Atuagagdliutit - 11.08.1977, Qupperneq 29

politike erssarigsoK
piviussunik tungavilik
politikikut suliniaKatigigfik Siu-
mut julip 29-åne 1977-ime suli-
niarnermine årKigssussauneruv-
dlune åssigigsilårtunigdlo malig-
tarissagssaKalerdlune partitut
autdlartipoK. partip taima parti-
ngorniardlune autdlartisarnermi-
nut ukiut arfinigdlit atorsimavai.
sujugdlermik politikerit pinga-
sut — Moses Olsen, Jonathan
Motzfeldt åma Lars Emil Johan-
sen — suleKatigigdlutik autdlar-
tiput Moses Olsenip 1971-ime i-
natsissartunut Kinigagssångorti-
nermine suleKatigingnermik tai-
måitumik ilungersuteKarnera tu-
ngavigalugo.
januarip 27-åne 1975-ime avise
taimanikut „Sujumut“-mik må-
nale „Siumut“-mik taineKartar-
toK sarKumersineKarKårpoK. tai-
ma aviseKalernerme sujunertari-
neKarpoK nålagkersuinermut tu-
ngassunik OKatdlinerne inuit a-
merdlanerit OKatdliseKataulernig-
ssåt Smalo isumat tungavigine-
Kartut anguniagagssatutdlo najor-
KutarineKartut inungnit amerdla-
nerussunit isumerfigineKarsinå-
ngordlugitdlo OKatdlisigitineKar-
nigssait.
tigornågagssat
taima suliniuteKarneK kingune-
KarpoK uvdlumikut Siumup ing-
mikortortaKarfé arfineK pingasut
pilersineKarérmata åmalo sule i-
larKingneKartugssauvdlutik. ing-
mikortortaKarfingnit arfineK pi-
ngasunit autdlartitat 14-it julip
28-ånit 30-at ilångutdlugo K’a-
Kortume Upernaviarssungmilo a-
tautsiminermingne OKatdlisigi-
ssaisa pingårnerit ilagait inutig-
ssarsiornermut niuvernermutdlo
tungassut — tåssane ilauvdlutik
piniarneK aulisarnerdlo, savaute-
KarneK, sulissartoKarneK, iliniar-
titauneK amalo kulturimut tu-
ngassut. pigingneKatigigdlune i-
ngerdlatsineK, takornariartitsi-
ssarnerit, augtitagssarsiorneK u-
liasiornerdlo.
OKaluserissat tamåko saniatigut
angnertumik sangmineKarpoK
nangminerssornerulernigssaK. ta-
matumane isumaKatigissutigine-
KarpoK nangminerssornerulerner-
me tigussagssat månamut tugdle-
ringnere.
tåssa tigorKågagssaussut ilini-
artitaunermut atuartitaunermut-
dlo tungassut, kulturimut tunga-
ssut, inutigssarsicrnermut iliniar-
titauneK, ilagéKarnermut tunga-
ssut. akilerårutinut akitsutinutdlo
tungassut kisalo nangminerssor-
nerulernerme landstingip kom-
munitdlo suliagssåinut tungassut.
tamatuma saniatigut partip
Siumup piumassarå inutigssarsi-
ornermut tungassut tiguneKarpa-
ta tamatuma peKatigissånik inu-
tigssarsiornikut autdlartitsiniar-
nerme ingerdlatsinermilo tapl-
ssuteKartarfiup — erhvervsstøttip
— landslyrip atåne kalåtdlinit a-
KuneKalernigsså.
sujuligtaissoK nålagauv-
feKatigingncrdlo
Siumut isumaKarpoK landstyre-
formandip landslyrime ilaussorta-
Katigssane nangminérdlune tor-
Kartåsagai — landstingip iluane
avatånilunit Smalc landstingip a-
tautsimitarnere landstingip torKa-
gånit fcrmandiungitsumit suju-
lerssorneKartåsassut tåunale
landstingimut ilaussortåusassoK.
Siumup nåkutigerKigsårniarpå
kommunit nangminérsinautitau-
nerisa nangminerssornerulerner-
me avdlångortineKånginigssait.
