Atuagagdliutit - 15.09.1977, Side 27

atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartartut agdlagait . læserne skriver . atuartar
akfssutigssaKångila-
nga saimanerussunik
agdlagarissara „nukagpiarapilu-
ssårungnaerniaritse“-mik KuleKu-
talik siumukormiunit narrujumi-
ssutausimasscK påsinarpoK. ata-
gule siumukormiunerardlutik aki-
ssutitut agdlagarisimassait aki-
ssuteKarfiginiarpåka.
tiniteKilårmiup ArKaluk Kristi-
ansenip agdlagå saimassumik aki-
neKarnigssane, tåuna sangmineru-
jumavara. agdlagpoK nukagpia-
rauvdlune 17-inik ukiulik parti-
mutdlo Siumut-mut tapersersui-
ssuvdlune. apernutigå suna piv-
dlugc uvavnuinaK erKarsautigalu-
nga agdlagtunga. taimåingilardle.
kisiartåungilanga siumukormiu-
nik agssortuissoK. kalåleKaterpag-
ssuaKarpunga ilivse partiliavsinik
arnat sujunersuissuata Gudrun
Chemnitzip AG-me nr. 29-me
1977 aperssorneKarnermine oKau-
serissainut akissut.
aussaK måna 1977-ime arnat a-
tautsimérssuarnigssåt pivdlugo
Sisimiune „Arnat peKatigit“-ne a-
tautsimltarsimavugut. atautsi-
mérssuarnermilo OKaluserissag-
ssat ilaussortanit sujunersutigi-
neKarsimåput, tåssane arnaKativ-
la sukumissumik OKatdlisigisang-
matigik nunarput tamåkerdlugo
ir.uiaKatigingnutdlo pingåruteKa-
ningmata.
Sisimiuningånit sujunersutit
AG-me aperKuteKarfigineKarsi-
måput, arnatdlo sujunersuissuata
akissutai agsut pakatsissutigåvut.
atautsimérssuarneK aussaK
1977-ime ukiut tatdlimat Kångiu-
nerisigut pissoK taima soKutigi--
ssaKångipalugtigissumik nipilik
nåmaginarsinåungilarput.
1. „kinguågssiutitigut nåpautit
erKartcrneKarsimåput imånarssu-
ngitscK". tåssåuputdle inuiaKati-
git akornåne ajornartorsiutit ang-
nerpåt ilait. G. O. F.-Inarme isu-
mavdlutigisinåungilarput. tåssåu-
putdle uvagut arnat nuna tamå-
kerdlugo sulissuteKarfigissagssa-
vut åssigingmik. CKarsinåungila-
gutdlo kinguågssiutitigut nåpau-
tit amerdlaKissunit sulissutigine-
Kartut.
2. nårtuersitarnermut tungatit-
dlugo sujunersutivtine påsivdlua-
Kusimagaluarparput nårtuersitar-
nerup taimatut ingerdlåinåsagune
ulorianautai åssigingitsut. nårtu-
ersitarneK tamanut måtuniångi-
larput, inuiaKatigiussugutdle su-
junigssarput erKarsautigalugo i-
natsit tåuna avdlångcrtitariaKar-
pcK.
3. „arnat nålagkersuinerdlo".
sujunigssame „Arnat peKatigit"
misiligtagkatik nangminerdlo na-
lilisinaunertik tungavigalugit ar-
nat soKutigingnigtut tamarmik
peKatauvfigisinaussånik kursuser-
litsissarniardlik. imåisinåungilar-
me kursusertarnigssaK arnat nå-
lagkersuinermut Kinigaussut kisi-
mik ilauvfigissåsagåt. påseiKu-
naKaoK uvdluinarne inunerput
nålagkersuinermik tungaveKar-
dlune ingerdlangmat. „Arnat pe-
Katigit" kåtuvfiata sujunertå a-
issoringnigtunik, tåssame uvagut
akerdliussugut issornartorsiorne-
Kartaravta nunamut åtavigissav-
tinut Dar.markimut ataniarpat-
dlårtugut.
tauva erKaivat agdlagtauseK
nutåK Kanon agtigissuprnk akerar-
torsimagiga. tåuna siumukormiu-
nut tungåssuteKångikaluartoK a-
kissutivnut ilångutinarpara.
