Atuagagdliutit - 16.11.1978, Blaðsíða 9

Inuit Ataqatigiit
nuna tamåkerdlugo
atautsimérssuarKåsassut
Politikikut suliniaKatigigfik Inuit
AtaKatigit sujugdlermérdlune nu-
na tamåkerdlugo atautsimititsini-
arpcK uvdlune 19-ianit 21-ånut
ncvemberip Ausiangne.
nuna tamåkerdlugo atautsiml-
nerme cKatdlisigineKåsaoK parti-
lier toKåsanersoK aulajangerneKå-
savdlunilo Inuit AtaKatigit Kini-
gagssångcrtitsisanersut landsting-
imut kommunalbestyrelsinutdlo
Kinersinigssane.
nuna tamåkerdlugo atautsiml-
nigssap imagssainut ilåuput oKat-
diirngssat suliniaKatigit politikiat
årKigssuneKarneratalo ilusilersu-
gaunera pivdlugo, suleKateKarneK
Kalåtdlit-nunåne pclitikikut su-
liniaKatigingnik avdlanik, ukiu-
mortumik Aussivigsiortarnerup
avdlångcrtinigssåj suleKateKarneK
nunanik ineriartortitagssanik å-
malo inuiaKatigingnik ikingneru-
EEuteKartunik kisalo suliniaKati-
gigfiup atuagagssiå „AningåK" o-
Katdlisigisavdlugo.
Aussivik 78-ime aulajangerne-
KarsimavoK nuna tamåkerdlugo
peKatauvfigineKartumik atautsi-
mltoKåsassoK utarKisaugatdlartu-
migdlo nuna tamåkerdlugo pissor-
tagssanik tcrKaineKarsimavoK pi-
ngasunik ilaussortalingmik ataut-
siminigssamik piarérsaissugssa-
mik. tåssåuput ArKaluk Lynge,
Jens Geisler åma Malik Høegh,
tamarmik Ausiangnérsut.
tåukua pingasut åma tåukuput
pissortausimassut sujugdlermér-
dlune AussivigsiortoKarnerane
1976-ime Narssame. tåssane aula-
ngerneKarpoK ardlåtigut iliordlu-
ne peKatigigfiliortoKåsassoK suju-
nigssame Aussivigsiortarnigssanik
åncigssussissarnigssaK sujunerta-
ralugo. Ausiangne suleKatigigsu-
liorneKarpoK, Inuit AtaKatigit
autdlarnersautånik. Aussivik 77-
ime aulajangerneKarpoK, politiki-
kut suliniaKatigigfingmik autdlar-
titsissoKåsassoK, taimailivdlunilo
autdlarteriartoKarsinaulerdlune
nuna tamåkerdlugo politikikut
suliniaKatigigfingmik ingmikor-
tulersugkamik pilersitsiniarner-
mik.
uvdlumikut ingmikortortaKarfit
.arfineK mardluk pilersimåput:
Agdluitsup-påne, K’aKortume,
Narssame, Nungme, Sisimiune,
Ausiangne Omånamilo. saniatigut
åma Danmarkime ingmikortoKar-
feKarpoK — „nunane avdlane ag-
dlagfeKarfigput".
ingmikortoKarfit tamarmik nu-
na tamåkerdlugo atautsiminer-
mut autdlartitaKåsåput, åmalo a-
lapernaisersunik aggersoitåsav-
dlune Ilulissanit K’asigiånguanit-
dlo.
imaKa aulajangissusinaussoK
—■ nuna tamåkerdlugo pissorta-
Karliugatdlartup inåssutigisavå
atautsimitunut, partiliortoKarnig-
sså?
ArKaluk Lynge: — oKartoKarsi-
nauvoK Inuit AtaKatigit partéKa-
lernigssamut piarérsarfiussoK, ki-
siåne åssigigpoK KanoK taigoralu-
aruvta. suliniaKatigigfiuvugut au-
lajangersunik anguniagaitartut,
kisiåne sivitsorpat aitsåt nåmag-
tumik misiligtagaKalerdluta ilua-
mik partiprogramiliorsinaulisau-
gut.
— inåssutiglsavisiuk landsting-
igssamut kommunalbestyrelsinut-
dlo Kinersinigssamut Kinigagsså-
ngcrtitsinigssarse?
ArKaluk Lynge: — åp.
— sujunersuteKarpise Kavsinik
Kinigagssångortitsinigssamik?
