Atuagagdliutit - 11.08.1977, Qupperneq 28

naligfgssumik
peKatigfngneK
Flere hundrede mennesker var mødt op i Heliporten i Nuuk for at modtage statsminister Anker Jørgensen.
Nogle kom for at demonstrere, andre for at se ham. (Foto: LIL).
Nungme Heliportimut inugpagssuit tikiusimåput ministeriuneK Anker Jørgensen parssiardlugo. ilait akerdliu-
ssutsimik takutitsiartordlutik, avdlatdlo takorusufnardlugo. (åss.: LIL).
Siumul-Nuk årKigssussissoralugo
Nungme tingmissartut mitar-
fiata sujoråne ministeriunerup
Anker Jørgensenip Nungmut ti-
kinerane pivdlugo takutitsissc-
KarpoK. oKautigineKartut malig-
dlugit taima takutitsissoKarnera
statsministerip nunavtininerane
angnerssauvoK. inuit 250-it 300-
ildlo akoinåne katerssusimåpul.
tskutitsinerme OKauseKaut partip
autdlarnerKåmersup Siumup su-
julerssuissunerine ilaussortamit
avisilicrtumit Kristian Poulseni-
mit OKautigineKarpoK. takutitsi-
nerme OKauseKaut ilåtigut issigi-
ssariaKarpcK ministeriunerup ti-
kerårsimanerane Sisimiune inu-
=ugtut mardluk ajunårnerat er-
Kaivdlugo åmalc K’imugseriarssu-
arme uliaerdluerneK ministeriu-
nerup tikerårsimaneranisaoK pi-
ssok erKaimavdlugo.
Kristian Poulsen ima oKarpoK:
„Siumut-Nuk-mit tikeråtut ig-
dloKarfivtinut tikiningne tikit-
dluarKuvavse. ugpernarsaiumavu-
gut nunavtinut tikerårningne ta-
matigut tikitdluarKuneKartåsa-
ssutit tamåna tåssaungmat uva-
gut inuiagtut Kangånitdle tikerår-
tivtintu pissuserput.
ministeriunerup OKausé igssu-
ardlugit autdlarteriardlanga: „nå-
lagauvfiup ingmikortuine åssigi-
ngitsune naligigsitaunigssamik pi-
umassaKarnerit iluagtitariaKar-
put“.
nautsorssutigårput ministeriu-
nerup oKautsine tåukc pimoru-
ssarigai.
uvagut inuiauvugut atautsit —
inuiauvugut inuiangnit Kavdlunå-
nit, avdlaunerussut. inuiauvugut
nangminerissavtinik nunaKartut
Kaersumut nunavta tungavianut
itisunik katagtugssåungitsunik
sordlaKartut.
måna Kalåtdlit-nunåne igdloKar-
fingne tamane ikiuerKårnermik
kursuseKartoKarsinaulerpoK —
Thule IgdlorKortutdlo pinagit.
perKautåne sujunertarineKara-
luarpoK ikiuerKårnerme kursuse-
Kartitsinerit 1976-ip autdlartine-
rane autdlarnisassut, kisiåne ki-
nguartorsimåput.
— kinguartornermut pissutau-
vok atuagaK ikiuerKårnerme ili-
niartitsinermut tungaviussugssaK
ukioK atauseK migssiliordlugo ki-
nguartorsimangmat, taima OKar-
pcK Aase Nygaard, Røde Kors. —
tåssa ikiuerKårneK pivdlugo
Dansk Røde Korsip atuagkiariti-
tå, avdlångortineKarsimassoK na-
korsanit Leif Vanggaardimit åma
Ole Bergimit nugterneKarsimav-
dlunilo nugterissunermit Marian-
ne Petersenimit.
