Atuagagdliutit - 15.09.1977, Side 18

xavdlunåK avangnåne kujatånilo
Kavdlunåt Kalåtdlit-nunane suliput — Kavdlunåt Af-
rikame suliput. sujugdlerme nunalisitatut, åipåne
ingmikut påsisimassaligtut. suna åssigmglssutigåt?
Else Lidegaardip pemigsårtumik najugkat tåuko mi-
sigssuivfigisimavai, uvanilo pissutsit nalilerpa.
Kalåtdlit-nunane iliniartitaunerup ilusigsså aulajangmarnago åma imagsså
aulajangertarparput.
I Grønland giver vi ikke kun rammen — vi giver også indholdet.
aussaK måna Kåumat atauseK Ka-
låtdlit-nunånipunga, pingårtumik
Nungme Sisimiunilo, tamatumalo
kinguningua Kåumat atauseK
Afrikamitdlunga — Kenya-me
Tanzar.ia-milo. tikitavne tåuku-
nane tamane periarfigssaKarsima-
vunga sivisumik perKigsårtumig-
dlo Danmarkimit autdlartitat ing-
mtkut påsisimassagdlit OKaloKati-
gisavdlugit.
tåukuame suliagssait åssigig-
simåsåput (nauk Kalåtdlit-nunå-
nltut nunalisitanik taineKartara-
luartut Afrikamitutdlo ingmikut
påsisimassaligtut taigorneKardlu-
tik). tåssa inuiaKatigingne inug-
taKångitsut inugtalersusavdlugit,
nunap nangminérdlune periarfig-
ssaKångikatdlarnerane pissaria-
Kaititarpiane sulissugssat nang-
minérdlune pigisavdlugit. taimåi-
kaluartoK åssigingissut ersser-
KigpoK, erKarsautigingitsugag-
ssåungilardlc sumik patsiseKarsi-
manigsså.
téssaKauna tamåna inungnik
patsiseKartOK. Kalåtdlit-nunånul
ministereKarfingme imalunit Da-
nidap tungånit ingmikut torKar-
tuissoKartångilaK, taimaisiornig-
ssamume autdlarumassut ikigpat-
dlårput. taimåitumik Kavdlunåt
avangnånitut kujatånltutdlo ing-
mingnuf åssigingingåtsiarnaviå-
ngitdlat imalunit åssigingineru-
natik nuname måne nåpitagkav-
tinit.
inuit åssinge
ardlaringne inuit nåpitagssåuput,
tuaviortumik aningaussarserusug-
tut, nauk imaKa ukiune kingug-
dlerne autdlartarneK akigssarsi-
narpatdlårungnaeraluartoK. nåla-
gauvfiup ilevKårniarnera „åmalu-
me aningaussat nalérukiartorne-
rat iluaKutiginginavtigo, Dan-
markime igdluteKångikuvta" ,i-
malunit, „erniåme ilångautigisi-
nåunginavtigit, Danmarkimut a-
kilerårtartinata
avdlaKarpoK, nutåmik nåpitsi-
nigssamingnik pingårtitsinerussu-
nik, Danmarkime inuinarnut aku-
liupatdlånginerme — åma „inuv-
dluarnigssaK" pilerinartarpoK. so-
runame åma ilaKarput, ineriartor-
nerme ajornartorsiutinik soKuti-
gissaKartunik imalunit misigisi-
massunik, sume atorfigssaKarti-
neKarneruvdlune, imalunit Dan-
markime sulivfigssarsisinåungi-
vigsimassunik. inuit isumaKartut
Danmark silarssuarme nunat nu-
ånernerssarigåt niarKutigdlo ile-
Kimisårtortitigalugif ikinguti-
mingnik t.usarnårtartut OKalugtu-
arigångåssuk uivikatangneK su-
livfigssaileKinerdlo.
amerdlasut påsissarpåt, Kav-
dlunåt angerdlarsimåinartut issi-
gissaråtik umigimissårdlutik si-
ngagalutigdlo.
tamåko tamarmik åssigigput.
åssigingissut tungaviussumik på-
singningnermipoK nangminérdlu-
ne inuiaKatigingne takornartane
KanoK inigssisimaneK pivdlugo.
