Atuagagdliutit - 11.05.1978, Síða 9

Grønlandsbanke 1977-ime
Grønlandsbankip
ukiup ingerdlaneranut
nalunaerutå 1977
Kavdlunåt-nunåta
aningaussaKamikut
KanoK-issusia
nunane kitdlerne sulivfigssuaKarfiu-
ssune aningaussatigut ingerdlaneK
1977-ime angnikitsuinarmik sujuari-
arsimavoK. nunat OECD-mut ilau-
ssut niorKutigssiornerisa ilångautita-
Kångitsut avguaKatigigsitdlugo ta-
matdlo atautsimut issigalugo Kagfa-
riarnerat 1977-ime 3,5 procentiuvoK
ukiume sujuliane 5,2 procentiusi-
mavdlune, 1978-imilo KanoK inger-
dlanigssap nautsorssusiorneKarnera
sarKumiuneKartoK maligdlugo ang-
nertunerussumik pitsångoriauteKar-
nigssamik ilimanartoKangilaK. nuna-
nut OECD-mut ilaussortanut angine-
russunut nunat OECD-mut ilausSor-
tat mikissut 1977-ime ingmikut itu-
mik såkortumik erKorneicarsimåput
niomutigssiornikut mikinerussumik
sujuariarnermik, aningaussat naléru-
kiartornerunerånik åmalo nunanut
avdlanut akiligagssaKarnerulerner-
mik. tamåna Kavdlunåt-nunånut ilå-
tigut ima isumaKarsimavoK aningau-
ssatigut nunanut avdlanut tungatit-
dlugo KanoK ingerdlanerme nåkarto-
rutit (amigartorutit) taimågdlåt ang-
nikitsumik pitsånguatdlagsimassut
nauk sulivfigssaerutut amerdlåssusi-
at malungnartumik Kagfariaraluar-
tOK.
Nungme bankip Kutdlersanarfia
Kavdlunåt nunanut avdlanut nior-
Kutaisa amerdlåssutsimikut Kagfari-
arnerata 1976-ime 1977-imut 4 pro-
cent migssiliorpå, niorKutigssatdle
nunanit avdlanit tikisineKartut ikile-
riaraluardlutik, tamånalo ilåtigut pi-
ssuteaardlune ukiup såumataine pi-
ngasune kingugdlerne nunat avdlat
niorKUsiåinik pisiumanerup migdle-
riarneranik augustusime isumaKati-
gmgneK maligdlugo akitsusiuterKitat
akitsutitdlo Kagfariarnerisa kingune-
rissånik. taimatut pitsaunerulårtu-
mik ingerdlanerup kingunerisimavå
nunanut avdlanut akiligagssat ikile-
rialårnerat, 1976-ime 11,5 mia. kr-
usimavdlutik 1977-ime 9,5 mia. mig-
ssanut amerdlassusenalersimassut.
1978-imut migssilioriarneKarpoK a-
kitsut 7 mia. kr-t migssånut ikileriar-
tineKasassut.
sulivfigssaerutut 1977-ime amerdle-
riarput, sulivfigssaerutut agdlangne-
Kartut (ilanikuinarmut sulissartut
sitdlimasertisimassut ilångunagit)
avguaKatigigsitdlugo 150.000-rdlui-
nauvdlutik, imalumt aningaussarsi-
ssartunit tamanit 7,3 procentip mig-
ssåmtdlune. sujunigssame pisiumane-
rup niorKUtigssiorneruvdlo KanoK i-
ngerdlanigssanut tungatitdlugo ili-
manarpoK Kaumatine aggersune Ka-
ningnerpåne sulivfigssaerutut sule a-
merdliatdlangnerunigssåt. ånilångå-
ssutigissariaKarpoK 1978-ime suliv-
figssaerutut avguaKatigigsitdlugo i-
kingnerpåmik 15.000-nik amerdleri-
arnigssåt.
Kavdlunåt-nunane niorKutigssanik
atuissartut pisiagssaisa akisa nalu-
naerssornerat 1977-ip ingerdlanera-
ne avguaKatigigsitdlugo 11,1 pro-
centimik KagfariarpoK, 1976-ime 9,0
procentiusimavdlune, Kåumåmutdle
akit nalunaerssornerat, akilerarutit
akitsutitdlo ilångunagit nautsorssor-
neKartartoK 8,6 procentinarmik Kag-
fariardlune, tåssa ukiume sujulimi-
tut. sulivfigssuarne sulissut nalunae-
Kutap akunermusiåt 1977-ime 10
procentip migssånik KagfariarpoK
1976-ime 11,8 procentiusimavdlune.
taimailivdlune ukiut mardlugsuit ki-
ngugdlit ingerdlanerine Kavdlunåt-
nunane aningaussartutit KanoK-issu-
siåne ilåtigut kigaitdlåmineKarsima-
vok, tamånalo nunanut avdlanut
unangmigdlersinaunivtinut tamatu-
munåkutdlo avåmut akilisinåussuse-
Karnivta pitsångoriåtdlagsinaunera-
nut suliagssaKartitsinermutdlo aula-
janglssumik pingåruteKarsimav-
dlune.