GRØNLANDSPOSTEN
• er bladet, som læses i
næsten alle grønlandske
hjem
• er bladet, hvori Deres an-
nonce virker bedst og
hurtigst
GRØNLANDSPOSTEN
måna nunagårput
ilisimatut misigssuinerisa uvagul-
dlo nangmineK nunagissavtini-
nivta takutipåt ukiune arfiniling-
nik tusintilingne kingugdlerne
nuname måne najugaKarsimassu-
gut.
nunarssup inungnit inuvfigine-
Karsinaussortåta avangnamut kig-
dlerpiåne sujulivut napasinauju-
arsimåput. ukiordluit tugdleriår-
tut ajugauvfigiuartarsimavait i-
nuiait avdlat misiligaluartut sapi-
lerdluik nunguinartarfiåne.
taimaingmanuna riuna måna a-
akisunåluagc uvavtinut kinger-
nutagssångordlugo tunissutigine-
KarsimassoK. akeKarsimavorme
anguterpagssuit inunerånik, anå-
narpagssuit ernerisa inunerånik
mérarpagssuitdlo atåtaisa anånai-
salo inunerånik. ilumut pigdliutit
imåinåungitsut.
taimaingmanuna uvagut, nuna-
mik matuminga kingcrnussissu-
ssugut, tugdlusimårdluta atar-
Kingnigdlutalo igtorutigssaKarata
ajukuvfigssaKaratalo nunamåna
taissariput: NUN ARPUT!
åmalo ilisimatut ingmikutdlo
påsisimassagdlit Kavsitdlunit, mi-
nistereKarfit kommissionitdlo
Kavsitdlunit taimåinginerardlugo
akerdlianik CKalugtutuaraluarpa-
tigutdlunit CKartuarumavugut
mana sujunigssamilo: nuna måna
uvagut nunagårput!
tåssamiuna nukingnut tamåku-
nunga inuit pilersitåinut, inatsi-
sinut uvagut peKatauvfigisimå-
ngisavtinut, nåkåinåsagaluaruvta
sujulivta pingortitarssup nukinut
ajugausimanerat nikanarsardlu-
gulo tunusagiput, månalo måne
nunarput pivdlugo ilungersorsi-
naorKuvdluta pigdliutigisimassar-
pagssue maungåinartisavdlutigik.
perKautåne atuagkamut naler-
Kiutdlugo avdlånguteKarsimavoK,
taima Aase Nygaard oKalugtuar-
poK. — måna kalåtdlinut inoKati-
gingnut nalerKunerulersimavoK.
sordlo åssersutigalugo bilinik a-
pornerit agdlauserineKarpatdlår-
simångitdlat, kisiånile ikiortaria-
Kalersimassup nakorsamut nåpar-
simavingmutdlunit åneKarniar-
nigsså atuagkame inigssaKarneru-
lersimavdlune. åma Kerunerit i-
ssivdlo suniutai pivdlugit ingmi-
kortoK angnertusineKarsimavoK.
Aase Bygaard CKalugtuarpoK,
ikiuerKårnermik kursuseKartitsi-
nigssane sujunertaK tåssaussoK
peKataussut imatut ilisimassaKa-
lerdlutigdlo piginauneKalernig-
ssåt, ikiuerKårsinaulisavdlutik
uvdluinarne ajcrtornerne åmalo
nåparsimalernerne ilungersornar-
tune, taimalo nåparsimassut ajo-
Kusersimassutdlo umatineKåsav-
dlutik pisinauvdluartunit suliari-
neKalernigssamik tungfinut. — å-
ma ilåtigut sujunertarineKarpoK
ajcKusernerit timimut inardlu-
taulersugssamik suniutigssaisa
migdlisinigssåt.
ikiuerKårnermik kursuseKar-
nigssamut soKUtigingnigtut na-
jugkame fritidsnævne sågfigisi-
nauvåt, tåuko 1977-ime upernag-
ssåkutdle ilisimatineKarérsimang-
mata, taima OKarpoK Aase Ny-
gaard.
piumassarissat
taimaingmat ingassagtajårneru-
ngilaK uvdlumikut måko piuma-
ssarileravtigik:
1. nunarput pisussutailo nuna-
me najugaKavigsut pigait. tama-
tumanilo kikutdlunit nunavta
piumassarissai maligdlugit inu-
nigssamut akuerssisimassut pine-
Karput, sume inungorsimanerat
aperKutautinago.
