Atuagagdliutit - 10.08.1978, Side 7

kalåtdlit arnat
20 ilfniusiorniartut
pilerssårut pisanganartoK ingerdlåneKåsaoK „Arnat
llmiarfiat“-ne SisimiunTtume — kalåtdlit åmerinerme
merssornermilo periausitoKait agdlangneKåsavdlutik
kingusinårértmago. åss.: Ivars Silis.
åmerinerup åmtinigdlo merssor-
tautsiip iluåne kalåtdlit ilencuto-
Kait pivdlugit iliniartitsinerme
atortugssat sujugdlit mana sulia-
rineKartugssångorput. tamåna pi-
sacK „Arnat Iliniarfiåne" Sisimi-
unltume septemberime kursuse-
Karnerme. tåssane arnat 20 mig-
ssait Kalåtdlit-nunånit tamarmit
pissut højskolerne iliniartitsissut
påsisimassaKardluartutdlo avdlat
suleKatigalugit atautsimordlutik
piarérsåumiik suliaKåsåput atua-
gårKanut 9-nut tamarmik ingmi-
kut erKartugagssartalingnut. kur-
suseKarnigssaK iluarsartuneKarsi-
mavoK Kalåtdlit-nunåne arnat
peKatigit kåtuvfiåne sujunersor-
timit, Gudrun Chemnlitzimit.
Gudrun Chemnitz oKalugtuar-
poK suliagssaKarfingnut måkunu-
nga iliniartitsinerme atortugssat
suliarineKåsassut:
atuagkat imarissagssait
1. åmerineK kalåtdlisut iliordlu-
ne.
2. amermi'k merssortautsit éssigl-
ngitsut (katitigkanik merssor-
neK, avigtarneK, putulersugka-
nik merssorneK, kamingnik
atungerneK, arnat séncininut
siorKineK, tunumiut erisånik
merssortarnerat, ujatdlut).
3. Kåinamik amerneK il. dl.
4. kitåmiut åssutait åma thulemi-
ut atissait.
5. tingmissat amisa suliarineKar-
tarnerat merssorneKarneratdlo.
Gudrun Chemnitz isumagssar-
sissusimavoK pilerssårusiarujug-
ssuarmutdlo piarérsautaussumik
suliaKarsimavdlune, pilerssårut-
dlo sujugdleK iluagtisagpat iliniu-
siat avdlat suldarineKarnerdnik
maligteKarumårpoK.
iliniusiagssat „Arnat Iliniarfi-
åne“ iliniartiitsinermut taimåg-
dlåt atugagssatut nautsorssune-
Kångitdlat, kisiåne åma mérKat
atuarfiåne åmalo kursusernernut
iliniartitsinernutdlo pissusiussune
avdlane, tåukunane iliniarneKå-
sagångata kalåtdlit piginaussait
ilerKuilo pisorKat.
iliniartitsinex oKausinarmik
— ukioK sujugdleK „Arnat Ilini-
arfiat“a sulinerane atuagkanik
atortoKångiivigdlune tåukunane
iliniartitsineKartariaKarsimavoK,
tamånalo ingerdlåinarsinåungi-
laK, Gudrun Chemnitz taima o-
KarpoK. åma atuagångordlugit
atortugssat sapingisamik piårtu-
mik suliarinigssånut avdlamik
piingårtorujugssuarmik pissutig-
ssaKarpoK. kalåtdlit arnat amer-
dlavatdlårungnaerput åminik
merssorneK suliagssaKarfitdlo av-
dlat taineKartut pivdlugit ilerKu-
torKanik periausitorKanigdlo su-
ngiussisimavdluinartut. påsissa-
riaKarparput pisinauvdluartut i-
kiliartuinartut åmalo ukiut ar-
dlalialuit Kångiugpata periarfig-
ssaK ånaineKarsimasinaussoK. tai-
måitumik pissariaKartuvoK arna-
nik pikorigsunik suleKatiging-
ningneK tåuna pilersisavdlugo.
ilisimassait atuagångordlugit ag-
dlangneKarpata, tauva arnat inu-
sugtut agssagssordlune suliner-
mut piginaunenarérsut ilerKutor-
Kat tåuko ingmikut itut ingerdla-
teridgsinauvait.