Siumup nålagauvfeKatigingneK
ima påsivå: Kalåtdlit-nunarput
Danmarkip nålagauvfiata iluane
inigssisimanine, inuiangnit kalåt-
dlinit najorneKarnine, pissutsi-
nigdlo avdlauneruvdluinartunik
atuganarnine pivdlugit Dan-
markip nålagauvfiata iluane av-
dlanit ingmikut issigissariaKartcK
ingmikutdlo sujulerssugaunermi-
gut åndgssussivigissariaKardlune.
nunat avdlat
nunanut avdlanut tungassutigut
Siumut ima isumaKarpoK:
1. EF-imut någgårnerput aula-
jangiuparput.
2. Danmarkip nunanut avdla-
nut isumaKatigissutigissai nang-
minerssornerulernerup erKune-
Karnerane atuterérsut ingerdlåi-
nartumik nunavtinut atutugsså-
ngortineKartåsångitdlat, aitsåtdle
isumaKatigingniarnerit — tåssa
nålagkersuissut landstyrivdlo a-
kornåne — avKutigalugit KanoK
atutineKarnigssait anguneKartå-
savdlune.
3. Inuit Kåtuvfiat ICC (Inuit
Circumpolar Ccnference) pilersi-
neKaiérscK anguniagaisigut ta-
matigut taperserscrparput.
isumavdlutit
isumavdlutitigut KanoK politike-
KarnigssaK Siumup atautsimut i-
ssigalugo ima isumaKarfigå: nu-
narput pisussutailo nunap inuisa
pigait. pisussutit umaitsut ilua-
KutigineKåsaput Danmarkime nå-
lagkersuissut landstingivdlo isu-
maKatiglssuteKarnerisigut.
iliniartitauneK kulturilo
Siumup sujunertarå pingårtitu-
ardlugulo iliniartitaunerup atu-
artitauneruvdlc kalåtdlinit ilusi-
lersorneKardlunilc sujulerssorne-
Karnigsså — tamatumane åma ili-
niartitaunerit Kutdliunerussut ilå-
ngutdlugit.
iliniartitaunerit Kavdlunåt nu-
nåne ingerdlåneKartut nunavtinut
nungneKartariaKarput periarfig-
ssat sujugdlit atordlugit.
kalåtdlit CKautsivut kulturer-
putdlc iliniartitsinerme atuartit-
sinermilo Kitiussutut issigåvut.
kulture tåssauvcK inuiaKati-
gingne naligingnerujartornigssa-
mut suliniutit inugpalårtut ilagi-
ssåt inuianatigit kalåtdlit ineri-
artortitsinerme issigingnårtugi-
naratik suleKalauvdluarnigssanut
avKutigssiussivigssaK.
kalåtdlisut kulturivta atatlnar-
neKardlune såkcrtusarneKardlu-
nilo ineriartortineKartuarnigsså
suleKatauvfigiumavarput kultu-
rikut suliniutit sutdlunit nukig-
torsarnigssånut ikiunikut.
inutigssarsiorneK
inutigssarsiornikut atautsimut i-
ssigalugc anguniagaK ima Siu-
mup ilusilerpå:
nunavta pisussutai imatut tug-
dleringnilerdlugit iluaKutigineKå-
såput:
a. sagdliutdlugit pisussutit u-
måssusigdlit.
b. tugdliutdlugit pisussutit aug-
titagssat nunamltut umåssusiling-
nut ajoKutåungitsumik iluanuti-
gineKarsinaussut.
c. kingugdlerpautitdlugit ulia
gasilo akuerineKarsinåuput inui-
åussutsikut, inussautsikut, ani-
ngaussarsiornikut igdlersornig-
ssåkutdlo kingunipiloKångitsumik
årKigssugkamik iluanutigineKar-
sinaugpata.
nunap ingminut pilersornigsså
erKarsautigalugo ima Siumut a-
nguniagaKarniarpoK:
a. inussutigssatigut nunavta tu-
niusinaussaisa sapingisamik ang-
nerpåmik nunavtine nangminer-
me nerissagssatut atortugssatut-
dlo atordluarnigssåt avKutigssiu-
kumavarput.
b. nunavta pisussutainik umå-
ssusilingnik niorKutigssiorneK sa-
pingisamik nåpertutumigdlc ang-
nertusartariaKarpoK akissugssåu-
ssusilingmik atordluainikut.
niuverneK sulivfeKarnerdlo
inutigssarsiutinut ilångutdlugo
taineKarpoK nunanut avdlanut
r.iuverneK:
niuvernikut nålagauvfiup i-
ngerdlataisa nunavtine inutig-
ssarsiumik ingerdlatsissut tamar-
mik pigingneKatigingnikut inger-
dlatånit tiguneKarnigssåt anguni-
arparput.
