Atuagagdliutit - 08.06.1978, Blaðsíða 27

Alfred Toft
NUK.NUUK
Kanga månalo_
arnaK mérKamik amaortox. Rasmus Berthelsenip Kissungmut Kiperugå
Rinkip atuagkiånérsoK „Tales and traditions of the Eskimo".
Kvinde med barn i amaut’en. Træsnit af Rasmus Berthelsen fra Rinks
bog „Tales and traditions of the Eskimo".
arnaunexarnex, angununexarnex
angumut arnamutdlunit pilerissu-
seKarneK sukangnersumik iner-
terKutauvoK. angutit arnatdlo sa-
pingisamik avigsårsimaniåsåput,
ingmingnut issigalutik „nalerKU-
tingitsunik" erKarsauteKaliså-
ngingmata.
Jesusip Kåicame oKalusiane
(Matt. 5. 27-28) oxautsit sukang-
nersut imåitut agdlagsimåput"
„tusarpuse sujugdlit ima oxar-
figineKarmata: arnaunexdsdngi-
latit. uvangale OKarfigåvse: pi-
leritsautdlugo arnamut issigi-
ssup umdmigut arnaunererér-
på.“
Katångutigingniatdlo tamåna i-
ma navsuiarpå, arnaK pileritsaut-
dlugo issigigåine åiparingnerup
iluane taimåtaoK åiparingnerup
avatåne ajortuliorneK angencati-
gigpoK.
Grev Zinzendorf nikatdlunga-
ssunginame kristumio nuånårtoK
imatut påsivå:
„nulicira ilagalugo diparigtut su-
linerpui nåmagsigångavtigo, A-
nåussissuvdlo xaerxugånganga,
tauva akissarpunga: Nålagax
månipunga, ivdlit suliangne.“
tåssame taimåipoK.
tangnermorångame grevep på-
piaramernit 3 atortarpai. ilåt a-
tauseK agdlagsimassoKarneK ajor-
poK, taimalo Gute 3-nik periar-
figssaKartarpoK: åp, någga ima-
lunit oKautigissagssaKångilaK.
åiparilersarneK
ukioK 1819 tikitdlugo ilagingne åi-
parilersarnerit tamarmik tangner-
mornikut pissarput, åma Kalåt-
dlit-nunåne.
1763-ime Bohnisch-ip tOKunera-
ta kingornatigut (måne Nordlit
iliveKarfiåne iliveKarpoK) uvig-
dlarnera, Anna, Europamut ute-
rumavdlune akuerineKarnigssa-
minik KinuteKarpoK. kisiåne tang-
nermornerup kingornatigut kaju-
migsårneKarpoK ajoKersuiartorti-
taK Johannes Zacharias uvigiler-
Kuvdlugo. kajumigsårutdlo tåuna
ukiume tugdlerme nangerKingne-
Karmat
„Gutip arxane ilagsivå"
agdlåme 1868-iulerérsoK Katångut
Spindler (Carl Julius Spindler
1838—1918) 30-nik ukiulik Kut-
dlersarissaminit agdlagarsivoK
tangnermornikuf arnamik inusug-
tumik nuliagssaKalersimavdlune
— arnardlo tåuna Kalåtdlit-nu-
nånut autdlarérsoK.
OKalugtuarineKarpoK sikunik a-
jcmartorsiuteKarneK pissutigalu-
go nuliagssane tåuna Narssagdlip
erKånut aissariaKarsimagå: „t d-
ssanilo sujugdlerpåmik nuliagssa-
ne takuvå nudnårdlunilo umia-
mut ingerdlatdlugo.“
åmip Kalipautånik ingmikortitsinex
Katångutigingniat sukangnersu-
mik åmip Kalipautånik ingmikår-
titsiput inuitdlo åmip Kalipautåti-
gut åssigingitsut åiparingnigssåt
akuerisinaunago.
OKalugtuarineKartarpoK Katå-
ngutigingniat ilåta kalåleK arnaK
åipariumatdlersimagaluarå) iti-
gartineKardlunile. taimåisagaluar-
pat igdloKatigiumanérutugssau-
vok, arnatdlo kalåleK arnaK ig-
dloKatigiumångilåt. atorférutitau-
ssugssaugamilo avdlalut ajornar-
tumik pilerssårune taimaititaria-
Karpå.