1977-ip ingerdlanerane ilåne endg-
sivitdliutaussarsimavoK nunat avdlat
aningaussaisa naleKarnermikut av-
dlångorarnerat, tamåna malungnar-
sinerpausimavdlune novemberip nå-
jartulernerane decemberivdlo aut-
dlartinerane, taimane nalinginaussu-
mik ilimagineKalerdlune Kavdlunåt
koruniata nalinginaussumik nalikit-
Bunkens hovedsæde i Godthåb
Karmat ukua tunuåne aningaussarsiornermut malungnautigdlit suniutigdlitdlo aula-
jangerneKartarput.
Christiansborg, inatsissartut igdlorssuautåt
Danmarkip nålagauvfiata aningausserivia
Beslutninger der påvirker og præger økonomien træffes inde bag disse mure.
Øverst Christiansborg, hvor Folketinget har til huse.
Nederst Danmarks Nationalbank.
dlinigsså. taima torKigsisimånginer-
mik pissuteKartumik sulivfit nunane
avdlane akiligagssagdlit akiligagssat
akilerneKarnigssåt piårtumik piti-
pait, tamatumunåkutdlo nunat av-
dlat aningaussåinik uningassorissat
1,4 mia. kr-nik ikileriardlutik. nunat
avdlat aningaussåinik uningassutit
ukiut nikivfiåne 12,3 mia. kr-nut
åpariarsimåput, taimåitordle uni-
ngassutit 1976-ime ukiut nikineråne
uningassutinit sule mardloriautinga-
jåuput. Kavdlunåtdlo koruniat 1977-
ip ingerdlanerane mardloriardlune
nalikitdlineKartarsimagaluartoK, ko-
runivdle inuiaKatigmgnut tamanut
atortumik nalinga 1977-ime 4 pro-
centerdluåinarmik åpariarsimavoK.
påpialat aningaussanik naligdlit
suniuteKartumik erniaKarnerat av-
guaKatigigsitdlugo december 1977-
ime 17 procente tikingajagdlugo Kag-
farpoK, ukiunit 3-nit amerdlaneru-
ssut ingerdlaneråne aitsåt taima Kag-
fartigalune. ukiut nikinerisa nalåne
påpialat aningaussanik naligdlit er-
niaviat avguaKatigigsitdlugo 16,8
procentiuvoK, 1976-ip nånerane 15,6
procentiuvdlune. 1977-ip ingerdlane-
rane nålagauvfiup påpialautaisa a-
ningaussanik naligdlit avdlanit ator-
neKarnerussut 10 procentigdlit erniåt
påpialat aningaussanik naligdlit pi-
gissanik KularnavikutitaKartut sivi-
sunerussumik ukiune 20-ne inger-
dlassartut 10 procentigdlit ernianit
1/4-1/2-imut KagfasingneruvoK.
nunanut avdlanut akiligagssat iki-
ligaluarpata aningaussatdlo niorKu-
tigssat akmut nalerKiutdlugo nali-
kitdliartornerat unigkiartoraluarpat
påpialat aningaussanik naligdlit er-
niåt 1978-ime migdliatdlåsagaluar-
poK, nunatdle avdlat aningaussait
nutåmik encigsivitdliortitsilingigpa-
ta.
Kalåtdlit-nunåne
aningaussatigut
KanoK-issuseK
ukioK 1977 Kalåtdlit-nunåne auli-
sarnermut tungatitdlugo tåssauvoK
ukiunut 15-inut kingugdlerpånut
nalerKiutdlugo pitsaunerpåmik a-
ngussaKarfiussoK. Kangamut naler-
Kiutdlugo ukiup tupingnåinartumik
issaisangnerata kingunerivå Kalåt-
dlit-nunane aulisarnerup Kanganit
piårnerussumik autdlartinera, asulo
ukiup ingerdlanerane tamarme sila
pitsaussariarmat avdlångorarnanilo,
tauva aulisarnerup ingerdlavdluar-
neranut tamåna suniuteKarsimavoK.
sårugdlingniarneK, tåssungalo ilå-
ngutdlugo bundgarnerssorneK, ma-
lungnartumik KagfariartorsimavoK.
ukiup nånerane 20.400 tonsit mig-
ssinge tunineKarsimåput, 1976-ip
nånerane 13.100 tonsit migssinge
tunineKarsimavdlutik, imalumt o-
Kardlune 56 procentip migssånik
KagfariarneKarpoK.
taima amerdlatigissunik sårugdling
nerup aussap ingerdlanerane ig-
dloKarfingne ardlaKartune fabrikit
ardlaleriartumik ajornartorsiutigssa-
Kalersitarsimavai, tåssa namagtunik
sulissugssarsineK ajornartardlune
amalo namagtunik Kerititerisinau-
neK ajornartardlune. tamatuma ki-
ngunerissånik fabrikinut tunissineK
ardlaleriardlune unigtineKartaria-