Atuagagdliutit - 20.04.1978, Blaðsíða 24

atuartartut agdlagait. læserne skriver
suleKatigigsmåungitdIat?
majime 1977-ime G.O.F.-ime aut-
dlartitat Sisimiune atautsimér-
ssuarput aulajangiutdlugulo
G.O.F.-ip højskolivdlo suleKatigé-
riarfigisinaussait udvalgiliutdlu-
git misigssorneKåsassut. tamatu-
mane agdlagfeKarnikut suleKati-
gigsinaunerinaK isumagineKångi-
laK, inugtatigutdle åma suleKati-
uvdlumikumut imigagssaK OKat-
dlisaujuarpoK angussivfiunanilo.
(amåna ajussårnarsigaluarpoK.
nalungilarput imigagssap nior-
Kutaussarnera avdlångortiniarne-
KartoK imalunit laimaiginartini-
amenarloK. suname-åsit Kinisa-
nerparput? uvdlumikumut kigdle-
Kångitsumik imigagssaK niorKuti-
gineKarpoK, aningaussarpagssuit
KancK amerdlatigissut atoruma-
gåine tåssa ajornångilaK. ikingu-
terpagssuit silaerutikumagåine
låssa angmavoK. kisiåne faimaili-
ortarnerit sukut sumutdlo iluaKU-
laussarpat? isumaKarpunga ilua-
KUserfigineKarneK ajcrtoK iluaKU-
taunanilo, akerdlianigdle ajoKU-
tauginartardlune.
kigdlilersuineKalisagaluarpat
Kanorme kinguneKåsava-åsit. so-
runame sujunigsså naluvarput.
soruname amigaitumik imigag-
ssartoråine imigagssap suvdlunit
imerniarnigsså ajornarungnaer-
farpoK nauk ilåtigut imigagssåu-
ngikaluarångatalunit. kigdliler-
suinerit atulisagaluarpata pisi-
nigssamut soruname agdlagarta-
KartaiiaKåsaoK. imigagssaK nior-
KutaulerKårmat 1956-ip migssåne
soruname agdlagartalerdlune pi-
ssariaKarpoK. taimanikut imaili-
crtoKartarpoK: imigagssartorneK
ajortui pisiagssatik pisiarissarpait
tauvalo nioi'Kutigalugit iluanår-
p.iutigalugit pissardlutik. KanoK
ilivdlune pisissarneK kigdliling-
mik atulisagaluarpat iluanårniar-
tarneK Kanorme pisanerpa?
pisissarneK kigdlilingmik atuli-
sagaluarpat pinerdlungniartarne-
rit migdlisanerdlutik? taiguisi-
naugaluarpunga åssigingitsorpag-
ssuarnik. kisiåne nalungilarput
imigagssaK erKarluleråine erKar-
sautit amerdliartuinartutut pi-
ssarput, ajcKutausinaussut, ilua-
Kutausinaussut ersissutausinau-
ssutdlo.
kisalo iliniariartortarnerit. na-
lungilarput inusugtcrtavta akor-
nåne iliniariartortarnerit måsså-
kul ingerdlatdluarneKarput, sor-
dlo Danmarkimut ilaitdlo avdla-
nut. soruname angussaKarfiussar-
put tamånalo nuånårutåungitsu-
ngilaK. kisiåne ilåtigut avdlatut
ajcrnartumik imigagssaK pissu-
tauvdlune iliniartut aserorneKar-
tarput, agdlåt sulivfigssaerutdlu-
tik, taima iliniartigigaluit piko-
rigsut sulitdlarKigsutdlo. tåssuna
påsinarsissarpoK imigagssaK ilua-
Kutaunane ajoKutaussoK. soruna-
me Kulåne taigugkåka unigtitåu-
sagaluarpata kigdlilersuineritdlo
atulisagaluarpata ersissutigisinau-
ssavutdle amerdlaKaut.
malussineKdsagaluarpat Kanor-
me kinguneKarsinauva? ilait o-
Kartarput ikiarornartut atugaune-
rat angnertusisassoK. soruname
tamåna KularutigssåungilaK.
ikiarornartut nåkutiginigssåt
gériarsinaunigssaK isumagineKar-
dlune taima aulajangineKarpoK
isumaKartoKarmat nukit atautsi-
mut kåtutdlugit isumasioKati-
gingnikut åma isumat inuiangnut
iluatingnauteKartut Kagfarartine-
Karsinaunerusassut atorfeKarfit
ingmingnut Kanigtut tåuko sule-
Katigilerpata, tåssame uvagut „i-
Kancrme isagaluarpa? soruname
ajornarsinauvdluarpoK, kisiåne
misilingneKarsimångilaK sule.
nunavtine imigagssaK avKutiga-
lugo ajornartorsiuteKalersimassut
amerdlaKaut. Kanorme ikiorniåsa-
vavut? soruname ikiuiniartut su-
liniuleKarput måssåkut, kisiåne
åma uvagut ikiutariaKarpugut,
ikiuniaruvtalc imigagssaK Kalåt-
dlit-nunåne niorKutaujungnaerta-
riaKarpcK, imigagssap aserugai
nåmalerput.
soruname uvagut kalåtdlit er-
sinerput nåpautigivatdlålerpar-
pu1, suna aulajangigagssaK ator-
tugssaussoK påsigångavtigo misi-
lerKånguarnago OKåsaugut: tai-
mailiornigssaK ersigåra.