Gudrun Chemnitz ingmikorto-
lrarfingme sujulerssorte Cecilie
Lund „Arnat Iliniarfiat“-nérsoK
peKatigalugo navssårsiorsimavoK
arnanik åminik merssornerup
il. il. iluåne suliagssaKarfingnik
åssigmgitsunik sule påsiisimassa-
Kardluartunik, — ukiut ingerdla-
nerine arnat nåmagtortarsimavå-
ka sulinermut tåssunga pikorig-
dluinartut ilungersussissutdlo. i-
lisimavavut amerdlanernik tigu-
neKarsinaugaluartunik peKartoK,
kisiåne peKataussugssat kigdle-
Karput. taimåitumik isumarput
pitsaunerpåK maligdlugo arnat 20
migssait Kinersimavavut, Gudrun
Chemnitz taima oKarpoK.
nunavtinit tamarmårsut
— arnat tamarmik ingmikut Kåu-
matit ardlagdlit matuma sujorna-
tigut ingmikut suldagssineKarsi-
måput. suliagssat upernagssaK
avguatårneKarput, påsiniartarsi-
mavaralo arnat sumut kigdligsi-
manersut. kursuseKarnerme suli-
anik inerigkanik autdlarnigka-
nigdlo nagsartugsséuput.
arnat måko suleKatåusåput:
Tabia Silassen, Nanortalik (Ka-
jartortartup atissad), Malene Lund,
Agdluitsup-på (kamingnik mer-
ssorneK), Kristiane Jokumsen,
K’agssimiut (Kåinamik amerneK,
tingmissat åminik merssorneK),
Tabitha Lorentzen, Narssalik
(amermik perdlaineK, avigtarneK,
tasket, erKaimåssutigssat il. il),
Kathrine Thomsen, Påmiut (a-
mernik perdlaineK, avigtarneK,
erKaimåssutigssat, tasket il. il.),
Bitdia Noahsen, K’eKertarssuat-
ait (siorKat — KeKertarssuatsia-
ermiut taskeliåt), Martha Biil-
mann, ManitsoK (åssigmgitsunik
åmerineK, avigtarneK), Sofie Lar-
sen, Kangåmiut (åminik katiteri-
neK, akisaussat il. il.) Emilie
Lennert, Sisimiut (åmerineK, a-
vigtarneK), Eva Møller, Ausiadt
(Kiterutit, tasket il. il.), Arnaru-
luk AlataK, Thule (thulemiut ati-
ssait), Judithe Manikutdlak, Ang-
magssalik (tunumiut erisånik
merssortarnerat KaKortunik ag-
dlalersordlugit), Hans Seth Olsen,
Danmark (åmerineK). kisalo su-
liagssanik åssigmgitsunik suleKa-
tåusåput Helene Ostermann ,Au-
siait, Andusa Rasmussen, K’asi-
giånguit, Marthine Sandgreen,
Ilulissat, Regine Danielsen, Umå-
naK, Benedikte åma Regine
Brandt, Ausiait, åma Jakobine
Madsen, Nuk.
suliap årKigssunera
iliniutit suliarineråne periausig-
ssaK pivdlugo Gudrun Chemnitz
c-KalugtuarpoK:
— arnat tåuko 20 migssait pe-
Kataussutdlo avdlat atuarfingme
nåpeKatigisåput, tåssanilo kursu-
seKarnerup uvdluine sujugdlerne
cKaluserineKåsaoK KanoK iliordlu-
ne atautsimordlune suldagssat su-
liarineKarsinaunersut. tamatuma
kingcrna suliagssat atausiåkåt
avguatårneKåsåput. nautsorssuti-
gåra imatut -iluarsartussissoKar-
sinaussoK, arnap atautsip imalu-
nit arnat ardlagdlit højskolerne
iliniartitsissut ilåt ilagalugo sule-
Katigingnik pilersitsisinaussut.
sulereatigigsitat atausiåkåt ta-
marmik ingmikut ersserKingne-
russumik isumaKatigissutigisi-
nauvåt erKai'tugartik pivdlugo
iliniut KanoK issikoKåsassoK. tau-
va atuagkap oKausertagssai suli-
arineKåsåput, aulajangivfigineKå-
saordlo suldamiik ingerdlatsinerit
sut titartarneKåsassut imalunit
åssilineKåsassut ersserKigsaru-
mavdlugit. åma kursuseKarner-
mit tamarmit filmiliaKatsiartaru-
mårpoK. filmit dliniartitsinermut
atorneKåsåput, kisiåne åma na-
jugkane arnat peKatigigfine a-
tautsiminerne katerisimårnernilo
takutitagssatut. filmiliortusaoK
Jørgen Roos. Ivars Silis nerior-
ssuisimavoK åssiliumavdlune, å-
malo William Jessen sulinerme
pissutsinut tungassundk titartai-
ssugssauvoK.
