Atuagagdliutit - 30.08.1979, Blaðsíða 28
AG
TUNUA
aussame atuariaK
tuluit nunånut
ukaliussat måssåkut sivkerugtorput nunamilo igdloKarfingnilo nunaKarfingnilo
kussanaKUtaoKalutik. åmåtaordle nigaliliarineKarsinåuput, agdlagpoK Torill
Hoe, Sisimiut nåparsimaviånTtOK. ukaliussanit nigaliliaK tåuna Igkame kussag-
sautaoKaoK. norgemiut svenskitdlo aKerdlOssamik titartartarsimassåine imiler-
tagkanigdlo Kalipagåine takunexarsinåuput ukaliussat amerdlanåvigdlugit nau-
ssortarneKartut, sumutdle atortarnerpait? imaxa OKorutit Kiviugssaisut?
Kærulden står i flor og pynter op i sommerlandsskabet. Men den kan også bru-
ges til at binde kranse af, skriver Torill Hoe, Sygehuset i Sisimiut. En sådan
krans pynter pænt på væggen. På gamle norske og svenske tegninger og akva-
reller kan man se kærulden blive samlet i store mængder, men hvad blev det
brugt til? Måske sengetøj.?
tåssa måssåkut atuarfit aussar-
siuatårnerat nålerpoK. ilait atua-
lerKingnigssamingnut Kilanårput
— isumanarsimåput atuångivfe-
KarneK tagdlivatdlårsimassoK
avdlatdle sap. ak. mardlugsungne
atuångivfeKarnermik tagdlinig-
sså ajorivatdlårunarnago.
ilanarputdle nangmineK kaju-
ngernertik nåpertordlugo atuå-
ngivfeKarnermik nalåne sap. ak.
pingasune atuarfingmisimassu-
nik. taimaisiortut ilagåt Elisa-
beth Jensen, 15-nik ukiulik, Nuk.
ikingutine nunavtinérsut sisamat
ilagalugit avdlatdlo untritiligpag-
ssuit europamiut., EF-ip OKautsi-
nut atuarfiutåne tuluit Kenertåne
Isle of Wright-imltume sapåtit a-
kunerine sisamane atuarsimavoK.
Elisabeth 9. klassime USK-me
atuartugssångortOK, AG-mut o-
KalugpalårpoK.:
— isumagssarsivugut atuana-
tigut sujornaungmat Tuluit-nu-
nåne onautsit sungiusardlugit a-
tuarsimassut tusaravtigit. tåu-
ssumunga tungassumik iliniartit-
sissorputdlo OKaloKatigigpugut,
påsissutigssanigdlo naKitåmanik
pigssarsissugpåtigut, atuarfing-
nut pinenartunut påsissutausi-
naussunik. sungiusardlune atuar-
nen umatut itoK akenarpoK 3.000
kr. migssinginik, taimaingmatdlo
autdlalinginerme sipåmårtaria-
Karput. taima amerdlatigissunik
sipågaKaråine, Kavdlunåt-nunå-
nit Tuluit-nunånut tingmissartor-
nerme akigssauiautit, atuartitsi-
neK, nerissat ineKarnerdlo akile-
rérsimassariaKarput. tåukua sa-
niatigut kaussarfingmiugssaKar-
tariaKarpoK — tåukualo ikinårna-
git atortorneKarsinåuput. uvanga
nangmineK 1.000 kr. nagsarpåka,
amerdlanerussutdle atorsinausi-
magaluardlugit. busit aningau-
ssartornaKigamik, Tuluit-nunå-
ne.
privatimik ineKarneK
ilaKutaringne angajomårsiag-
ssavtinik pigssarsissugsimavåti-
gut, tåukualo tingmissartut mi-
tarfiånut ilagsiartorpåtigut. uva-
nga Kavdlunårdlo ikingutiga ila-
Kutarit atuarfingmit Shanklien-
imltumit kilometerit tatdlimat u-
ngasigtigissumrtumpugut. uv-
dloK autdlartitarparput, angajor-
Kårsiavta atdleKutaK uvdlåkor-
siutinik timigdlo imalik nagsar-
dlugo itersariartorångatigut, arfi-
neK-pingasunut tangneK Kulai-
1 1/
Elisabeth Jensen, 15 år.
luat. Kulailuanut Kitemutilersor-
dlo buse atuarfiup tungånut i-
ngerdlaortoK ilauvfigalugo aut-
dlartarpugut, uvdlutdlo tamå-
kiavdlugit akunerne sisamane a-
tuartitaussarpugut. akuneK atau-
seK OKautsit tulugtut nipisiordlu-
git ilikarniarssarissarpavut, o-
KautigissaKåtårdlugit. akuneK a-
tauseK OKausilerissarpugut. aku-
neK ingmivtinut OKalugtutdluta-
lo OKaloKatigigtarpugut, akune-
ritdlo sisamåt atorneKartarpoK
»action«, tåssauvdlutik silame ar-
ssarneK, sigssame nalugtarfiliani-
lo nalunguarneK, eKaersårfingme
pitåuneK avdlatdlo taimaema-
tait. poKernerput najorKutaralu-
go ingmikortunut ardlalingnut
ingmikortiterneKartarpugut, ing-
mikortumilo atautsime iliniartut
sungiusartut 30—40 emåinitar-
pugut.