Kavdlunåp Karmaissup, Mount
Kenyap atåne teknisk skelerne
atuartitsissup nalungilå, nuname
kinguarsimassume suligame.
nautsorssutigisinåungilå, atortug-
ssat såkugssatdlo atugagssane nu-
namine atusavdlugif sungiusima-
ssane piarérsimarisassut. tamatu-
manipoK ilåtigut pisanganartua.
afrikamiut Kupanut miligtiteru-
tauteKångikunik, saviminimiute-
Kåsåput, peKingneKarsinaussumik
— taimåitordlo ajungivigsumik a-
torsinauvoK.
nakorsaK, hollandimiugaluar-
poK, OKalugtuarpoK, nangmineK
nåparsimavingmut tikiukame su-
livfiginiagagssaminut, perKing-
nigssamut tungassut pissutsit é-
nilårutigisimavdlugit. kisiånile
afrikamiut suleKatime sulinerat
issigingnåréramiuk påsisimagine,
Kanon iliornertik nalungitdluina-
råt, angnertungåtsiartorssuarmig-
dlo nåmagsissaKarsinaussut. mi-
sigisimasiméngilaK pissugssauv-
dlune Kitåmiut evKiluisårnerat
erKutisavdlugo, ipeKaraluartordlo
sulinardlune påsivdlugulc, afrika-
miut bakteriat amerdlanerussut
artungikait uvagut inuiaKatigit
minguitdluinartut autdlartitavti-
nit.
Kalåtdlit-nunane kussanartor-
ssuarnik nåparsimaveKarpugut,
kalåtdlinigdle nakorsaKarata. nå-
parsimaverujugssuaKarpugut —
kalåtdlitdle sulissartut ikigtui-
nåuput.
CKåsångilatit Kalåtdlit-nunåt
kinguarsimassussoK. ukiut 100
sivnerdlugit kalåtdlit tamarmik
agdlagsinauvdlutigdlo atuarsinau-
simåput. avguaKatigigsitdlugulo
isertitarissartagait takoriåkit. nu-
name issigtume umaniutigssat
mingnerssåtut pissariaKartitai
Kularnångivigsumik pivdluarnar-
neruput kiagtunitunit. isertitatdlo
angnertunerussumik tapivfigine-
Karnikut iragfasigput nunap
nangminérdlune ineriartornera-
nik tungaveiraratik. kialunime
Kalåtdlit-nunåt nunap iluatut (i-
land) taisinaunaviångilå.
nangmineK periausen
eitorumavdlugo
aperKutauVoK Kalåtdlit-nunånut
kineunipiloKangårsimånginer-
sok, taima ersissutigineKartigisi-
mangmat navsuerutigisavdlugo,
åssigingitsorpagssuartigut nuna
kinguarsimassungmat. tamatuma
kingunerisagaluarpå, suliniarne-
Kalernigssaugalua ilumortumik
tungaveKardlune nuånårtorissåi-
nait pinagit, ei Kungitsumik takor-
dlugkat, ilåtigut kinguneKarsima-
ssut, Kavdlunåp piumassaKalersi-
maneranik nangmineK atertune
nagsåsavdlugit atortitdlugitdlo.
pissutsit taimåitut alångisimå-
put sujunigssap ilarujugssuanik,
tåssame tamatumunga peKatigi-
titdlugc kalåtdlimut ajornarsiti-
kamiuk ingerdlatitanik tigusisi-
naunigssaK Kavdlunåt alertue ta-
maisa atortorilersinagit. alorto-
KarneK, nuname manigsuinarme
kiagtume ineriartcrtineKarsima-
ssunik, imaKalo agdlåt pitsauvat-
dlångitsunik issigtorssuarme nu-
name ujaraussume atusavdlugit.
tamåna åssigingnigssamik isuma-
liernermik akuliunigssamigdlo
erKersarneimul atsvcK, kalåtdlit
Kavdlunåtdlo Kanga isumaKatigi-
ssutigisimassånut, igdlugitdle
navsuetutigissariaKagånuf atorsi-
naujungnaertutut.