— kursuseKarneK inerpat ne-
riugpugut iliniusiagssanut ator-
tugssat piarérsimåsassut, taimalo
sulineK nangineKarsinåusavdlune
naKiterivingme imalunit sumiu-
galuarnersoK atuagkat suliarine-
icarnerånik, Gudrun Chemnitz
OKarpoK.
atuagårxat 9 amerdlaneritdlunit
— perKautåne iliniartitsinerme
atortugssat katerssorniarpavut a-
tuagårxanut taineKartunut 6—8-
nut. iliniartitsinerme misilingne-
Karérpata årKitagssaKarpatdlo
tåuko årKingneKarérpata, tauva
isumaliutigisinauvarput åmerineK
il. il. pivdlugit atuagkamut ang-
nerussumut katerssornigssåt, er-
Karsautiga unaujuarsimavoK, o-
Kausertai kalåtdlisut, Kavdlunå-
tut tulugtutdlo suliarineKåsassut.
tauva eskimut canadamiut ala-
skamiutdlo åma periarfigisinau-
vadt. Danmarkime inuit amerdla-
sut åma soKutigingnisagunarput,
Gudrun Chemnitz OKarpoK.
CKautsine ilavai iliniutit avdlat
pivdlugit isumaliutigingningnerit
åma autdlarnersimassut, sordlo
åssersutigalugit kalåtdlisut neri-
ssagssiorneK, sapangårKerineK,
ivigkiorneK dl. il. — åmame Ka-
låtdlit-nunåne iganermut iliniu-
teKarpugut, tåunalo pitsaussuvoK.
kisiåne nerissagssiagssarpagssuit
pivdlugit iliniumik piuminarneru-
lårtumik amigauteKarpugut åma-
lo savårKat, tugtut, tingmissat,
aulisagkat navssågssaussut neri-
ssagssiarinerine avdlångorautig-
ssarpagssuaKarpoK. sapangårKe-
rineK pivdlugo atuagkat mardlug-
suit Kavdlunåtut' naKiterneKarsi-
måput, kisiåne „danskit sujuner-
tåt maligdlugo" suliåuput, åmalo
ardlåinåtdlunit kalåtdlit pissau-
sitOKånik erKartuingilaK. taimatut
åma ivigkiorneK pivdlugo atuagaK
ilitsersussut amigautigårput, åma-
me Kalåtdlit-nunåne Kangale i-
vigkiortoKartarmat, Gudrun
Chemnitz naggasivoK.
pilerssårut pivdlugo arnat pe-
Katigigfisa dlåtigut oKaloKatigisd-
mavait Kalåtdlit-nunånut mini-
stereKarfik, inussutigssarsiutinik
iliniartitsinerme K’utdlersaKarfik
åma Kalåtdliit-nunåne skoledirek-
tione. tåukunane tamane isumag-
ssarsiaK ilagsivdluarneKarsima-
vok. iliniusiornerme aningaussar-
tutit matuneKarnigssånut arnat
peKatigigfé åssiglngitsunit tapi-
ssutigssanik KinuteKarput.
kalåtdlit tingmiåt. sanåjuput ameK, sapangårKat ånoråminerdlo atordlugit.
Kvindedragtens „-tingmiaK", forarbejdet af skind, perler og stof.
-h.
Walter J essen &.G&
Hårdttræ — Trælast ‘— Krydsfiner — Isole-
ringsplader — Plasticplader — Branddøre m.v.
mångertumernit — Kissuit åssiglngitsut — „
krydsfinerit — pladerssuit plastikiussut — ^
ikuatdlalernigssamut matut avdlatdlo. T
SDR RINGVEJ 27. 2C00 GLOSTRUP
TELEX 33224
NU KOM DET!
Skandinaviens største
filmkatalog
med alt i spillefilm
Skriv til os og få vort 90 siders katalog gratis tilsendt.

o&
NV-Joto
Frederiksborgvej 84
2400 Kbh. NV
7