ArKaluk Lynge: — någga. imåi-
kame, Kinigagssångortitsisaguvta
uvdlumikut nukigtussuseK tunga-
vigalugo, imaeratarsinauvugut su-
mut sangmiveKarnigssamut aula-
jangissugssångordluta. tamåna
nutåmik peKatigigfingmut inuit
Kinigaisut sulilersumut. kisiåne
misilingniarparput atautsimik
mardlungnigdlunit K’eKertarssup
Tunuane Kinigagssångortitsivdlu-
ta. imaitdluarsinauvoK åma nunap
KerKane kujatånilo Kinersivingne
åma Kinigagssångortitsissugut.
lungaviagut sulineK pingårnerussoK
— månamut pissuserissavsinik
uniuinerusångila nuna tamåker-
dlugo autdlartitat atautsimitut
inåssuterse maligdlugo akueri-
sagpase inuit Kinigaisut suliner-
mut peKataunigssamut?
ArKaluk Lynge: — nåmerdlui-
naK. politikikut akerdlerissavta
OKautigissarpåt, uvagut anguniåi-
nariput avKusinerme perugdluli-
crneK taimaeKatailo. tamåna er-
KcrtungilaK, kisiåne uvagut de-
mckriatiskiussumik sulinerput uv-
dluinarne inuit Kinigaisa sulineri-
nit ingmikortiparput. ilåtigut inu-
it Kinigåtut sulineK peKatigigfing-
mut nutåmut aserorsautausinau-
vck, aitsåt autdlartinigsartumut,
åmalo inuit akornåne sulineK pi-
ngårnerutiparput, tåssa tungaviu-
sjumik sulineK avdlanit pingår-
nerutitdlugo.
Kinigagssångortitsisaguvta åma-
lo atautsimik imalunit ardlaling-
nik Kinigautitsivdluta, tauva ta-
måna cKalugtarfigtut issigisavar-
put åmalo inigssatut inuit påsiti-
niarnigssånut KanoK inuiaKatigit
ingerdlatineKartugut.
— atorniångilarse torKåmavig-
tut anguniagkavse ilaisa piviu-
ssungortiniarnigssånut?
ArKaluk Lynge: — aperKutau-
ssugssauvoK Kalåtdlit-nunåne po-
litikikut såmigdliunerussut KanoK
suleKatigigsinaunersut.
— erKarsautigaigit Inuit AtaKa-
tigit Siumutdlo?
ArKaluk Lynge: — erKarsauti-
gåka Inuit AtaKatigit Siumumilo
såmigdliunerussut. Siumume ar-
dlalingnik sangmiveKarpoK. kisiå-
ne cKautigåt, suleKatigilersinau-
ssugut EF-imut tungassumik.
— EF-ip saniatigut sut suleKa-
tigigfigisinauvisigit?
ArKaluk Lynge: — EF-ip sania-
tigut ajornakusortikujugparput
susanersut.
— imåipa peKatigigfiup ilusig-
sså OKatdlisigisagivse isumaKar-
dluse pdssariaKartoK månåkornit
sukanganerussumik årKigssussi-
maniardluse?
ArKaluk Lynge: — soruname
peKatigigfik nutåK Inuit AtaKati-
gitut itut månåkornit sukangane-
russumik pissortaKartariaKarput.
kisiåne demokratiskiussumdk pe-
Katigigfiup årKigssussauneranut
tamåna suniuteKangårnaviångi-
laK. ingmikut eKiteruvfiliortoKå-
sångilaK, perKutigalugo suliniu-
taussut ingmikortortaKarfingne
ingerdlajuåinåsangmata.
Aussiviup sujunigsså
— nuna tamåkerdlugo atautsimi-
nerme Aussiviup sujunigsså oKat-
dlisigisavarse?
ArKaluk Lynge: — åp, Kanor-
dlunit ilivdluta Aussivik Inuit A-
taKatigingnit ingmikortiniåsavar-
put. OKatdlisigisimavarput peri-
arfiusinaussoK Aussivik aussau-
nerane højskoleussångortisavdlu-
gc, pissortanit tapivfigineKarsi-
nångordlugo. aulajangersimassu-
mik programeKåsavdlune inger-
dlåneKartugssaK taiguserdlugo
Aussivik 79 il. il. — K’utdligssat-
dlo taimatut årKigssussivfiussar-
sinåuput.
— atuagagssiarsime?
ArKaluk Lynge: — månamut
„AningåK" normut pingasut sar-
Kumersisimavavut, åmalo OKaut-
sit mardluk atordlugit normua
Aussivik 78-imut tungassoK sar-
KumingajalerpoK. månamut atua-
gagssiaK Ausiangne suliarineKar-
tarpoK, kisiåne atautsdminerme
avdlatut årmsagunarpugut åmalo
Kulåkérdlugo atuagagssiap suju-
nigssame akugtoKatigingnerussu-
mrk sarKumertarnigsså.
bhc.
