Atuagagdliutit - 29.06.1978, Side 15

Alfred Toft
NtJK. NUUK
Kanga månalo_____
ukioK
ukioK 1751/52 atoruminaitsoru-
jugssuvoK.
febrqarimit porskip tungånut
issigtorujugssuvoK, issilo atamåi-
nartorssungmat kangerdluit siku-
put, kingusingnerussukutdlo sikut
tigsukartut ima eKimatigilerput
Kåinamigdlunit avalariarneK ajor-
narsivdlune, kisiåne porskip ki-
ngorna sila unerisimajungnaer-
poK sialugtalingnik nivtailarta-
lingnigdlo anorerssuartartorssuv-
dlune, taimaingmatdlo kalåtdlit
KaKUtiguinaK Kajartorsinaussar-
put.
Kajartutuarångamik navianar-
torsiortaicaut, åmalo kinamikut
agssangmikutdlo Kerussortarput.
niuvertoKarfik
niuvertoKarfingme igdlutoKånguit
Kajangnarsivdluinarsimåput. niu-
vertoKarfiup igdlorssuartå ang-
nerssauvoK. imiorfiup, sagfiorfiup
perKumausiviuvdlo avatangersi-
mavåt igdloKånginerssaK „pencu-
mausiveKarfik".
igdlorssuit angnerssåt ukiut 24
tamatuma sujornatigut Hans Ege-
dep ilaisalo sanåvat ujancanik
KarmaKarpoK Kissungnik Kalia-
Kardlune, igdlutdle avdlat ivssu-
nik KarmaKarput sukut tamauna
KissugtaKalårtut.
apume tumit igdlunit igdlunut
takugssåuput. matut silatait kisi-
mik nivangneKalårtarsimåput, ig-
dlutdle åpussauvdluinarsimåput.
nerssutausiviup iluanit savau-
ssaK mértorpalugpoK.
kup ikårfarfia sermersimassoK
avKutigeriardlugo igpikordlune
igdluatungånut pigåine Kagtuni-
nguaK tikitariaKarpoK erfalassu-
lerfigtalik åmalo arfineK mar-
dlungnik mikissunik Kamutililik.
ungatdliulårpoK orssivik Kissu-
lersugaK uvserutiterdluarsima-
ssordlo. silatåne nåpartat orssut
pugssait imaKångitsut Kaleriårsi-
måput
igdluatungånut ingerdlagåine
uvdlumikut KamutileKarfiussume
igpinguaK avKutigalugo igdloru-
junguit ardlagdlit 4—6 tikitag-
ssåuput, taineKartartut igdlut a-
tautsimortut — kalåtdlit niuver-
toKarfingmiut igdlue.
tåukunane najugaicarput kuisi-
massut 96. atarKinarnerssaråt ka-
låleK ajoKe, Povel, åma taineitar-
tartoK Povel Grønlænder (atianut
Povl Egedemut pårdlåuneKarKu-
nago).
avdla arKa ilisimassarput tå-
ssauvoK Qivioq (22), eKiasungner-
ssuane pivdlugo malugissagssau-
ssok. igdlume tamussiussagssaKa-
lårtitdlune suliaKartineK ajornar-
dluinarpoK, taima OKautigineKar-
simavoK.
kalålivit
Qivioq kalåliuvoK Kanga Hans
Egedep kuisimasså. taimane „ka-
låliviuput" piniarnermik inussu-
tigssarsiutigdlit. ukiunerane tai-
mågdlåt niuvertoKarfingmitarput,
aussalerneranitdle autdlartarput
piniariartarfingmingne aussissar-
dlutik.
kalåtdlit niuvertoKarfingmiut
ilait atausiåkåt — sordlo Qivioq
— niuvemerme kivfatut suliler-
simåput. „kalåtdlinut niuverto-
Karfingmiunut" tåukununga, nu-
narKatimingnit Kavdlunånitdlo
nikagissaussunut, ilåuput „aku-
ssat".