åp, sule inCilugtårtitdlunga mé-
raunivnit agdlagtausitcKaK su-
ngiusimassai’a igdlersortuåsavara
kalåtdlit uvagut CKautsivut ator-
titdlugit. sule nunaKarfigpagssu-
arne agdlausitoKaK pitsaussoru-
jugssuarmik atorneKarpoK igdler-
sorneKardlunilc. OKautsivut ag-
dlåsaguvtigik taimatut påtsiveKå-
kerdlilersusavarput kcnsulentip
isumåtut ingerdlåsagaluarpat. nå-
lagkersuinerme Kinigkat arnarta-
Karnigssåt pingåruteKartorujug-
ssuvck. aperKutaunanile arnat a-
merdlåssusé. apernutauvordle i-
laussortaussup suliagssane erKor-
tumik kinåussusersicrnertaKå-
ngitsumigdlo suliarinerai, pingår-
nertauvdlune Kinersissime suli-
ssunigssåt. uvagut akuerssårsi-
nåungitdluinarparput agdlagåi-
nartigut sordlo landsrådimut sar-
KumiuneKartåsagpata. inuiaKati-
ginime arnat angutitdlo suleKati-
gigpata inuiaKatigit nukigtuneru-
såput.
4. „Inuit issigtormiut suleKati-
gingnigssåt".
Inuit issigtormiut atautsimér-
ssuarneråne Ålaskame pissume
naluneKångitsutut kåtuvfit suliv-
feKarfitdlo åssigingitsut nunavti-
nit peKatautitaKarsimåput, „Ar-
nat peKatigit" kåtuvfiåtaoK sivni-
ssutitamik . ilautitaKarsimavdlune.
pissusigssaK erKordlugo arnat kå-
tuvfiånut sivnissutut peKatausi-
massoK Alaskame atautsimérssu-
aKataunerminik nalunaerusiorsi-
mavoK, tåunalo „Arnat" lands-
mødeKarneråne sarKumiuneKarsi-
mavdlune.
Alaskame atautsimérssuarner-
me Inuit issigtormiut kåtuvfiat
pilersineKarsimavoK, taimatutaoK
Inuit issigtormiut atautsimititali-
arigatdlagåt pilersineKarsimav-
dlune kåtuvfingmut maligtari-
ssagssaliornigssamik akissugssåu-
ssuseKartugssaK. maligtarissag-
ssaliornerme tungavigineKåsav-
dlutik måko:
a. Inuit nunavisa pissagssariti-
taisa akornuserneKånginigssåt ig-
dlerscrneKarnigssåtdlo;
b. Inuit oKausisa kulturiatalo
pissutsimikut tamatigut atåinar-
nigssåt ineriartortinigssåtdlo;
c. Inuit nunavine nåmagtumik
isumangnaitsumigdlo angatdlå-
ssincrme ataKatigigsitsinermilo
ineriartortitsinigssaK pitsångor-
sainigssardlo;
d. Inuit nunavingmingnut tu-
ngassut sutdlunit pingåruteKartu-
mik suniuteKaratarsinaussut o-
KatdlisigineKarneiine tamane nå-
maginartumik sujunersiorneKar■-
ngitsigissumik agdlangneKarsi-
nåungitdlat, taima kutagtigissu-
mik cKalungisåinarpugut. agdlag-
tauseK nutåK åssersusinauvara
naussusiamut. umåssuseKångitsoK
sordlaKarane asule pinersautig-
ssatut sananeKarsimasscK. OKauti-
gisinauvaralo silarssuarme inuia-
Katigingne sumilunit agdlagtaut-
simik taima toringitsigissumik
agdlagtauseKarsimångilaK. suju-
mut ingerdlåsaguvta nutåliat su-
liaripalågkat atordlugit ingerdla-
ssariaKångilagut. agdlagtauserput
Samuel Kleinschmidtiugaluamit
kingulinitdlo suliarineKarsima-
ssok aserorterniarneKarpoK ilini-
artitsissut kingugdlit atuartuti-
mingnut iliniartitsissutigisavdlu-
Kårtarnigssåt peKatautineKartar-
nigssåtdlo;
e. nunavivtine isumangnaitsu-
mik nåmaginartumigdlo piniagka-
nik nåkutigdlériauseKarnigssaK
pilersikiartuåsavdlugo;
f. inuniarnermut tungassune ta-
mane misiligtagkanik KanoK ili-
utsinigdlo taortigigsåKatigigtar-
nigssaK pilersikiartuåsavdlugo;
g. issigtume åssigigsumik tu-
ngaveKardluartumigdlo angunia-
gaKarnigssaK pilersikiartuåsav-
dlugo;
h. Inuit nunat åssigingitsut a-
kornåne suleKatigigfiata matuma
suliniarneranut sujunigssamilo a-
tåinarnigssånut aningaussatigut
tungavigssalersuinigssaK.
