Atuagagdliutit - 06.04.1978, Qupperneq 25

issigtormiut
makerKigtut
agdl.: Arkadij Kodrja, APN
arnat avangnarpiarssuanérsut Herzen-lnstitutip LeningradimTtup såvane, iliniarfingmingne.
Piger fra det høje nord foran Herzen-lnstituttet i Leningrad, hvor de studerer.
nunarpagssuarne nunat inorKåvi-
sa ukiut ingerdlanerine nang-
mingneK nunamingne ikingneru-
ssuteKalersimassut uvdlumikut i-
nunerat amerdlasutigut inugtut
atarKinåssuseKartitåungilaK. nu-
nat inorKåve erKartorneKartit-
dlugit ånilårnartumik akulikitsu-
mik oKautsit kångneK, nåpålaneK,
iliniartitausimångineK ilame
piåralune inuiangnik tcKoraineK
atorneKart arput. kisiånile tamå-
kuinåungitdlat!
Sovjetunionip fssigtormiue Ki-
marKussåungitsune nunaitartme-
Kéngitdlat (sordlo Amerikame A-
vangnardlerme kujatdlermilo in-
diånerit pineKartartut) inunig-
ssamingnutdlo nåmagtingitsunig-
dlunit atugagssaKartineKartara-
tik, nåpålassunatik imigagssamig-
dlo atuipilugtunatik, kulturikut-
dlo sukutdlunit nunasiaKarniar-
tut ptssusilersorfigineKarnatik. ki-
alunit OKausé kulturiatdlo tåuku-
nånga tiguniångilai. tamatumale
akerdlianik pissoKarpoK. ukiut
75-inait matuma sujornatigut ili-
simatusartut amerdlanerssait ug-
pernarsaiumasimåsagunaralu-
arput inuiait tåuko nungugtug-
sséngortut. pisimassuvdle ataut-
sip silarssuarme inuiangnit ikig-
tunit avdlanit avdlaunerussumik
tungaveKalersipai: rusit 1917-ime
mumisitsinerata. tamåna asule o-
KarniutåinåungitsoK kialunit pi-
årtumik ilisimårilersinauvå.
USA-me indiånerit pineKarnerat.
erKarsautiglnaruk — takugdlo
Kclap KeKertaussarssuanit (Sov-
jetip Finlandimut kigdleKarfia)
Beringshavimut (Sisimiut Alas-
kavdlo akornåne imaK) KanoK pi-
ss.oKarsimassoK.
1930-ikut ingerdlaneråne Le-
ningradime inuiait avangnardlit
kangisingnerpåtdlo. iliniarfigsså-
nik åsseKånginguatsiavigsumik
pilersitsisscKarpoK taineKartumik
Herzen-Institut. nuna pitsoK ki-
nguarsimassordlo ingminut maki-
tipoK — imaKalo avdlat aningau-
ssat tungavigalugit erKarsåsaga-
luartut taimailiorneK asule ani-
Rgaussanik enrainerussoK nuna-
me tåssane suliagssatut pingåru-
teKardluinartutut issigineKarpoK:
inuiait naligigsitaussut inugtut
pigiuminarlumik inunermik pi-
lersitsivigisavdlugit. Svojetunio-
nip nålagkersuissuisa issigtormiu-
nut aningaussartornaKissumik i-
kiuinertik autdlartipåt.
ilisimatut agdlagtausiliortine-
Karput, iliniartitsissut nunaKar-
fingnut ungasingnerpånut luper-
ne orssunik ikumatilingne iliniar-
titsissugssångordlugit autdlartine-
Kartarput atuagaKaratik, aKerdlu-
ssaKaratik påpiarauteKaratigdlc.
Herzen-Institut nangminerme
misilineruvoK sapiserneruvdlui-
nartoK. tåssane inusugtut inuia-
Katigingnit åssiglngitsunérsut ka-
terssortarput — nanajit, evenkit,
jukagirit, tjuktit, eskimut, il. il.
tamåkule amerdlanerssait tikikå-
ngamik atuarsinåusångitdlat ag-
dlagsinåusarnatigdlo.