CKalugtuaK naggaserneKarpoK
asangnilersoraluarnine iluagti-
ngitsormat ingminorsimassoK.
ajortisiax
Katångutigingniat ugperissarsior-
neråne Jesuse KitiuvoK. inuit inu-
ngornermingnitdle ajorteKarérput
taimågdlåtdlo isumåkérfigineKar-
sinauvdlutik Gutip såimåunerati-
gut Anåussissuvdlo ikiuineratigut.
såningassulingmut kikiagtagaunex
ajcriivut pivdlugit Kristuse ånia-
Kalune såningassulingme toKuvoK,
taimåitumigdlo asåsavarput sa-
vårKatut ikiligkatut tOKulersutut-
dlo.
ikit erssitumik ugpernarsautåu-
put åniarnermut nikanarsagau-
nermutdlo, taimåitumigdlo Katå-
ngutigingniat asavait ikit tåuko
augdlo marnerdlo tåukunånga a-
niassut.
niaKorutip kapinartugdlit ikili-
nere nålangnartuput, kikiagtu-
gaunere nalexångitsuvdltuik, tai-
måitordle inuit pilersitåinit ku-
ssanarnerssåuput saneråne ikit i-
merpalassumik aniassugdlit.
Nordlerne OKalugfiup atorKår-
figsicrnerane 2. april 1748 Kuja-
niut imåitOK tugsiutigineKarpoK:
igdlo måna ivdlit tipingnik nai-
massagssaxarfiule,
ivdlit aungnit umatit serpartar-
nexardlit, taimalo maunga iser-
tut månalo anissut toxunerit d-
niarneritdlo, kikiagtugaunerit
nivdlianeritdlo misigingitsdr-
tarxunagit ilingnik erxaing-
ningnivut tamaisa.
KavdlunåK tugsiusiutdlåmag-
ssuaK Boroson *) Katångutigingni-
anut åssinguvdluinarpoK (nauk
Katångutigingnianut agssortuissut
sualungnerpåt ilagigaluaråt ima
agdlagkame:
“Jisusip kigdlingane nalavunga
sakia ima xanigtigalugit,
asangningnermitdlo imerdlunga
xårsildlardlungalo,
igutsait tungusungnitsutånit su-
kunitdlo
tarnimut kugpalårpox
umatigalugo nuånårtilerdlugo
oxilisitdlugulo.
*) Hans Adolf Brorson (1694—
1764) KavdlunåK biskope. tugsiu-
siå issuarneKartoK agdlagsimavoK
naKitertitaine „Ugpernerup er-
dlingnartutai" (1739).
Gutimik mianeringnigdluarni-
ardlune sunineK såkortoK ukiut
ingerdlanerine malungnartarsi-
mavoK ilåtigut Kavdlunåt taigdli-
ortorssuine Johannes Ewald
(1743—81), N. F. S. Grundtvig
(1783—1872), tåussumalo isumaKa-
tai sujugdlit tåssåuput Gutimik
mianeringnigdluarniat, Søren
Kierkegaard (1813—55) åma I. P.
Jacobsen (1847—85).
sule uvdlumikut Christians-
feldime ilagéKarpoK Katånguti-
gingnianut Kanigdluinartunik.
inugsiat ilerxorigsårnerat
kristumiussuseK ilåne taineKar-
tarsimavoK „inugsiat ilerKorigsår-
nerat1^ tamånalo navsuiautaugu-
narpoK 1790-kut KerKåne Kalåt-
dlit-nunåne eKérsainermut.
inuiaKatigingnut akissugssåu-
ssutsimik pissugssåussutsimigdlo
misigineK, inoKatit ikiorumavdlu-
git ingminut tunugdliuneK, kalåt-
dlit sujornatigut ilerKorigsårutai-
sa angnerpårtait, navssågssau-
jungnaerput.
inuit ingmingnuinaK autdluti-
lerput.
inuiaKatigit avigsårtuput inuit-
dlo pitsungorsagauvdlutik.
ugperissarsiorneK aserugå Hans
Egedep OKalussinerata taorserneK
saperpå. pikunarsågauvatdlårpox
niuverniarnermilo soKutigissanut
atavatdlårdlune.
ånangnigssax
tåssalo kalåtdlit ånangnigssaK Ka-
tångutigingniane navssåriniarssa-
råt.