åmåtaoK inutigssarsiutinut ilå-
ngutdlugo erKartorneKarpoK su-
livfigssaKartitsineK. tamånalo e-
KivkarneKardlune ima OKauserta-
lerneKarpoK:
inutigssarsiorneK årKigssortari-
aKarpcK kalåtdlit nunavtine nu-
naKartut sulivfeKarnikut ani-
ngaussarsiornikutdlo iluaKutigssåt
tamatigut sagdliutituardlugo. i-
ngerdlåniagkat sussutdlunit suju-
nertamut taineKartumut nalerKU-
tunerat nåpertcrdlugo taperser-
sortarumavavut.
inuit atugarissait
inigssaKarneK igdloKarnerdlo piv-
dlugit Siumup anguniarumavå i-
nuit pissariaKartitamingnut (tåssa
akigssarsiat ilaKutaritdlc amer-
dlåssusé tungavigalugit) nåpertu-
tumik inigssaKarnigssåt.
inuit atugarissåinut tungassuti-
gut Siumut ima anguniagaKar-
Pok:
A. inungnik isumagingningne-
rup nunavtinut nåpertutumik år-
irigssugaunera atatinarumavar-
put.
inuit nangmingneK pissussuti-
ginago ikicrtariaKalersimassut pi-
ssariaKartitsinerat nåpertordlugo
ikiorneKarlariaKarput.
ikiutilorneK unigfiginarnago i-
kiortariaKalersimassut timimikut-
dlo inardluteKalersimassut ikior-
neKarnerånut atassumik suliag-
ssaKartiniarnigssåt taimailivdlu-
tigdlo inuiaKatigingne suleKatau-
nigssåt pingårdluinartutut inung-
nutdlo tåukununga nåmagisimår-
narnerussugssatut issigårput.
B. utorKalinerme inuiaKatiging-
nit isumagineKarneK isumang-
naitsussariaKarpoK tamatumu-
ngalo atatitdlugo utorKarnik i-
nungnigdlo nåpauteKarnertik piv-
dlugo angerdlarsimavfingmingne
uningassariaKartunik isumaging-
ningneK pitsångorsaivigissaria-
KarpcK.
C. imigagssaK: piårtumik ma-
lungnautilingmik kigdlilineK piu-
massarårput tamatumanilo avKU-
tigssat måkc taiumavdlugit:
1. kcmmunine tamane imigag-
ssaerniarfik atausinåusaoK lands-
tingimit kommunimitdlo pigine-
Kardlunilo nåkutigivdluarneKar-
toK.
2. kigdlilissutit inungnut tama-
nut åssigingmik erKuissut nuna-
milo tamarme åssigigsut inugtut
inunermut, ilaKutaringnermut su-
livfingmilo pårssinermut ajcKU-
taussumik atuipilugtarnermik pi-
ngitsortitsisinaussut.
3. anguniagkat tåukc torersu-
mik piarérsarnigssånut avKutig-
ssat pitsaunerpåf ilagåt imigag-
ssap sivikinerussumik matorKati-
partip Siumup sujuligtaissorKåva
Jonathan Motzfeldt. — Partiet Siu-
muts første formand Jonathan
Motzfeldt.
Siumup sujulerssuissQnerine ilau-
ssortaK Lars Emil Johansen. —
Medlem af Siumuts hovedbestyrel-
se Lars Emil Johansen.
neKavigkatdlarnigsså, taimailior-
neK åma peiKingnigssamik sulia-
Kartut ilungersunartorsiornerå-
nik OKilisåussisinaungmat.
