Atuagagdliutit - 08.06.1978, Blaðsíða 22

atuartartut agdlagait. læserne skriver
» nanriu «-mut narjdut
sumik suliniuteKardlune isumaussu-
mut akuliutoKarangame Kujanatdla-
raussoK misigissarnarpoK, pingårtu-
mik peKatigigdlune ingerdlåniagka-
mut soKutigingnivigdlune akuliuku-
massoKalerångat, agssortordlugo ig-
dlersordlugulo tungaveKardluartu-
mik igdlugigsineKarsimassarångata;
imåingitsorme ardlåtigut namagi-
ngiumigaKarsimariardlune aitsåt i-
lagssarsiordlune uparuagagssarsior-
nialertardlune.
A/G nr. 16 KuperneK 26 »nariciut«
atuardlugo påsissariaKarunarpoK a-
tautsinrigiartartumimnguanik tai-
ssut aggertuåinavigtusimassut aften-
skolimik avdlamigdlo atautsimivfig-
ssaKarérsimanermik utorKatslssute-
Kåsanatik. puigorneKarsimagunar-
poK ilaussortaKatit avdlat, inugtut-
dle avdlatut unungme atautsimlv-
fiussugssame avdlamik sangmissag-
ssaKarérsimasinaunerat, imalunlt
nautsorssutigerérsimångisaraluamik
pissagssaKaleriatårsimanermik. ig-
dloKarfingne angnerusorissavtine
peKatigigfingmut ilaussortaussut ta-
marmik unungme atautsime pexa-
tigTgfingmingnut atautsimtgiartar-
nerat KaicutigortugunavigpoK?
uvanga tusarngartausoringilara
peKatigigfingmut Kanordlumt taigu-
tilingmut ilaussortaussoK soKutiging-
nigtOK sujulerssuissussunut nalu-
naeruteKartartoK atautsimigiarsi-
nåunginerminut perKutaussoK nalu-
nerdlugo, tamånalo sujulerssuissut
ilaussortaningarnit ilisimanerussar-
påt.
uparuarneKarportaoK Arnat PeKa-
tigingnut ilaussortåungikaluardlutik
aftenskolime merssortartunut, u-
kiortårsiornermutdlo ilaussartut.
Arnat PeKatigit aftenskole suleKati-
galugo åmerinermik autdlartitsinia-
lermata sujunertarineKartoK taima-
nikut sujuligtaissussup navsuiaute-
Karfigisangmago uvanga agtusångi-
lara. isumaKardluinaraluarpunga a-
tautsimigiartartumininguit ilaisa er-
KaimassaKarfigilårsimåsagåt. uva-
nga A/G-mérsumit aperssorneKar-
nera peKatigigfingmutdlo ilaussorta-
tut sujulerssuissunut sågfigingnissu-
teKarsinauneK ingmikordluinarput.
A/G-mit uvavnik aperssuissoK Kav-
dlunåtuinaK OKausiliungmat ilisima-
tiårsimavara naitsunguamik OKalo-
Katiglsassugut uvanga Kavdlunåtut
OKatdlordlungnera pissutigalugo,
nautsorssutigingilaralume nangmi-
neK kalåtdlisut agdlagsimåsagå. tai-
måitumik Mødre-kluberput A/G-p
kalåtdlisortåne niviarsiarKanik nu-
kagpiarKanigdlo OKausertalerneKar-
simavoK.
amalo ima påsineKarsinauvoK u-
kiup ingerdlarngane sut pineKartug-
ssaujumartut pugtatdlartiniarneKa-
lerångata ilaussortat isumasiorne-
KarneK ajortut. åssersut: 30.11-77
jutdlip kingornagut sut pineKartug-
ssaujumårtut ilaussortanut angma-
titdlugit OKatdlisigssiarineKarmata
»atautsimigiartartumininguit« tåssu-
nga sujunersumik nagsitsisimånging-
mata agsut uggornartoK. pilerså-
rusiardlo sapåtip akiinikutårtumik
sussagssanarfiussoK agdlagångor-
dlugo avguåuneKarmat uparuaivfi-
gineKarsimanane, taimatutdlo »su-
julerssuissut kikunere, sila avdlalu-
nit perKutausinaussoK pivdlugo av-
dlångortitsineKarsinauvoK« ilångu-
neKarsimangmata uparuaivfigine-
Karsimanatik.