LondonimTneK
uvalikut sussagssaerutaravta a-
tuarfivta sutdlissineratigut Ka-
noK iliuseKartoKartarpoK. ilani-
kut asiartarpugut, atuarnivtine
akiliumut ilaorérsumik. taimait-
dluta London mardloriardluta ta-
kussagssarsiorfigalugo tikerår-
parput. igdloKarfik tåuna agsut
takussaKarnardlunilo nuånersor-
pagssuaKarpoK, kiaKardlo — mi-
ngugtOKalunilo. inugpainerssuit,
amerdlaKaut. sorpagssuarnik ta-
kornagaKarpugut, sårdlo tuluit
kungiata åssutai, niaKorut, piner-
sautailo. ilånguarput igdloKarfig-
ssuarme tåmarujoK, erininarse-
riångitsordle tuluit politiata sa-
niane KeKartoK nanivarput. tupi-
gutsautigissavta ilagåt Soho-me
OKalugtartunut nutårniarferujug-
ssuaK. tåssane umerualårneKarsi-
nåuput OKalugtartunut nusiausi-
massut tamardluinaisa, tuluit-nu-
nånilo nåtit akikitsoralånguput,
ila akikeKaut.
uvdluinartigut unukut isigka-
nernut angerdlarérsimassugsså-
vugut tatdlimångornikutdle u-
nuåkut unuap Keraanut anérsi-
nautitauvdluta, arfiningornero-
riartordle atautsip Kema anger-
dlarérsimassarpugut. isersimår-
tarfingnut OKalugtartorfiussunut
ingerdlagajugpugut. igdloKarfigi-
ssavtine EK atuarfiutå inimik o-
Kalugtartorfiussartumik sanatit-
sisimavoK, inusugtunut atuar-
fingmltunut nautsorssussamik. i-
nåsugtorpagssuvugut, isigkaneK
mardlungnit Kumut ukiugdlit
Skandinaviamit, tulorutsit nunå-
nit, nordlit nunånit, tåssame Eu-
ropamit tamarmit. erKondgsår-
tumik ilisimångilara inusugtut
KanoK amerdlatiginersut, nalunå-
ngitsumigdle 1.000 sivnersima-
vait.
pissutsit avdlat
— angerdlarsilångilatit?
— åp, måssame, måssame, ima-
Ka ilånikut. kisiånile tåssa åipåti-
gut inuiait avdlanertat akornånl-
neK agsut nuånerdlunilo pigssar-
sivfiussarpoK, angnermik inusug-
tugåine. nuna uvagut nunavtitut
itumut nalerKiutdlugo avdlaune-
rungåtsiaKaut, tåuko tuluit. iler-
KutorKatik Kangånitdle pigissa-
tik avdlångortailiordlugit sule
måssåkumut atorpait. isumaKar-
punga taimånak itsarpalugpat-
dlårneK åipåtigut inuiaKatiging-
nut pemingnardluinartungitsoK.
isumaKamajånartarpoK sorpag-
ssuarnik iluaKUtauvdluångika-
luanik imerneKardlune. Kinigag-
ssineKaraluaruma, tauva nunav-
tirukumanerusagaluarpunga. tu-
luit — sungiusimatinagingme —
avdlatut inugamik.
OKaloKatigigtarnerit
— tulugtut ilikagaKårssugpit?
— taimåipoK, uvangame ingmi-
nut misigisimavunga ilikagaKar-
dlunga. taimånak tuluit OKausé
sungiusariartordlugit sapåtit a-
kunere pingasut Tuluit-nunånl-
nivne ilaKutarit angajorKårsiari-
ssåka OKaloKatigiuminarneruti-
lerpåka — uvdluinarne OKaloKati-
gigtarnivut nuåneKalutigdlo pit-
saoKigamik. sorunalo åma nunav-
tinut tungassunik soKutigingnig-
put. OKalugput, tagpavane nunar-
ssup avangnårssuane issigkunar-
neranik, nånutdlo Kavsit takusi-
manerika. atuarfingmlneruvdle i-
luagtitdluarnigssånut aperKute-
rujugssussarpoK holdime atautsi-
me kina sujulerssiuissunersoK. u-
vanga nangmineK iluagtitsivdluå-
nguatsiarpunga, emuivdluaru-
narpunga, avdlatdle atuarnertik
ingmånguåinaK pigssarsivfigigu-
narpåt.
atuariartorKingnigssavnut pi-
lerinersunga? ilumordluinaK, av-
dlatdlo kajumigsåginarsinauvåka
atuariartorKUvdlugit, tuluit-nu-
nånut.
mh.