D. akigssarsiat: inuit inuniar-
nerme nåpertutumik akigssarsia-
KartariaKarput. akigssarsianik na-
ligigsårineK ingerdlatlnartaria-
KarpoK sagdliutitdlugo akigssarsi-
akinerpåt nåpertutumik Kagfaivi-
gineKartarnerisigut.
E. akilerårtarneK: akilerårtar-
nerup sujunertarissariaKarpå i-
nuiaKatigit ataKatigigsuvdlutigdlo
nangmaKatigingnigssåt. Kular-
naertariaKarpoK akilerårtarnerme
pclitikip kingunerissånik nåper-
tutingitsumik nugterartcKalingi-
nigsså. akilerårtarneK aningau-
ssarsiornikut naligingnerulernig-
ssamut såkugssat ilagåt.
nunanarfit
Siumup måna tikitdlugo nunaKar-
fingnut politikia aulajangiune-
KarpoK. måkulo ingmikut ersser-
KigsarumaneKarput:
1. nunaKarfit inutigssarsiorni-
kut periarfigssaKarnerat inuisalo
piumåssuseKarnerat nåpertordlu-
git aningaussalissutitigut pissa-
riaKartutigutdlo avdlatigut nå-
magtumik pisscrtanit tapersersor-
neKartariaKarput inugtussuseK a-
perKutautinago.
2. Siumup sujunertarå nunaKar-
fit kalåliminernik pilersuinerme
pingåruteKardluinartussut tamå-
kuninga niorKutigssiornikut sapi-
ngissamik piårtumik piorsaivigi-
neKarnigssåt.
3. siamasigsunik inoKarfeKar-
ngisamik piårtumik piorsaivigi-
sså Siumup atarKivdluinarpå. tai-
måitumik piniartoKarfit siama-
sigsunik inoKartuarnigssåt Siu-
mup igdlersortuinarumavå.
Kulåne ingmikortutigut anguniar-
neKartut taineKartut avKutigalu-
git Siumup atautsimut issigalugo
anguniagarå una:
partip Siumup sujuligtaissuata tug-
dlia partip isumainik tungavilissoK
Moses Olsen. — Partiets Siumuts
næstformand og chefideolog Mo-
ses Olsen.
Siumup sujulerssuissunerine ilau-
ssortaK Thue Christiansen. — Med-
lem af Siumuts hovedbestyrelse
Thue Christiansen.
pilersikumavdlugit inuiaKatigit
ataKatigigsut, ilatsinarlungitsut
kisiånile eKérsimårtut, napasi-
nauvdluartut inuiagtutdlo aki-
ssugssåussutsimingnik misigisi-
massut.
pilersikumavdlugit inuiaKatigit
nunamik tuniusinaussai akissug-
ssåussuseKartumik atordluardlu-
git, avatånitdlo pissut pissaria-
Kagkatik iluaKutigalugit ing-
mingnut napatisinaulerdlutigdlo
aKusinaulersimassut. tamåko a-
nguniarneKarput inugtaussut Ki-
nigkatigut nålagkersueKataunerat
— demokrati — avKutigalugo.
nunavta avatånut suleKatiging-
ningnerit iluatingnartut sujuner-
tanut taineKartunut nåpertutut i-
ngerdlatinarneKåsåput.
atautsimut issigalugo angunia-
gaK Kulåne taineKartoK angune-
KartariaKarpoK avKutigalugit år-
Kigssussinerit nåpertutut nunav-
tine pissusiviussut igpingnångit-
sumik nalerKutdluartut.
inuiaKatigingne kalåtdline a-
merdlanerssaussut, tåssa aulisar-
tut, piniartut, savautigdlit suli-
ssartutdlo åmalo pigingneKati-
gingnikut ingerdlatat kåtuvfé av-
Kutigalugit månamutut suleKati-
giumavavut pingårtitaitdlo ig-
dlersortuarumavdlugit.
En annonce i
GRØNLANDSPOSTEN
giver kontakt til
mange tusinde kunder
over hele Grønland
Der er købekraft
i Grønland — og
man finder frem
til den ved at
annoncere i
GRØNLANDSPOSTEN
29