Institutime ilisimatunit nuima-
ssunit issigtumilo pissutsinik ing-
mikut ilisimassalingnit iliniartine-
Kartarput Kagfasingnerussumig-
dlo iliniaganartineKardlutik. ta-
måna peKatigalugc inuiaKatimik
agdlagtausigssånik pilersitseKa-
tåuput åmalo iliniutinik sujug-
dlernik suliaKaricårtuvdlutik, å-
ssersutigalugc eskimoK Amkagun.
iliniarnertik inermat iliniartitsi-
ssungordlutik, pigingneKatigig-
fingne pissortångcrdlutik, nakor-
sångordlutik atorfilingordlutigdlo
uterarput. Herzen-Institutime ag-
dlagdlune OKalugtuartarneK pi-
ngcrtineKarpoK. taimailiorneK tå-
ssauginarpoK ikiuiniarnerit ilåt
atauseK — ikiorniardlugit ukiune
untritilingne nunasiaKartunit ta-
kornartatdlo iluanårniarnerånit
pitsungortitausimassut.
inuiait tamarmik naligigput
novemberime 1917-ime mumisitsi-
nerup kinguninguagut Leninip i-
r.uiait Ruslandimitut piginauti-
tauvfigissåinik nalunaeruteKarpoK
— iåssa nangmingneK aulajangi-
sinåussuseKartut, tamatumane å-
ma ilauvdlune Ruslandimit avig-
sårsinaunermut piginautitauneK,
inuiåussuseK, ugperissaK ingmi-
kutdlc pisinautitaunerit avdlat å-
rnalo kigdlilerscrneKarnerit tu-
ngavigalugit ingmikuf itunik pi-
neKsrtarnerit tamarmik atorung-
naersineKartut åmalo nunap ilua-
ne inuiait ikingnerussuteKartut
tamarmik Kilersscrsimångitsumik
ineriartornigssamut ikicrserneKå-
sassut. 1924-me nålagkersuissuti-
gut ingmikut suliniartoKalerpoK
inuiait avangnardlit ikiorserniar-
dlugit. taima ikiorsinerit åssigi-
ngitsut ardlaKarput. åssersutiga-
lugo herissagssat perKumautit
Moskvamit issigtunut tamanut
avguåuneKarput tamåko kångner-
ssuaKarfiulersimangmata inuiait
ingmingnut sorssunerisa nalåne.
1924—25-me Korortut 8000-it
peKUtigssartalerdlugit avguåune-
Karput kinguningualo tugtutit a-
merdlineKarnigssånut aningau-
ssarpagssuarnik atcrtitsineKar-
dlune.
Evenkiame „kulturikut ineriar-
tortitsivigssamik pilersitsissoKar-
poK angerdlarsimavfigalugo neri-
ssaKarfigalugulc atuarfigtaling-
mik, nåparsimavilingmik, TV-
Kartunut nakcrsaissarfilingmik,
umassut nakorsalingmik nalunae-
rasuartauserivilingmigdlo". ki-
ngorna ineriartcrtilsivigssat av-
dlat pilersineKarput, ilåtigut Tju-
kctka-me. 1930-ime atuarfit 123-t
3000-inik iliniartoKartut pilersf-
neKarsimåput.
ajornartcrsiutip tugdlia tåssau-
lerpoK inuiait avangnardlit nåla-
gauvfigtut årKigssussivigineKar-
nigssait. tamåna 1930-me ima
årKigssussivigineKarpoK inuiait
Kulit ingmingnut OKartugssauvfi-
gilersinerånik. inuiait najugari-
ssait taimåitut ardlaKaKissut Eu-
ropame nålagauvfingnit ardla-
lingnit angnerussarput. oKartug-
ssauvfingne taimåitune nålagker-
suissut tåssaugajugput nunap
nangmineK inue. amerdlanerpåme
åssigissut uvanipoK inuiait tamå-
kc kommunistiussusivingmit nu-
naKarfikutårnermitdlo socialistiu-
ssutsimut nugtarmata — tåssa i-
nugtaoKatigii inuneråne akuliuv-
figssanut sunutdlunit tamarmik
åssigingmik periarfigssaKartine-
Kardlutik, iliniartitaunermut, per-
Kingnigssamut igdlerscrneKarner-
mut, erKumitsuliornermut il. il..
nu ånarineKa Kissut
inuiagtut ingmingnut OKartug-
ssauvfigilersimassut inuiaKatigit
sovjetiånut (sujunersuissoKarfiå-
nut) tamarmik autdlartitaKartar-
put åmalo Sovjetit K’utdlersånut
— tåssane issigtormiut amerdlå-
ssusertik najorKutaralugo „a-
merdlaidssunik" autdlartitaKar-
dlutik. nauk Sovjetunionime ta-
marme inuit 312-it atautsimik na-
korsaKartaraluartut Tjukkit inui-
agtut CKartugssauvfiåne inuit 200-
it atautsimik nakorsaKartarput
tåssa inuit siamasigsorujugssuar-
me najugaKarmata åmalo inuni-
arfiat pissutsimigut CKimaitsorsi-
orfigssaKarneroKingmat. inuiait
kulturigerKågait, ilerKorssutait ni-
perujorutaitdlo, Kitasait erKumit-
suliortausiatdlo tamatigut taper-
sersornf.Karput, radiukut fjernsy-
nikutdlo autdlakåtitsissoKartar-
poK avisiliortcKartardlunilo issig-
tormiut nangmingneK OKausé a-
tordlugit.