najugkame periautsime
avdla åssigingissut ersserKigsoK
tåssa, Afrikame ingmikut påsisi-
massalik najugkame pissutsinut
pisineKarsimangmat — Kulånut
ilineKarane. sulivfia afrikamiut
sulivfigåt Kutdlersarissailo afri-
kamiuvdlutik. tåuna teknikikut
ingmikut påsisimassaliugaluar-
pcK, afrikamiuvdle nuna inuilo
nalungilait, inunerisalo KanoK i-
tunerat aulajangissussarpoK ing-
mikut påsisimassalingmik sumut
atuiniarnerånut. tamåna ajornar-
torsiutitaKångitsortångilaK, ing-
mikutdlc påsisimassaligparujug-
ssuit Kularnångitsumik isumaKå-
sagaluarput, pitsaunerussumik a-
torneKarsinauvdlutik pingårtumik
nåmagsisssKarnerusinaugaluar-
dlutik, uvdlumikcrningarnit.
kisiånile tåuna nåmagsingnig-
sinauneK åmalo nunap nangmi-
neK tigusir,aussånut atorsinausså-
nutdlo KiviångipatdlårneK Kalåt-
dlit-nunånut kamanaitsuvatdlår-
simånginerpoK? Kenya Tanzania-
lo atuarfingnik tunisimavavut,
Kavdlunåtdle nunanut kinguarsi-
massunut ikiunermingne tamati-
gut pissuserisimavåt, tamåko pe-
riarfigssåinaussut, nunat pine-
Kartut nangminérdlutik aulaja-
ngigagssåf KancK imaKartisaner-
dlugit. ilånilunit erninaK ator-
neKartångitdlat. imaKa erninaK
atorsinausimångilåt, iliniartitsi-
ssugssaKartinginamikik.
åma pingåruteKarpoK
Kalåtdlit-runåne periarfigssåi-
nai< tuniutångilarput: atuarfik.
imaile åma tuniutarpavut: ilini-
artitsissut atuartitsinermilo male-
ruagagssat. tauva ingerdlanigsså
årdlerinarungnaertarpcK — ag-
dlåt oKautsinut tungassutdlunit,
tåssame Kavdlunåtut atuartitsiu-
arpugut Kularingitdluninardlugo,
Kavdlunåt nunåta ilånitdluta fi-
malo kalåtdlit pivdluåsassut sa-
perungnåisagunik — Danmarki-
me.
uvagut suna tamåt atordlugo
iliorniarsimavugut kalåtdlit Kav-
dlunåtut ilisiniardlugit (agdlåt i-
ma ingassagtigissumik, inuit i-
larparujugssue perKigsåvigdlutik
ke låtdlinik taissinavérsårtardlu-
tik, taissardlugitdle Kavdlunåt a-
vangnardlit) uvagut Kalåtdlit-
nunåne angerdlarsimassutut mi-
sigisimalerdluta, sordlo kukukoK
tingmiåiKap uvdluine.
tikerartuvugut
KavdlunåK agronom Tanzaniap
KerKane OKarpoK: „nuname måne
tikerårtuvugut tikerårtitutdlo pi-
ssuseKåsavdluta. soruname nang-
mineK iliniarsimassavtine påsisi-
massaKarnerugaluarpugut, afrika-
micrdle piginauneKaiTDOK imåitu-
nik, tåussuma piumasså tamati-
gut maligtariaKardlune. nunane
nunamilo kulturia nalungilå". tai-
ma isumaKarneK Kalåtdlit-nunå-
ne imungarssuaK KinigagssauvoK.
puigorsimavarput, Kalåtdlit-nu-
nåne tikerårtugavta, åmale kalåt-
dlit kulturiat inunermilo pissu-
siat, måne najugaKartoK tå-
ssaungmata måne erKcrtut, nauk
ilåtigut akunagtortutut iluångit-
sututdlo isumaKarnarsinaussara-
luardlune.
Kanorme ilivdlune inuiait tåu-
kualo ingmikut erKarsartausiat
nautscrssutigineKåsagamik, nalu-
gåine? KanoK ilivdlune ilitsersui-
ssussariaKarpa iliniartitsissuvdlu-
nilo — soKutauvdluångitsunik
angnikitsunigdlo pingårtitsivat-
dlårane?
suliagssaK oKitsungilaK piumå-
ssutsimik pitsaussumik piumassa-
KåinartoK, åmale ilisimassanik.