tåukupuldlo „Arnat peKatigit"
landsmødeKarnermingne aulaja-
ngiviginiagagssati, ilångutdlugu-
taoK Inuit issigtormiut kåtuvfiat
tungaviatigut akuerisinaunerig-
tik.
ajoraluartumik AG-ime konsu-
lentip isumå kisiat tusarparput —
OKauserissailo tungavigalugit på-
sinarpoK avdlatcrdluinaK påsing-
nigsimassoK. landsmøde „Arnat
peKatigit" kåtuvfiåne OKartug-
ssaussut Kutdlersaråt. taimaing-
mat maKaissivarput tusarusugdlu-
gulo Kulåne pineKartunut lands-
møde KanoK isumaKatiglssuteKar-
simanersoKl
soKutigissarårput nunavtine a-
vativtinilo pissunut arnat peKa-
taunerunigssarput oKartugssaoKa-
taunerunigssarputdlo. atautsi-
mérssuarnernut angalatitsiner-
nutdlunit nunavtine „Arnat pe-
Katigit" sivnissoKartarnigssåt su-
junigssame ingerdlåinartariaKar-
poK. taimåisagpatdle kåtuvfik pi-
ssusigssamisut aKungneKartaria-
KarpoK!
naggatågut kigsautigårput suju-
nigssame avåmut sarKumiussisso-
Kåsatitdlugo „Arnat peKatigit"
kåtuvfiata sujulerssuissue sarKU-
mlssussåSassut, tåssaungmatame
uvdluinarne akissugssaussut.
Sisimiune Arnat peKatigit
sujulerssuissue
Helga Olsen
Gun del Bert helsen
Stina Jakobsen
Emma Le?merth
RulhériiK Enoksen.
go kajumissuseKångingmata asi-
ginaissuvdtutigdlo, tåssagoK ilini-
artitsineK nangmingneK ilunger-
sunguaratik ingerdlåkumagamiko.
utorKait akerartorneKarsimå-
ngikaluarpata agdlauserissara
„nukagpiarapilussårungnaernia-
ritse" sarKumiusimåsångikaluar-
para. nalungilarput utorKait Ka-
ncK agtigissumik inusugtunit na-
kerineKångitsigissut. isumat sar-
KumiuneKartut pisoKausorineKar-
tarput måssa erKarsautigineKaru-
nik inusungnerussunit iluatigine-
Karsinaussut iliniarfiusinaussut-
dlo. uvagut inusugkatdlaravta u-
torKarnik atarKingnigtorujugssu-
vugut, nalunginavtigo uvagutaoK
utciKaliumårdluta maleruarKU-
ssaitdlc maleruaruvtigit inunivti-
ne iluaKutigissugssaugavtigit. ta-
månalume pakatsissutiginago uv-
dlut måko anguvavut.