soruname Manxfsume Arnat PeKa-
tigit atautsimTtarnermingne nipå-
ngitsortångitdlat. atuagaK »Kalåt-
dlit-nunane Arnat Inunerat Atu-
gaitdlo« sangmivdlugo sivikinårnar-
dlunilo nuåneraluåinartartoK erKai-
AG-me nr. 19-ime agdlauserissat
pingårnerssåne Siumut parti ner-
sorneKarpoK sujuligtaissuata tu-
nuaratdlarnera pivdlugo. Kiiper-
nermile avdlame asigssorneKar-
dlune sujuligtuivfigineKardlune.
agdlautigissat tåuko mardluk i-
nungmit atautsimit suliausimag-
pata sordlermitauva avisiliortup
pikorigsup isumagisimåsavå, ima-
lunit tåssåunginerdlune pissussår-
neK? Jens Brøndenip agdlautigi-
ssamine auldlarKåumutdle partip
sujulerssuissunere såssupai, ki-
semgåussivdlune nålagkersuiner-
tut aulajangisimassariaKaraluar-
tut. (ingminut igdlautigissagsså-
ngortineK) tauva sujuligtutigini-
matuvigdle
Kanigtunguåkut taissitineKartug-
ssångcrpugut nunavtine imigag-
ssaK pérsitåusanersoK, Kåumati-
kutårtumigdlunit aulajangersima-
ssunik pisiagssanardlune inger-
dlatinarneKåsanersoK.
uvagutdlo utorKångortugut mé-
raunivtine nuname imigagssamit
aserorsagåungitsume peroriartor-
simassugut erKaimajuarparput
nunarKatigit akornåne, igdloKati-
gingnel nunaKarfingne erKåmio-
rissane KanoK inuit ingmingnut
ataKatigigtigissut. mana inusug-
tunguanut mérKanutdlo nuna tai-
måitoK nunagalugo KanoK erKig-
sinartigisscK nuånertigissordlo
takutitariaKalerpoK.
imigagssatdle kigdlilersugauv-
dlutik pisiagssångortitaunerinit
mfinamut akigssaKaråine Kanor-
ssuaK imigagssarsisinauvfit uv-
dlut malingnauvfigisimavdlugit
påsinardluinarpoK KanoK nunav-
tine imigagssaK ajcKutautigissoK.
tamånalo kikutdlunit nunavtinik
inuinigdlo asangnigtut arajutsisi-
manaviångilåt. ajornartorsiutiv-
dlo tamatuma Kångernigssånut
suleKatigigtarianarpugut. ukior-
pagssuarne nålagkersuissune, avi-
sine inuitdlo akornåne imigagssaK
OKatdlisausimavoK. pivfigssaru-
jugssuaK atorneKarsimavoK ilua-
Kutåungitsumik. imigagssaK pér-
sitdlugo. OKatdlisigssat nunavtinut
inuinutdlo pissariaKardluinartut
CKatdlisigissariaKalerpavut. imi-
gagssamik akitsuinigssaK såkortu-
nerpåmik akerdlilersortariaKar-
parput.
Kåumatikutårtumik kigdlilersu-
gaulisagpat kigdlérutdlutik imer-
tartut ulorianartunik imerniarta-
lernigssåt mamaraluartitsinarner-
mikut årdlerinardluinarpoK, ma-
tugpat imigagssartortarane inu-
neir KanoK nuånertigissoK erKig-
sinartigissordlo påsisavåt.
taissivdluarise.