Danidap inugtane autdlartinagit
sapåtip akunerine pingasune pia-
i érsautaussumik kursuseKartitar-
pai. taimatut angnikitsumik påsi-
titardlugit nunamik ajornartorsi-
utinigdlo nåpitagssånik, nuname
sujuarsagagssame sulilerunik.
Tanzaniamukåsagåine saniatigut
åma uvdlune 14-ine swaheli-kur-
suserneKartarpoK pimorussamik
nuname tåssane. „piumåssutsi-
mingnik nalunaertut", tåssa ing-
mikut påsisimassagdlit Mellem-
folkeligt samvirke-mit autdlarti-
neKartut taima taineKartaramik,
sule atugarigsårnerussarput — o-.
KautigineKartarpordlo åma afri-
kamiut pissusinik påsisimassaKar-
neruvdlutik tikiutartut.
Afrikame Kåumatine pingasune
kui'suseKartineKartarput, tåssa
Afrika afrikamiutdlo atautsikut
tikitardlugit tusautigalugit OKau-
sé ilinialerdlugit.
OKautsinik sungiusarane
Kalåtdlit-nunåliartut månåkut
uvdlune tatdlimane kursuseKar-
tarput. OKautsinik iliniångivig-
dlutik. septemberime pernautau-
ssumik sap. ak. pingasune cKaut-
sinut kursuseKartitsissoKartug-
ssauvoK Kåvdlunånik kalåtdlisut
iliniartunik. KularutigssåungilaK,
Kalåtdlit-nunånut ikiutine nag-
siussavtine akisunerssåusassoK,
kisiånile peKatigititdlugo tåssau-
vok piarérsarfiginginerpaussar-
put.
kalåtdlit nangmingnérdlutik pi-
ssutsit tamåko påsisimagunarpåt,
tåssame KangåinaK-una AG-me
stuarneKarsinauvoK sujunersut
kalåtdlit iliniartitsissut mardluk
AKigssiaK Møllerip Thue Christi-
ansenivdlo agdlagåt imaKartoK,
nunanut avdlanut ministereKar-
fiup Kalåtdlit-nunånut ingmikut
påsisimassalingnik autdlartitfei-
ssarneK tigusagå, sordlo nunanut
sujuarsagagssanut taimaisiortar-
tOK.
Kalåtdlit-nunåta nutåmik i-
ngerdlatitaulernigsså, nangminer-
ssornerulerdlune taimailivdlunilo
kalåtdlinut tungassune akissug-
ssaulerdlune, kinguneKarunångi-
laK, Danmarkimit ingmikut påsi-
simassagdlit pissariaKartineKa-
rungnaernerånik.
ikiuineK avdlångorta-
liaKarpoK
uvdlumikututdle pissutsiminit av-
dlångungikune, KularnarpoK, ilu-
aKutaungåtsiarnigssarput kalåt-
dlinut tungatitdlugo. taimåitu-
mik nangminerssornerulernigssap
erKuneKarnera tungaviussaria-
KarpoK, ikiutarnerup avdlångor-
neranut. tamatumunga pissaria-
itarpoK takordluisinauneK aku-
naitsunerdlo, oKautsinigdlo ilisi-
manigssaK pissariaKartisavå. i-
maKa åma Kavdlunåne autdlar-
tugssane isumanik avdlångortitsi-
nigssaK pissariaKartisavå.
Kavdlunåt uvagut tamatigut a-
jussåruligissarpavut Kalåtdlit-
nunane Kanga ajortuliausimassiit
— ilånériardluta ajussårtartoru-
jugssuvugut. kukussarneritdle i-
kirgnerulisagpata sujunigssame,
inuit pitsaunerussumik piarérsar-
tariaKarput. månåkut piarérsau-
sicrtariaKarpugut.
naluneirångitsutut ajornångine-
iuvok kukussutit perKigsimissu-
I igisavdlugit pinavérsårnigssånit.
Else Lidegaard.
HOLLY BAR
Alle holder af Holly Bar
den er med hele hasselnødder
Holly Bar tamanit kajungerineKartOK
ilivitsunik KåKortarialik
'Jamr
18