Katångutigingniat ugperissar-
siornerat ilungersortuvoK, tama-
viårtuvoK, Kagfagfigissaminilo i-
lagingnik tiguaissarpoK — angå-
kuarsårnertut ingajagdlune.
sordlc åssersutigalugo tugsiar-
neK sunissartorujugssuvoK, pi-
ngårtumik arritsumik sivisumig-
dlo atorneKarångame.
kalåleK nangmineK nunamine
inugsiångorsimavoK, ajorssarti-
taunex misigivdluagå. nangmi-
nérdlunile akitsisinåungilaK. Ka-
tångutigingniat avdlatut iliorneir
saperamik ugperissarsiornermik
takutitsiput.
inunex isumagssarsisimavoK.
nungmiutdlo Katångutigingnia-
nut ilaulersimassut tamaviårdlu-
tik (nauk tamatigut inuneK tar-
nerdlo ilautituångikaluardlugit)
ugperissarsioKatåuput. Bohmeni-
miut atau'siminerisa ilåne imatut
ilåtigut agdlagsimassoKarpoK:
xianex
„sujoråne xiavox, tdssa umatå
ulivkårmat
savårxap sdimduneranit asang-
ningneranitdlo,
kalåtdlitdlo ilaisa xiaxatigivåt.
oxautsit nåmdngitdlat umdmine
misigissane oxautiginidsaguni-
git.“
ånåussaussutdlo pivdlugit:
„issaisa issikue sujornatigut ta-
kujumindiput,
tårdlutik ersinaxalutigdlo,
månale xaumassuput, inugsiar-
nerdlutik savårarpalårdlutig-
dlo.“
kalåtdlit agdlagåt
kalåtdlit anersåkut Katånguti-
mingnut angutinut arnanutdlo ag-
dlagarpagssuit nagsiusimassait
ugperissåkut tiguartisimaneK piv-
dlugo ugpernarsautåuput. auko å-
srersutigssauvdluartut:
Assarsara Jakungoak!
Aksut Umættingoamne kunni-
ngarbaukit.
Nellunginnama aksut assagang-
ma,
Taimaitomiktok aksut assauau-
kit.
Aglekketit mahna piaka,
Atuardlugillo tipeitsutigaka.
Annaursisuble Annia, Tokkoal-
lo, Ikkilo
Ullut nungullugit erkeiginnar-
p aka
Tugsiarbigirsara
Nuttamik Saimaunerminik Tun-
nekullunga,
Umættingorallo kersakullugo_
Taima erkeiniaruma,
Kodlinnermit, Tipeitsungner-
millo Issigei
puttusimarsut erxeinniarpaka;
Nellunginnama Annaursirsub
Assasusia uautinut angisorsu-
met.
Annaursirsungoara innutillunga
allarsinnaungillara.
Naugle kissimikuma summillo-
neet ikkuma
Nungullugit Umættimne neijo-
ngardlutalo
tipeitsuktittaranga
Taimaitog Aniasusia erxeinia-
rauko
XJanga pivdlunga taima aktikso-
mik anniarmet;
Vangale sumik akkinniaisauara
Illiortinnik
Ekkarsautinigdlo
Tipeitsuktinieissauara.
Kuannakau Annaursirsub Assa-
susia
Angnerumet Innungnut tama-
nut adlanullo
E. . . -ovunga,
kalåtdlit agdlagait xavdlunåtungor-
titat nugterxitat:
aukulo kalåtdlit agdlagåinit mar-
dluk tiguinavigdlugit Kavdlunåtu-
ngor! ineKarnerit kalåtdlisungor-
terKitat:
„... uvanga ajortiliuvunga pit-
sox aserorsimassordlo:
Anåussissuvdlo ajagtungilånga,
timiminik nerisipånga aungmi-
nigdlo imertitdlunga.
uvavnitut toxukiartuårpai,
iluaringilai, umatigalo tunivå
kissarnermik
inuneralo aungminik.
nauk ajoraluaxalungalo aseror-
simagaluaxissunga
ajagtungingmanga, tauva åma
uvanga maligtudsavara...“
„uvdlut tamaisa Åndussissup
saneraine ikinut angmassunut
tingmiårKatut xaersup xupånut
pulassutut iliordlunga puiassar-
punga mérånguatutdlo ilivdlu-
nga aua alugtorlardlugo. ..“
kungikormiune
Christiåt Vl-iat Danmarkimut ku-
ngingortineKarpoK 6. juni 1731
Frederiksborg slotskirke-me.
KaerKussat Tysklandimérsut i-
lagåt grev Zinzendorf akimassoK.
Københavniminerane takutine-
KarpoK negerex inugsiair kuisima-
ssck sujugdleK IndiårKanérsoK (a-
texarpoK Anton).
(nangisaox)
„auvariat xasuersårtut". titartarnexartox kalåtdlimit erxumitsuliortumit H.
J. Rinkip atuagkiånit „Danish Greenland“-imit tigussauvox.
„Rensdyrjægerne holder hvil på deres vandring". Tegnet af en grønlandsk
kunstner i H. J. Rink’s bog „Danish Greenland".
27