2. nunavta pisussutaisa tama-
vingmik aulisagkat, umassut
augtitagssatdlo iluaKutigineKar-
nerat nunap matuma Kinersissar-
tuisa Kinigåinit oKartugssauvfigi-
neKåsaoK aKiineKardlunilo.
3. 16. december 1966-ime FN-
ime aulajangiussaK Danmarkip a-
kuérsseKatauvfigisimassane er-
KortitariaKarpå, tåssane agdlagsi-
mangmat inuiait kikutdlunit na-
KisimaneKaratik nunamik pisu-
ssutai pissariaKartitartik nåper-
tordlugo OKartugssauvfigisinau-
gait.
inuiauvugut
åmalume inuiauvugut nangmine-
rissaviinik kulturikut tungave-
Kartut Kavdlunåt kulturikut tu-
ngavigissånit avdlaussumik. uva-
gut kulturerput pigssaKarnikut,
inoKatigingnikut nålagkersuini-
kutdlo naussorigsaissut kulturiå-
nit måna Kavdlunåt nunåne su-
livfigssuaKarnermik tungaveKar-
dlune kulturiussup autdlåvianit
augustip autdlartinerane iliniar-
tut sujugdlit 90 autdlartisåput ig-
dluliornermut sanaortornermut-
dlo atuarfingme Sisimiunltume,
atuarfiup ingmikortua sujugdleK
måna inermat.
tamatumuna kalåtdlit agssag-
ssordlutik sulissartut inussutig-
ssarsiutinut tungassutigut tunga-
vigssaussumik iliniartitausinåu-
put danskit åssigissagssåt, kisiåne
Kalåtdlit-nunåne pissutsinut na-
lerKUtungorsarsimassoK maligdlu-
go. atuarfingme iliniartitausinåu-
put agssagssordlutik sulissartut
suliagssaKarfit måko iluåne: sa-
nassoK, peKusiortoK, ingnåtdlagi-
sserissoK, igalåminilerissoK, Kali-
paissoK, KarmaissoK åma Kivdler-
tcraminilerissartoK (VVS).
atuarfiup tamarmiuvdlune a-
avdlaussunik årKigssusseriause-
KarpoK. nangminerissavtinik i-
nuiangnit avdlanit OKauserineKå-
ngitsunik OKauseKarpugut.. nang-
minerissavtinik nunaKarpugut —
taissagkavtinik Kalåtdlit-nunåt.
nuname ingmikutdlarigsume tå-
ssane kinguårigpagssuit nikerar-
nerine ukiune tusintilingne ardla-
lingne najugaKarsimavugut. uv-
dlumikut kalåtdlit nunavtine na-
jugaKavigsut 42.000-it migssigait.
amerdlanerussuteKalersitsigit
nautsorssutigigavtigo ministeriu-
nerup måna pimårukå: „nåla-
gauvfiup ingmikortuine åssigl-
ngitsune naligigsitaunigssamik
piumassøKarnerit iluagtitaria-
Karput" nålagkersuissut itortåt
kajumigsårparput Kavdlunåt i-
riatsissartuine Danmarkip kalåt-
dlit inuiagtut ingmikortutut aku-
ererKuvdlugit amerdlanerussute-
Karnigssamik pilersitserKuvdlugo.
aitsåt Danmarkip kalåtdlinik i-
nuiangnik ingmikut inuiaussutut
akuerssissuteKarneratigut nali-
gigsitauneK tamåkissoK inuiait
tåuko mardluk akcrnåne — ka-
låtdlit Kavdlunåtdlo — pilersine-
KarsinauvoK. aitsåt kalåtdlit i-
nuiagtui akuerssissutiginerisigut
nålagauvfeKatigingnerup iluane
suleKutigigtut naligigtut isumana-
tigingnialersinauvugut.