Knud Rasmussenip Højskoleane sujulerssuissut ilaussortap Mods
Lidegaardip Dorthe Hertling Kutsavigå julemærkip 1 million krunit
tunissutai pivdlugit. Dorthe Hertling komitip sujuligtaissorå. Mads
Lidegaard ilåtigut oKarpoK KularnarungnaeralugtuinarsimassoK
atuarfik agdlilerneKångikune matussariaKåsassoK. taimaingmat
aningaussat tuniussat Kujåssutigalugit tiguvai agdlilerinigssamig-
dlo neriorssuteKardlune. neriutigårput højskole ineriartortisinau-
giput Kalåtdlit-nunåne inuit ajornartorsiutait Kångerniardlugit suli-
nerme peKataulersinåusagavta, imaKalume Kalåtdlit-nunåta ajornar-
torsiutiginerpauvai, OKarpoK.
Mads Lidegaard, medlem af bestyrelsen for Knud Rasmussens Høj-
skole, gav Dorthe Hertling et stort knus som tak for den million kr.,
som julemærkekomiten har skænket til højskolen. Dorthe Hertling
er komiteens formand. — Det står mere og mere klart for skolens
ledelse, at vi enten må igang med den nødvendige udvidelse —
eller helt stoppe, sagde Mads Lidegaard bl. a. Han hilste derfor
den store pengegave velkommen og udtrykte håbet om, at den kan
sætte gang i udvidelsesplanerne. — Vi håber, at vi kan udvikle en
højskole, der kan være med til at løse nogle af de mange menne-
skelige problemer, som præger dagens Grønland, ja, som måske
er Grønlands største poblemer, tilføjede han. (åss. foto: Ulf Niel-
sen).
Kostskolen Sandalhuus
Drenge og piger over 8 år optages.
Særlig undervisningsordning for udlandsdanske.
Skolen har eksamensret. Indhent oplysninger.
Pris pr. elev årligt kr. 9.900,—.
MARKHOLT-OLESENS REALSKOLE
J. H. JACOBSEN 7000 FREDERICIA (05) 92 18 18
ilmiartitauneK pivdlugo tusagagssaxartisivik Kalåtdlit-nunåne inutigssarsiutinik ilmiartitaunex pivdlugo
kursusinut neKerorutit januar, februar, marts 1979
igdlume suliagssanik atuarfik
kursuse nr. 79401:
igavfingmut tungassunik ingmikut ilisimassa-
riaKartunik kursuse, ningiugssat atuarfiåne
iliniarsimanermut atassumik.
kursuse nr. 79402:
errorsissarfingnut tungassumik ingmikut ilisi-
massariaKartunik kursuse, ningiugssat atuar-
fiåne iliniarsimanermut atassumik.
8/1 - 28/4
1979
8/1 - 28/4
1979
ingmikut kursusinut tåukununga mardlung-
nut peKataunigssamut sujunertarineKarpoK,
inuit tungaviussumik åssigissainigdlo kursu-
seKarsimassut periarfigssiniardlugit inårutau-
ssumik iliniarKingnigssåinut.
kommunip suliagssaKartitsiniarnerme ag-
dlagfia piårtumik kingusingnerpåmidlo 22.
november 1978 KinuteKautigssaK pivdlugo
sågfigineKåsaoK.
fagitigut kursuseKartitsiniarnerit pivdlugit
ersserKingnerussumik påsissaKarniardlutit
kommunep sulivfigssarsiussissarfigtut ag-
dlagfia atåssuteKarfigiuk!
kommunep sulivfigssarsiussissarfigtut agdlagfia erssendngnerussunik påsi-
ssutigssisinauvoK kursuseKautigssat atausiåkåt pivdlugit aningaussatigut
tapTssuteKarsinaunernut atatitdlugo.
inungnut atausiåkånut ilmiartitsinerit
kursusit pilerssårusiorneKarneråne igdloKarfingme iliniarumaneKaraluartOK
agdlagsimångigpat, inuit atausiåkåt iliniartitaunigssånik KinuteKarsinau-
vok , sordlo Danmarkime. taimatut inuit atausiåkåt iliniartitaunigssånik peri-
arfigssausinaussoK pivdlugo ersserKingnerussumik påsissaKarusugkuvit
kommunep sulivfigssarsiussissarfigtut agdlagfia atåssuteKarfigiuk.
UDDANNELSESINSPEKTØREN NOVEMBER 1978
9