Jørgen Frederiksen, Nuuk.
massaKarfigineKarsinaussut ilagåt.
agssagssordlune sulineK maKaissi-
neKarpoK. pineKartugssane agssag-
ssorneK miningneKarneK ajorpoK,
sussagssariniagagssavume åssigiagi-
nångitsut tugdleriaruminartaralua-
Kingmata. narKiumigdlo agdlagtut
ilåt kalåtdlit åmerissausiånik soku-
tigissaKardluartungmat nautsorssu-
tigisimagaluarparut Arnat PeKatigit
aftenskole suleKatigalugo merssor-
titsissarnerat agssagssornertut isu-
maKarfigalugo tapersersordluaru-
måsagå, tåssauvorme kalåtdlit miti-
gut suliarissartagåinik tåmatsailiui-
ssut ilåt.
ima någinardlara: peKatigfgfing-
mik kivfartusserusussuseK sarKumi-
ssumik ingerdlåneKartoK kimanar-
dlune nukigtungortitsissarpoK.
arssaralugo autdlartipå. aussamut
stausimérssuarnigssame påseKati-
gingnermik angussaKartoKarna-
viånginera, partivdlo seKumiti-
tausinaunera.
tamåko agdlagaussut atuardlu-
git påsinarpoK Siumut partip i-
laussortainik sianisitsineK inuku-
tigingningniarssarinerdlo. — ag-
dlåt erxartulerérdlugo Jonathan
Motzfeldtip partimik autdlamisi-
naunera. oKautsit tamåko naler-
Kutingitdlat uvdlune peKatiging-
nigssap pingåssusianik OKalugfiu-
ssune. uvanga nangmineK ugpe-
rivdluinarpara ukiarme radioavi-
sime Jonathan Motzfeldt OKause-
rissamisut isumaKartoK: KanoK
tugdluångitsigissoK kalåliussugut
ajornartorsiutivut sutdlunit ava-
tånit iluarsarneKåsassut isuma-
Kartuåsavdlune, — sordlo nalune-
KångitsoK Siumut parti pilersi-
massoK Danmarkip teknike ani-
ngaussatdlo såkugalugit kalåtdli-
nik pinguaringningniarssarinera
nåmaginarneKarsinaujungnaer-
mat. EF-imutdlo kalåtdlit någ-
gårnerata tamåna angnerussumik
naKissusersimavå. tamåssalo ani-
ngaussat r.eKitsiutdlugit EF-imut
suniniarneKalerugtortoK. igtujuit-
dlutigdlo (uvagungOK Kinutuar-
Lars Chemnitz ima oitarpoK: „Å-
tavitsuniat" isumåt „Atåssutip"
isumånut Kaningnerusanasoralu-
go“. — tamåna ilumornerpa? —
matumane agdlauserissaKalår-
tunga, OKariauseK tåuna ugper-
narsarsinåungilara. åma imaKa
Kulåne issuagkama tamåna ug-
pernarsaruminéitisinauvå.
matumuna naitsunguamik ag-
dlaglunga isumaga ima OKautigi-
lårdlara-ait, OKartarpunga: —
„Siumut“-kunut isumaga Kaning-
nerujuarpoK. imaKa åma „Åta-
vitsuniat" ilarpagssuisa uvavtut
erKarsardlutik OKautsitik anita-
rait? Lars Chemnitzip isumavdlu-
artup ilisimångisånik? — kia a-
måna ugpernarsarsinaunerpå?
taimåitumik Lars Chemnitz
agssuariumavara!
unale OKartoK isumaKatigineru-
jumavara: „inuiaKatigit kalåtdlit
atånit kivingniartariaKarput, ku-
lånit pinagit". tåssa Siumukor-
miut isumåt taima tungaveKar-
poK. — imåipoK inuiaKatiglnguit
kalåtdlit inuiagtut ingmingnut i-
lisariarlorKårlariaKarpugut. ta-
månalo KanoK pisava?
atuarsimångisåinarpiuk KanoK
taimane uvdloK 27/8 1948 pingå-
ruteKartigissumik savalingmior-
miunut pisimassoKartoK? — inui-
Atuagagdliutit kigsautigåt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik uinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilångutagssiat OKautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
nailisartariaKartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilångtineK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
Karsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnauslnar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk unga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
dluta). — isumaKarnarpoK taimai-
siorneK inugpalångitsussoK.
avåmut måtuniartutut pasig-
dlineK taineKartuarpoK igdlua-
tungåtigutdle inuit sanilerissat
tunuinardlugit avåmut peKati-
gingningniarssarineKarpoK, (nu-
narKatinut ingminut måtuneK).