1950-ikune ukiunilo sujuline pi-
ssutsit erKartorniaussåraluarpatit,
naluvdluinardlugo pissutsit tai-
mane KanoK itussut. månåkut-
una inusugtut akigssarsiarigsår-
patdlåleKigamik sut piumassatik
tamaisa erKaivdlugitdlo norKåi-
ssutigissalerait isumaKardlutik sut
tamaisa ajornångivigsumik pisi-
nauvdlugit. påsisimångisangnut i-
långutarnak seKajuvutit.
aperivutit suna iluarivigdlugo
tapersersorneriga, agdlagputitdlo
imaKa imigagssaK?
uvagut inusugkatdlaravta imi-
gagssaK sussordlunit naluvarput.
månale uvdluvtine inusugtut i-
migagssap inugsiautigai. tåssålo
sujunigssavtine inusugtut isu-
mavdlutausut taima ingerdlåinå-
sanerpat? imigagssap inuiaKatigit
kalåtdlit aseroriartorpai nåpauti-
pilugtigut avdlarpagssuartigutdlo
silarssuarme avdlane nagdlernig-
ssaKångitsumik. utorKarpagssuit
inusugtamingnit pivdluaitsungor-
titåuput, kiavdlunit utorKaliler-
sup miserratigisinåungisånik. u-
vanga imertarpunga åmalisaordle
inuinånguåkulugama. imigagssav-
dle atugaunera KanoK ingassagti-
gilersoK påsisimagavko nålagker-
suissugaluaruma nunarput tamåt
imigagssaiåsagaluarpara.
neriutigåt saimassumik akine-
Karnigssat. agdlagkatdle taima
nukagpiarapilugpalugtigissoK ni-
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilångutagssiat onautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissonarfiiip
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnausinar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
kagsaitigissordlo akissutiga na-
vérsissutingortipara.
tamavta sujunigssarput pitsau-
n'erussoK piumassarårput, nunar-
put asassarput nunalo åtavigissar-
put Danmark atarKinartikumav-
dlugo. inuvdluarit.
Stephen Petersen.
naggasiut: AG-mut aperKutigiu-
mavara suna pivdlugo agdlauseri-
ssaK Kulåne akissara taima nu-
kagpiarapilugpalugtigissoK ilå-
ngusimanerå. imåisimanerpa AG
Siumukormiunut igdlersuissoK, a-
sulume agdlauserissat ardlagdlit
tamarmik Kavdlunåtungortine-
Karsimavdlutik, tamatumuna ki-
nåussusera nikanarsarniåinardlu-
go?
(nailisalågauvcK, årKigss.)
AG siumukunik atåssutikunigdlo
igdlersuingilaK. taimaingmat tåu-
ko ardlåinik igdlersuissut kikut-
dlume tamarmik periarfigssaKar-
put AG-ikut isumamingnik sar-
Kumiussinigssamut. orKåsårutit
såkortut nukagpiararpalugtunut
agdlåt ilångutarpavut, inuk aula-
jangersimassoK tcrKardlugo aju-
atdlautigssanik ilaKångikångata.
åruigss.
Tolk
Til kommunekontoret i Nanortalik søges med tiltrædelse
snarest muligt to tolke.
Det daglige arbejde består af såvel skriftlig som mundtlig
tolkning, herunder også tolkning i kommunalbestyrelsen og
udvalgene.
Den ene stilling er en tjenestemandsstilling, der aflønnes
i henhold til lov om statens tjenestemænd i Grønland i løn-
ramme 9. Ansættelse vil ske i henhold til tjenestemandsved-
tægt for Nanortalik kommune.
Den anden stilling aflønnes i henhold til overenskomst mel-
lem Ministeriet for Grønland og GAS.
Kommunalbestyrelsen vil være behjælpelig med fremskaf-
felse af bolig, ligesom eventuelle udgifter til flytning m.m. vil
kunne udlægges forskudsvis.
Nanortalik kommune har ca. 3.000 indbyggere. Ca halv-
delen af befolkningen bor i kommunens bygder. Kommune-
kontoret er beliggende i en 1 år gammel bygning, der giver
udmærkede arbejdsforhold. Nanortaliks omegn frembyder
glimrende forhold for lystfiskere, jægere og sejlfolk, ligesom
byen byder på muligheder for de traditionelle fritidsbeskæf-
tigelser.
Er du interesseret i en af ovennævnte stillinger, bedes du
snarest — og senest den 8. oktober — indsende din ansøgning.
Ønsker du nærmere oplysninger kan du kontakte os på tlf.
3 32 77 eller skrive til os.
NANORTALIK KOMMUNALBESTYRELSE
3922 Nanortalik
konsulente avdlatut
påsingnigsimavoK
27