uvfa ilåtigut iluaKutausinauga-
luartoK! — una OKauserineKartar-
Iok erKåingitsorsinåungilara: a-
tornigssd ilikåsavarput. KaKugu-
me atorneKarnerala ilikarneKar-
nigsså anguneKåsava? ukiut 20-t
sivneKalerpui imigagssaK atugau-
nunerup atuarfia“-nik (højskoli-
mik) scKuiigingnigtugut ilisimåri-
gavtigo inuiangne eKérsimårneK
iliniagartoKaifiungitsoK højskoli-
tigut tinersarneKardluarsinaussoK
pingårtumik nukit atautsimortut
sulerusussuserme itut suleKati-
gigsineKarpata.
igpagssaK 2. februar 1978 ag-
lermatdle, sulilo ilikarneKångilaK
uvdloK rr.åna tikitdlugo. isuma-
Karlarpunga ukiut taima amer-
dlatigissut atornigsså ilikarneKå-
ngingmat neriunångilaK ukiut Ka-
ningnerpåt atordlugit ilikarneKa-
rumårtoK.
imigagssaK OKatdlisigititdlugo
ilåtigut sujoranarsissarpoK sordlo
måko llånguneKarångata: nioiKU-
tigssat akitsusåput, ikiutit nungu-
såput. tamåko tusartardlugit su-
joranartaKaut. tauvame nålagker-
suinermik suliagdlit avdlamik så-
riarfigssaKångikunik avdlamigdlo
periarfigssaKångikunik taimailio-
riånguardlit! inuneK saperuvta
sapisaugut.
naggatågut OKåsaunga: uvanga
isumaga maligdlugo imigagssaK
Kalåtdlit-nunavtine niorKutau-
jungnaerdle. iluaKutaunane ajo-
Kutauginarmat. taissivigssaK nag-
dlerpago taissiartordluarise.
Lars Ignatiussen,
Kungmiut.
dlagkatigut tåkutut ilagåt G.O.F.-
ip sujulerssuissoKarfiane atautsi-
misimanerup 31 .cktoberimit 4.
ncvemberimut pisimassup ima-
KarniliorneKarsimanera. tåssane
erKumiginartoKarpoK atit taine-
Kartut mardluk ersserKigsarta-
riaKagånik, imalume agdlagsima-
ssoKarpoK: „agdlagfeKarfiup na-
lunaerutai": Magnus Larsen, Au-
siait, sujunersuteKarsimavoK
Knud Rasmussen-ip Højskolia
K’åumarsainerme Kåtuvfigdlo
Sisimiune atautsimut agdlagfeKa-
lernigssånik. Guldborg Chem-
nitzip højskolip pissorlå Karl E-
lias Olsen OKalcKatigisimavå, tåu-
ssumalo sujunersut taperser-
sorsimagaluardlugo månåkut av-
dlatut isumaKalersimavoK, inig-
ssaileKinigssaK åmalo højskolip
agdlivatdlårnigsså „inugpalårung-
naernigssålo" patsisigalugit..
taimåitorme atautsiméKatiging-
nigssamik ingmikortoK tåuna ila-
simangmat sule neriunartoKarsi-
raugaluartoK aperKUt uvavne pi-
lerpcK: „ilumut tåssa suleKatigig-
sinåungitdlat?“
matuma Kulåne issuaivigissama
unga inigssinigsså pingårpon:
G.O.F.-ime autdlartitat isumiuti-
gisimagåt suleKatigériarnigssamut
tungassumik udvalgiliortoKarnig-
sså, åmalc Magnus Larsenip ki-
sirne tamåna sujunersutigisimå-
ngikå. sulilo ilisimaneKartaria-
KarpoK måna agdlagfeKarfikuinaK
suleKatigåriarsinauneK tåssane i-
sumaginenångitscK, påpiai'Katdle
åma avataisigut OKautsit inung-
mit inungmut atordlugit inune-
Kartumik suleKatigissutigineKar-
nigssåt tåssane pineKarpoK inui-
aif sordlaKarfiat OKautsinit pissoK
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait ainerdla-
sut sapatit akunere tamaisa
sarKumiutarinnavdlugit. tai-
måitumik ninutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarKuvdlu-
git. ilångutagssiat onautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisianile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnauslnar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
pikialanertut itumik nuånersu-
mik åma misigineKarnerorKUV-
dlugo. taimåitut pingårpoK suju-
nersut CKimailutardluåsavdlugo
pitsaoKutausinaussutdlo ajoKU-
tausinaussunik åma igdluatungi-
lisavdlugit uvdluinarne inger-
dlatsissut tunuleKarnerat erKai-
mavdlugc ukunånga, G.O.F.-ime
autdlartitat (repræsentantskabet)
åmalo højskolime sujulerssuissut.
taimåitumik matumuna kigsau-
tigåra Kulåne taineKartumut isu-
mat måna erKumiginartitavut
Guldborg Chemnitzip tungånit å-
malo Karl Elias Olsenip tungånit
angnertunerussutigut ersserKig-
saivfigineKåsassut, sordlume på-
siuminarsinaugaluartut måko:
„... inigssaileKinigssaK åmalo
højskolip agdlivatdlårnigsså „i-
nugpalårungnaernigssålo" patsisi-
galugit. ..“ tamåko OKautsit ilå-
tigut CKarniutåinåunginerdlutik
ingmingnut agssortutut?
Magnus Larsen,
Ausiait.
JONAS
Inuit itsarnitsat pissartarsuata nakutenara/uarne^afnerininut akiniutigalugu
Jonasikkut Twlullu ikkaHummut ikaarutitippai tgssahi ulugutaasus-
sanngorlugit aarlummillu net'ineijai'tussanngoi-lugit. Maanna kiisa Jonasikkwt
k irrmiam i i lerput -- qanorli pisoqarpa ?
nr. 2? © AV 4 SM
imigagssartortarsimanera
iluaKutiglngilara
24