Jens Brønden isumaKatigåvkit
Jonathan Motzfeldt inugtut imåi-
nåungitsutut uparuartoravko. isu-
maKatigisinåungilavkitdle Siumut
partip demokrati (ivdlit soKutigi-
gunångisat) tungavigalugo inger-
dlaniarnera asigssoravko. — nauk
ivdlit Kujagaluartutit aporåuneK
pingmat! isumaKarnarpoK ivdlit
sujuligtuinipalåtit pinagit aussa-
mut Siumut partip atautsimér-
ssuarnigssåne sanilerissanit peKa-
teKamigssaK pingårnerutineKaru-
mårtoK! Asser Møller, ManitsoK.
--------KujanaK agdlagkangnut,
Asser Møller isumaKångilanga
AG nr. 19-ime agdlauserissat pi-
ngårnerssåt OKauserissatdlo ing-
mingnut agssortortut. åma isuma-
Kångilanga Siumume sujulerssui-
ssunerit avdlatdlunit kiserngåu-
ssivdlutik nålagkersuissariaKar-
tut. kisalo isumaKatauvfigåra de-
mokrati uvdlumikornit angnertu-
nerujugssuarmik atomeKartaria-
KartoK. isumaKarpungalo agdlau-
serissat soKutiginartussoK ilar-
pagssuinime isumaKatigigpugut.
Jens Brønden.
agtut piginåussutsimik tunineKar-
mata. — tåssa nangminerssome-
rulernermik.
nalungitdluinarparalo uvdloK
tåuna nangminerssornerulersitau-
gamik tigumissagssatik tamaisa
tigusimångikait, sulilo uvdlumi-
kut tamaisa tigusiméngilait, nauk
ukiut 30-ngortut ingerdlaneråne
amerdlasutigut tigusiartuårsima-
galuardlutik. tupigusutigingitsor-
sinåungilara inuiånguit tåuko Ka-
noK uvavtinut usornartigissumik
ukiune tåukunane aussamut 30-
ngortugssane makikiartorsima-
ssut, taimåitumik isumaKarpunga,
uvaguvtxnut kalåtdlinut pivfig-
ssan tamåna kinguarsartariaKå-
ngitsoK.
atago oKausitoKarssuaK tåuna:
„kalåtdlit saperput, pisinåungit-
dlat“ nungutikiartuårsinaunerig-
put takuniartigo. — 1. maj 1979
nangminerssomerulernerup enru-
neratigut.
kalåleKativut taissiartuleruvta
erKaimaniartigo kinguartiterina-
raluaruvta uvavtinut ilisarilernig-
ssarput sule ukiune 100-ne inger-
dlarKeKinangmat!
„Aåssut“-ikormiunit akineKåsa-
guma angnertunerulårtumik ag-
dlauserissaKarumårpunga.
Peter Olsvig, Ilulissat.
GULDBARRE
- sin vægt værd
- oKimåissutsimisutdle nalitutigissoK
TornT
Til Vestkysten
Til vort børne- og ungdomshjem (16 børn og unge 12-19 år)
i Julianehåb søges med tiltrædelse efter aftale en samarbejds-
villig l.ste assistent med relevant uddannelse og erfaring i
arbejde ved en døgninstitution.
Ansættelse sker i henhold til aftale mellem DSL og Ministe-
riet for Grønland af 12.9.1973 om løn- og arbejdsforhold for
pædagogisk personale ved døgninstitutioner for børn og unge
i Grønland.
Aflønning efter paragraf 3 i 11. lønramme, 16. skalatrin med
en bruttoløn incl. tillæg på kr. 5.884,82 for en udsendt og kr.
5.018,63 for en hjemmehørende medarbejder pr. måned.
For udsendte ydes fri op- og hjemrejse under forudsætning
af mindst to års tjeneste. Der stilles bolig til rådighed og
svares bolig- og kostbidrag efter de til enhver tid gældende
regler. Ansøgningsfrist 30. juni 1978.
Kun skriftlig henvendelse med alle oplysninger til Foreningen
Grønlandske Børn, St. Kongensgade 46, 1., 1264 København K.
Marie Heilmann
sianisitsineK
suna ilumorpa?
22