aitsåt taimailiornikut FN-ime
ngissuserisavå 5000 kvadratmete-
rit migssait, tåukunånga 3000 tå-
ssåusavdlutik init agssagssordlu-
ne sutdlivit, sivnere tåssauvdlutik
klasseværelsit, sujulerssuineK å-
ma iliniartunut atorfilingnutdlo
atautsimordlune iluaKusersdtit. i-
liniartut najugaKåsåput GTO-p
sujornatigut inigssiarisimassåne
angnertusagkame nutartigkamilo.
igdluliornermut sanaortugka-
nutdlo atuarfik angnertussusiler-
neKarsimavoK 1980-ikune Kalåt-
dlit-nunåne agssagssordlutik su-
lissartut pivdlugit pissariaKarti-
tanik nautsorssugkat maligdlugit.
ukiume sujugdlerme (ukioK tu-
ngaviussoK) iliniartut 90 tigusi-
nauvai, åmalo ukiut åipåne ilini-
artut 80 åmalo ukiut pingajuåne
iliniartut 80. tåuko sanatigut inig-
inuit piginautitauvfinik kcmmis-
sionip piumassarisså imåitcK: i-
nuit naleKåssutsimikut, inatsisiti-
gut igdlersorneKarnermikut iliu-
seKarsinaunermikutdlo åssiging-
mik pineKésassut — angusinau-
varput. imailiortoKarsinåungilar-
me inuit åssigingissutait piarni-
arneKåsassuf torKorterniarneKå-
sassutdlunit — patsisigerpiardlu-
gc tamåna ajornardluinarmat.
tiiniutinarloKåsångilaK
uvane pissusigssamisorpcK Jyl-
landip kujatårmiuisa ingmingnut
oirartugssauvfigilerniardlutik kiv-
faujungnaersitaujumavdlutigdlo
erinarssutainit verse imåitoK ig-
ssuåsavdlugo:
„isumaKaraluarput umatip Kileru-
tai kigtcrarsinaussut,
isumaKaraluarput pisinautitauv-
fivut puiorneKarsirraussut,
ilisimåsavåt kingugdlerpånik ta-
kungisåinåsagamik,
ilisimåsavåt tuniutinartoKåså-
ngingmat".
Danmarkime nålagkersuissut i-
tortåt kingugdlerpånik takungi-
såinåsaoK piumassarissat Kulåne
taineKartut nåmagsineKartinagit".
Kristian Poulsen taima OKause-
Karérmat katerisimassut årKig-
ssuissunit Kinuvigineicarnertik
nåpertordlugo „nuna asilasoK" e-
rinarssorpåt.
ssaKarpoK specialarbejderinik ili-
niartitsinigssamut åmalo agssag-
ssordlutik sulissartut iliniagka-
mingnik nangitsinigssånut.
atuarfingmut atatitdlugo piler-
sineKarsimavoK sungiusartarfig-
ssaK 10.000 kvadratmeterit mig-
ssait, iliniartutdlo tåssane pingår-
tumik iliniåsavait entreprenørit
atcrtuisa Kalåtdlit-nunåne ator-
neKarajugtut Kanon atornigssait.
ingmikortumut sujugdlermut 18
mili. kr. migssait atorneKarsimå-
put, tåssane ilåtigut pilersineKar-
simavdlutik suliagssanut åssigi-
ngitsunut sutdlivit. atuarfik ini-
vigkune 24 mili. kr. migssiliordlu-
git akeKåsangatineKarpoK. åipågo
ukiåkut inivisangatineKarpoK, ag-
ssagssordlutigdlo sulissartut iner-
tut sujugdlit 1980-ime piarlsåput.
ikiuerKårnermut
kursusit nutåt
atuartut sujugdlit 90-iuput
28