akussat
kalåtdlit Kavdlunåtdlo åiparit
Niels Egedep ima agdlauserisima-
vait:
„nuliaussumut igdlume suliv-
dluartumut ipérsårtumutdlo pu-
lukimik arnavissamik pisårsi-
måput aseruissumigdlo,
måruat iluaKutaussugssaugaluit
iluaKutåungitsunik taissagssdu-
put, sumutdlunit atorsinåungi-
namik, kalålipalånguångorsi-
naunatigdiunit: taimaingmat i-
nugtauativut tus&manerdlugau-
lersimdput ingmingnut pilersor-
sinåungitsutut, arnarKuåssåtdle
utorKait atorsindungitsut dssi-
galugit".
inuit tåuko taima atorsinåungitsi-
gingmata pingårtumik pissutau-
vok ajortumik perorsagaunerat
„kulturit mardluk akornåne, ki-
siåne ama kingusingnerussukut
palasiussoK hr. Christen Dra-
chardt maligdlugoi pissutauvoic
sunertineK ajortoK Kavdlunåt ni-
uvertoKarfingmiut inoKatigineri-
sigut pisimassåt, tåssame Kavdlu-
nåt tåuko „pissusipilue mingug-
tumik ajortul.iortumigdlo inunera-
ta nagsatarissai narrutsangnar-
nerpånik dssersutigssartaKarma-
ta“.
Nuk „ajortuliortut inunerdlug-
tutdlo sualugtajårnerpåt igdlouar-
fidtut pingdrnertut issiginexaler-
Pok“, palase tåuna inuarånguaK
taima CKarpoK kalåtdlitdlo kui-
simassut inerterdlugit Kavdlunå-
nik peKateKarKunagit.
Moltzau
taimåitumik niuvertoK, Poul
Moltzau (37-nik ukiulik) ajoru-
sugsimavoK kuisimassut „niuver-
toKarfingme kivfartorsindunging-
mata“, taimaingmatdlo sulinig-
ssamut pingitsailiniardlugit ila-
nikut kålersiniarssarissarpai, ki-
siåne: „pissariaKartitsilerdlutigdlo
Hr. Drachard ornigtaråt nikat-
dlungavdlutik anersårulugdlutig-
dlo, tauvalo ugperilersarpai piu-
massdinigdlo tunivdlugit onardlu-
nilo: Gutip uitornai taimdisdput."
taimåiporme.
kalåtdlit igdluine angnerne ila-
KUtarit ardlagdlit igdlcKatigigput.
imertartarput kunguamit igdlup
silatinguanitumit. Kavdlunåtdle
„KugssuaK" imertartarfigåt.
atuarfik
avKusernup igdluatungånipoK a-
tuarfik, igdlupalåK, kalåtdlit ig-
dluliortausiat maligdlugo 1738-me
Niels Egedep sanasimasså.
Laersen
Nordlit åmalo umiarssualiviup
tungånut KåKåkordlune avKusini-
ngup kigdlinganipoK åma igdlo-
rujunguaK. tåssane najugaKarpoK
KavdlunåK ajoKe Bertel Laersen
(30-nik ukiulik). nuliarå kalåleK
Susanna (24), pingasunigdlo Ki-
tornaKarput, Joseph (7), Maria (5)
åma FrederinguaK (2).
eurcpamiut taima itunik igdlo-
Kartångikaluarput, åmalo ukiune
kingugdlerne niuvertoKarfiup ig-
dlorssuåne inigssaKardluaraluar-
poK, tåssa ilaKutarit Drachardi-
kut Nordleme igdlusisimangmata
nuliaussup nåparsimanerane. —
(Drachardip nulia) Rosina, Tysk-
landimérsuvoK Katångutigingnia-
nutdlo ilaussortauvdlune. åiparit
mardlungnik mikissunik Kitorna-
Karput).
niuvertoKarfiup igdlorssuartå
igdloKånginerssamit igdlcrssuar-
mut isåriaKarpcK. torssussåkori-
ardlune igavfik iserfigssauvoK,
tåssångalc palasip inånut mato-
Kardlune.