najugaKarfingne amerdlanerne
inutigssarsiutigalugo ilerKorssor-
dlutigdlo niperujortartut Kitigtar-
tutdlo sutdliveKarput. åssersuti-
galugo korjakit taima suleKgti-
gigssue „Mengo“-mik taissartut
takutitsissarsimåput Parisime,
Berlinime USA-milo. eskimut
tjuktitdlo suleKatigissue „Ergy-
ron“-imik taiguteKartut Sovjet-
unionime tamarme nuånarineKar-
torujugssuput.
tsareKaratdlarnerata (kaisare-
Karatdlarnerata) nalåne ilisima-
ssagssarsiortut inuiaitdlo åssigi-
ngitsut pissusinik ingmikut ilinia-
gaKarsimassut isumaKarsimåput
nat-stop
Bekvem overnatning før
og efter flyrejsen
Enk, vær. fra kr. 90,-
dobb. vær. fra kr. 180,-
incl, morgenkomplet,
betjening og moms.
hotel Flyverbo
kun 400 meter fra
Københavns Lufthavn
Alleen 73 . 2770 Kastrup
Tlf. (01) 50 21 23
4
inuiait avangnardlit angalåinartu-
tut inunerat ineriartortitsinermut
tugdluartungitsoK.
amerdlaKissut isumaKarsimåput
inuiait nunaKarKårtussut inuiait
avdlat atugartussusiånik nåuitsi-
nermikut nungusassut patsisiga-
lugo „pingutsimikut" inorneru-
ssuteKarnertik".
ineriartornerup Kujanartumik
taima erKarsarnerit taimaisoring-
ringningneritdlo sugssaujung-
naersisimavai. uvdlumikut issig-
icrmiut perroruteKarsinåuput ili-
simatortaKaramik åssigingitsunik
.Tordlo Galina Ataina, nivkhiu-
ssck, Nina Starkova, itelmeniu-
ssok åmalo nanajeK Nikolaj Kile.
oKautsitigut ilisimatoK manseriu-
ssok Evdokija Rombandejeva, si-
lamiut OKalugtuarissaunerånik i-
liniagartoK Vassilij Uvatjan even-
kiusscK åmalo eskimut erinarssut-
dlåmagssuit Nutetein åma Kola
Beldij. tamåkua saniatigut erKar-
sautiginagit atuagkiortorpagssuit,
nakorsat, iliniartitsissut, ujarag-
siut, tingmissarttu nålagait ag-
dlarpagssuitdlo.
sordlo autdlarKautåne taineKa-
rérsoK issigtormiut nungugdlui-
nalersimagaluarput. tamåna pat-
sisigalugutaoK sorssungnerssuar-
me kngugdlerme inusugtait angu-
tit såkutujorKuneKångitdlat. ulo-
rianartordle tamåna måna Kå-
ngerneKarérpoK, inuit amerdliar-
torussårput månalo nunane a-
vangnardlerne nunaKarKårtut
150.000-it sivneKalerput. avangnå
sujunigssaKardluartuvoK sulivfig-
ssuaKarnikutdlo ineriartortitsineK
autdlarteruglorsimavoK. kisiåne
tamåko tamarmik ingerdlåneKar-
put pingortitap pissusia miane-
r ivdluinardlugo aserfatdlagtailiv-
dlugo inuitdlo najoruminaitsume
tamåne najugaKartuarsimassut i-
nunerat periausilo mianerivdlui-
nardlugit.
Kalatdlitnunanut nalencutuliaK
Mercedes-Benz 220D
Grønlandsversion
agsut ingcrdlavigdlir nartumc
åtartordlugo biliutigssiaK
Skabt til hyrevognskørsel
under de sværeste
betingelser.
akuerineKarsimavdlutik niorKUtikdlit: Autoriserede forhandlere:
Bohnstedt-Petersen Godthåb A/S
Dr. Ingridsvej, Box 33, 3900 Nuuk,
Tlf. 21385, Telex 90609
Bohnstedt-Petersen Godthåb A/S
Dr. Ingridsvej, Box 33, 3900 Godthåb,
Tlf. 21385, Telex 90609
Sukkertoppen Marine
v/Chr. Norwach,
3912 Manitsox,
Tlf. 13212
Sukkertoppen Marine
v/Chr. Norwach,
3912 Sukkertoppen,
Tlf. 13212
Mercedes ($
tamanik agssartutigssiaK
Total transport
25