sananexartardlu-
tik. tåukua ilisarnautigåt siorau-
ssanit sukkerroanit sananexartu-
nit angnikinerussumik syrelior-
tarnertik. tåssauna syre kigutit
Kåvisigut nivgussalissartoK tai-
mailivdlunilo kigutit aserunerå-
nik pilersitsivdlune.
akileråruteKarfiungit-
sune1500najugaKartut
Kalåtdlit-nunåta inuisa ilait 1.500 kommuninut ingmi-
kortortalersugaunerup avatåne najugaKarput, tåuku-
nånga 700 danskinut inugtaoxataussut Kangerdlug-
nåne KGH-ip sutdlivine avdlane
atortussutut.
taineKarérsutut Kangerdlugssu-
aK ilångunexaraluarpat Sisimiut
Kalåtdlit-nunåne kommunimut
pisunerpåmut tugdliutisagaluar-
poK. taorsiutdlugule Kangerdlug-
ssuaK ingmikut kommuneKarfiu-
leraluarpat kommunitigut nali-
gigsårineK avKutigalugo Kalåt-
dlit-nunåne kommuninut avdla-
nut angnertumik ikiutåusagaluar-
POK.
pigingneKatigit ama
akileråruteKångitsut
Kangerdlugssup kommunimut a-
kilerårtångineragut aningaussar-
pagssuit pingitsortineKarput. a-
kigssautinit akilerårutit saniatigut
åma akitsutit akilerårutåungit-
dlat. najuganarfigtut kingusing-
nerussukut ajornartorsiutaulersi-
naussutut tainexarsinåuput pi-
gingneKatigit akilerårutait. pi-
gingneKatigit sugaluartutdlunit
Kalåtdlit-nunåne ingerdlatsissut
måne nalunaersscrneKartugssåu-
put, åmalo tamatumunga atatit-
dlugo KangerdlugssuaK Kalåtdlit-
nunåne najugkanut avdlanut na-
ligitineKarpoK. tåssalo Kanger-
dlugssuarme najugagdlit piging-
neKatigit tåssane najugaKartutut
nalu.naerutigisinauvait Kalåt-
dlit-nunånilo sumilunit ingerdlat-
sisinauvdlutik akilerårtineKara-
tik. pigingneKatigingnut torKor-
figssamik tåssånga iluaxutiging-
nigkumassunut ajomartorsiut u-
nauginarpoK, najugkame tåssane
inungmik navssårtugssaungmata
pigingneKatigingnut sivnissussug-
ssamik, tåssa kinalunit nunagssi-
sinåungingmat Kalåtdlit-nunåne
sutdlivingmut atåssuteKartinane,
taima agdlagpoK „Kommunen".
xx.
Ausiangne Kalåtdlit-nunåta Radioata ingmlkortoKarfi ane pissortaK, Carl Berthel Lynge (mikrofonilissar-
toK) autdlarterugtorsimavoK Lone Jensen (såmerdliussoK) Lisa Poulsenilo tamarmik Ausiangmiut i'miut-
dlugit. teknikeria Anders Poulsen misigssuivoK sQt tamarmik pissusigssamigsut inersut. ungatåne erssi-
poK Ausiangne „Radiohuse". (åss.: Jørn Staus Jacobsen, Ausiait).
Lederen af Grønlands Radios Ausiait-afdeling, Carl Berthel Lynge (med mikrofonen) er her i fuld gang
med optagelser af en snak med Lone Jensen (til venstre) og Lisa Poulsen, begge Ausiait, mens tekni-
keren Anders Poulsen kontrollerer, at alt går rigtigt til. I baggrunden ses „radiohuset" i Ausiait. (Foto:
Jørn Staus Jacobsen, Ausiait).
a “ft
5 a 3j
3 (TJ 3 *
Fs
a
=*•«
ac
3 n
□ □ pissart. + nagsiunera, Nungme .............. kr. 175 87,50
□ □ pissart. + nagsiunera, Kai.-nun. sivnerane . kr. 225 112,50
□ □ pissart. + nagsiunera, Danm., tingmissart . . kr. 300 150,00
□ □ pissart. + nagsiunera, Danm., umiarss. . . . kr. 200 100,00
□ ukioK tamåt akilissarumavunga.
□ ukrup agfå akilissarumavunga.
ateK ..............................................................
atorfik ...........................................................
postbox ...........................................................
postnummer, igdloKarfik ...........................................
fri-
mærke
Atuagagdliutit
pissartaga K arf ik
postbox 39
3900 Nuk
19