CKautigineKarérsutut palasip i-
nå inoKångilaK.
nuliame tcKunerata kingornali-
gut Drachard Europamut autdlar-
poK, kingorårtigssålo aussaunera-
ne umiarssuaKarpat tikisasscK ili-
magineKarpoK.
mato talerpigdleK oKalugfiup i-
nitåta materå, OKalugfiuvdlo ilu-
aniput igsiavit takisut 10 igdlu-
gigsitårdlutik inigssisimassut, ar-
nat såmigdlerne igsiassarput a-
ngutitdlo talerpigdlerne. avangna-
mut kimutdlo igalåKarpoK.
amalo CKalugfingmit niuvertup
inånut matoKarpoK.
niuvertoK
niuvertoK Mcltzau niuvernermik
kisermåussissup Jacob Severinip
1741-vdle kingornatigut kivfar-
tortigisimavå, tåssa 1741-me „niu-
vertugssatut" Nungmut autdlarti-
neKarsimagame. ukiut mardluk
Kångiungmata niuvertungortine-
KarpoK.
Severinip ingerdlatsissugssauti-
taunera 1749-me nångmat Molt-
zau Københavnimut autdlarpoK,
kisiåne niuverniaKatigingnit (ak-
tdeselskabimit) atorfinigtenungne-
KarpcK 1750-imilc Nungmut u-
tendgdlune nutåmik isumaKatigi-
ssuteKarfigineKardlune: „niuver-
niaKatigit akuerssivigineKarsima-
ssut Kalåtdlit-nunåne niuverneK
umiartortitsinerdlo måna tigumi-
ssarilermatigik, åmalo niuverto-
Karfingme Nungme Poul Moltzau
niuvertutut atorfinigtikavtigo..
nåkutigissagssarilerpå, „ilerKu-
ssartutut pissarianartumigdlo Gu-
timik mianeringningnerup Guti-
migdlo kivfartussinerup ingerdld-
neicarnigsså åmdtaoK niuverto-
Karfingme inugtaussut akomdne,
nangminerdlo åma taimatut Gu-
tisiortugssauvdlune, taimaisior-
nerminilo atdlersarissaminut ma-
ligagssiuivdluartugssauvdlune...“
åmalo akomusissugssauvoK, „pit-
sdungitsumik pissoKarKunago Gu-
tip narrujumerneranut pissutau-
sinaussunik imalunit kalåtdlinut
mamiatsautausinaussunik narrut-
sautausinaussunigdlo...“ ilåtigut
taima agdlagsimassoKarpoK.
niuvertoK niuverniaKatigingnit
iluarineKardluarpoK. 1750-ime a-
kigssau'.ai KagfarneKarput 100
rigsdalerinit 130-nut åmalo 1751-
ime sule 20 rigsdalerinik ilane-
Karput.
nulé Else Marie (37) méncatig-
dlo mikissut mardluk ilagalugit
inime atauslnarme iluarsartussi-
put agdlagfilerdlugo sinigtarfiler-
dlugulo ilålo isersimårtarfigalugo.
kimut sangmissumik atautsimik
åmalo kujåmut sangmissumik a-
tautsimik igalåKarput.
niuvertugssat
igdlup avangnamut sangmernane
åma isåriaKarpoK. tåssuna iseråi-
ne tikitagssauvoK kivfat åma niu-
vertugssat Johan Shade (25) åma
Anders Olsenip (34) inåt dgavfig-
talik.
igdlup igai ujancat metere a-
ngungajagdlugo ivssussuseKaralu-
artut igdlo Kianardlunilo isugu-
tagtuvoK. Kissug'aisa tunuåne
kiaup nigdleruvdlo nåperarfiåne
Karmat — igalåtutdle — sermer-
simassarput. igavfik kissarssute-
KarfiussoK najugangnåråt.
niuvertoKarfiup såva
niuvertup igalåvinit niuvertoKar-
fiup såvanut issikiveKarpoK, tå-
ssanika.iugpordlo angatdlat miki-
ssok pitugfigssuarnut mardlung-
nut saviminiussunut Kaersumut
aulajangigkanut pitugtordluarsi-
massoK.
ukiup ilarujugssuane angatdlat
téssanitarpoK isumangnaitsumik
pitugtordluarsimavdlune, kisiåne
silardlulerångat niuvertoKarfiup
såva navianarsissarpoK.
umiarssualivik
taimåitumik umiarssuit angisut
KeKertaussap Nungmik taigulersi-
massavta igdluatungånitume umi-
arssualivingmitarput.
umiarssualivingmipoK orssivik.
niuvertoKarfiuvdlo angatdlatå a-
torneKarnerussarpoK umiarssuali-
vit tåuko mardluk akornåne ag-
ssartuinermut.
sila ajortinago tingerdlautit i-
kiorsiuneKarsinaugångata ilu-
ngersornartoKarneK ajorpoK, ki-
siåne anore agssortugssauvdlugo
— pingåriumigdlo sarfaK majo-
ragdlugo — ilungerscrnartcrujug-
ssusinaussarpoK.
Nordlit
niuvertoKarfingmit KåKåkordlune
akunerup Kerica migssiliordlugo
pisugkåine kangerdliumaninguaK
tikitagssauvoK, Nordlit. tåssane
tyskit ajoKersuiartortitat najuga-
Karput taiguteKardlutik Neu-
Herrnhut.
igdlorssuit pingårnerssåt Kuag-
ssugtunik KeråtarKusersordlugo
igkersugauvoK silatåtigut Kissug-
talersugaK. Kalia ivigarssuarnik
KagdligauvoK. tamåko tamarmik
Europamit tikisitåuput, tåssanilo
europamiut najugaKarput.
kalåtdlit igdlugigsitårdlutik i-
nigssitane igdloKarput imatut i-
luarsartussanik, angutit inusugtut
nuliaKéngitsut igdlume atautsime
najugaKardlutik, arnat inusugtut
igdlume avdlame, åipagdlit ing-
mikuf. najugaKardlutik, uvigdlar-
nerit nulérneritdlo åma ingmikut
najugaKardlutik il. il..
peKatigit
atautsimorfit tåuko taineKartar-
put „peKatigit" erKarsautigine-
Karsimavcrdlo kalåtdlit ilagit a-
vatåne inoKatigigkångamik ilaKu-
tarigtut atautsimortutut peKati-
gigtarnerånut taortaussugssatut.
arnat uveKångitsut igdluat „Ka-
tångutit arnat igdluat" tungavi-
lerneKarsimavoK kalåtdlimit Ju-
dith-imit, Tysklandimérérdlune
ukiut 3 tamatuma sujornatigut a-
ngerdlarsimassumit. arnat inu-
sugtut ilaKutamingnik kivfartu-
tigssatik kivfartutigiuåsavait, ki-
siånile Katångutit arnat igdlua-
nitåsavdlutik tåssanilo sinigtar-
dlutik, „sujornatigut pissarnertut
dssigingitsunik takussauartaria-
Karatigdlo tusåssaKartariaKd-
ngingmata pissariaKdngitsumik
ajoKutaussumigdlo erKarsalissuti-
gisinaussamingnik".
igdlune ivssunik sanaussune ka-
låtdlit Kutdlerssualerdlutik kia-
lårtarput ukioK ateruminaitsor-
ssugaluarpatdlunit, europamiutdle
kiagsarniarnertik ajornartorsiuti-
gåt.
anorerssuaK
8. januar anorerssuartorssuvoK,
igdlcrssuitdlc pingårnerssåt tingi-
taungajavigpoK. „umiarssuartut
anorerssuarsiortutut sajugpilug-
poK katinerilo tamarmik néruu-
lugdlutik".
Katångutigingniat umiatsiaisa
angnerssåt nuiaunerssåtdlo pitug-
tordluarsimassoK maligssuarnit a-
serorneKarpoK.
kalåleK inusugtoK tingmiarni-
ardlune autdlarsimassoK anorer-
ssuqrmit maligssuarnitdlo paka-
sartisimavoK, aitsåtdlo Kåumatit 3
Kångiungmata Kåinamine sule a-
tassoK navssårineKarpcK teriang-
nia' tulugkatdlo nerisimagåt.
(nangitaK)
Nup oKalugfitoKåne katititsinex. xissungmut kigartuissoK Aron. „Rinkip atuagkiånit „Tales and Traditions ot
Eskimo“-mit pissoK.
Vielse i Nuuks gamle kirke. Træsnit af Aron fra Rinks bog „Tales and Traditions of the Eskimo".
15