Atuagagdliutit - 01.11.1979, Blaðsíða 19
atuartartut agd/agait. læserne skriver
AG
inuiåussutsime
lr>uiåussuseK pivdlugo erinarssu-
teKarneK ukiune nutaunerussune
autdlarnersutut OKautigissaria-
^arpoK. tåssame Europame
jnuiagssuit 1789-fkune eKériartu-
lerneratigut tamåna pilersineKar-
simavoK. eriniortorssuit tamatu-
a^ale siornatigut erinarssugag-
ssiarssuarnik eriniortaraluartut,
aunagissaK pivdlugo eriniortarsi-
^angitdlat. — siulivut tivfatinik
taigdliortaraluartut inoKatåina-
ngajangmingnut tamåko tungati-
J-arsimavait, erinan atausinanga-
jak erinaralugo.
. ukiunile nutaunerussune inuia-
d eKériartulernerine inuiåussutsi-
J^'gdlo misigineK Kåumarsainf-
"ut sarKuminerulermat taigdlia-
^*gut erinatigutdlo nunagissan
Pivdlugo OKalugtOKartalersima-
v°k. taimailivdlune inuiåussutsi-
me erinarssuteKarneu pilersima-
V°K. _ taigdliortutdle nangming-
neK inuiaussutsimik erinarssu-
nnk aulajangissarsimångitdlat. i-
nuiait-uko erinarssutit piorérsut
OangmingneK tomartarait i-
nuiåussutsimingne erinarssutitut
atorumavdlugit. tamatumunga
Haler« iisorigångamikik!
. tamåkule, sordlo OKarérsunga,
muiåussutsikut eKériartulerne-
ruP nalånit aitsåt autdlartisimå-
Put. sårdlo »La Marseillaise«
'ranskit inuiåussutsimingne eri-
Harssutåt 1792-ime taigdliorne-
Kardlunilo eriniarineKarsima-
ssok, aitsåt 1830-me inuiåussutsi-
Hiut tungatineKalersimassoK. —
taimailivdlune inuiait kivfåungi-
ssusenarumassut akiunermik sor-
ssungnermigdlo imalingnik i-
Huiåussutsimingne erinarssute-
Kalersimåput, ilaitdlo kungertik
nunartigdlo pivdlugit imalingnik
penardlutik.
taimatut ama kalåtdlit inuiag-
tut eKilernermingne taigdlat ator-
dlugit inuiagtut enérsagauneK
siaruarnialersimavåt, uvagut o-
ualugtuarissaunivtine ukiut
2000-gssåta autdlartisimalerne-
råne erssersimavdlune. inuiagtut-
dlo eKériartulernerme taigdla«
mana inuiåussutsivtine eKérsai-
nermik tungavilik: »nunarput
utomarssuångoravit« pilersima-
VOK.
taigdlap imai eruarsautigalugit
takussarianarpOK, inuiagtut ilat-
sinarneK taimane atutoK nutå-
ngorsartariaKalersimassOK. Mar-
seillaisenitut inuiait ilatslnaratik
siumut nutaussumigdlo nornai-
niarneK, naKisimanenångineK
kivfåungissuserdlo anguniagag-
ssaussutut pissarianartutdlo er-
ssersineKarput. eKérsaine« o-
uautsit »avisit«-igutdlo OKatdlfni-
kut inuiait avdlat ilårdlugit kalåt-
dline anguniartarianarput, taima-
ne radio, TV avdlatdlo nalu-
ssaungmata, nunavtinut avisiti-
gut tamåkunatigut enérsaissutut
siaruartarianarmata. taimaing-
mat erinarssut tåuna eKilernig-
ssamut suaorutauvoK, tamavta
»saperata« ikorfartutaomuvdlu-
ta! — nanga landsrådit atautsiml-
tut taigdliortua taimane ilaussor-
taussOK Hendrik Lund aperine-
KarpOK taigdlau tåuna inuiåu-
ssutsime erinarssutigssatut taig-
dliarisimanerå. atåtamalo akigå-
ne OKautigå: »taimatut isumaKar-
dlunga taigdliaringilara«. — tå-
nigtangerpoK
nivtangerpoK
»atuartartut agdlagait«-igut or-
aåsåreriarama agsut akissiniar-
tut aulaniarput. radiome Kavdlu-
Håt silasiorfiånit navdlunåtut te-
tegramiutigineKartartoK: ... med
spredte byger nugterneKartar-
Hiat: nivtangerpoK, Avangnåne o-
Kartarnivtitut: nigtangerpoK —
HigtåikungnaerpOK-mik isuma-
Kartltaravtigo, kukusorissarav-
kulo isumauarmat: nigtaitdler-
Pok!
isuma tåssane erssersiniagara
Unaungmat: uigut -ngorpon; isu-
Hianartitarput: pérupoK, unig-
Pok, soraerpoK.
Avangnåne kalåtdlit taiguisau-
siat sdrdluna Kujatåne taigui-
sautsinit ilåtigut erKornerusso-
KartartoK. — sdrdlo nigtaila«
Hagguvenarmat nigpOK-mik, i-
HiåitoK: ningipou; sordlo åma o-
Kartartugut: nigtårpon = ningi-
tårpoK (ivnåkut). taimailivdlune
Huissanit aput sialugdlo ningitår-
tarmata! —
nivtåipoK nagguvingmit avdla-
Hait pissussutut OKautigineKar-
Pok: nivivå ama niviaK-mit isu-
HiaKarsinauvdlune, åmale nipi-
POK-mit isumaKarsinauvdluardlu-
He, piv-ngortarmat: nivtåipoK isu-
HiaKarsinauvdluarmat: nipineru-
ssaerpoK.
taimåitumik avangnåmiut o-
Kausiat nigtaila« åma apumut
nåkartumut, ningitumut tungav-
dluinarpoK. — tamåko agssortu-
ssutigineuarsinåuput.
unaliuna emarsautigigiga: —
nigtangerpoK, isumauarmat: nig-
tåikungnaerpoK. = ningitårung-
naerpoK) onausilerissut kukujuit-
sdnginamik susupagissåt! — aki-
ssissunutdle isumama tungavia
akinenångitsoK apemutigerusug-
Para: -ngerpou isumå Kanon isu-
niaKarfigineråt, åssersutigalugo:
anerningerpoK — anersårto-
rungnaerpoK (tonuvoK); nipa-
ngerpoK — nipaerupon, OKalug-
kungnaerpoK; issangerpon — i-
ssigkungnaerpoK; pissangerpo«
— pissanåsaerpoK, il.il., nigta-
ngerpoK »p isumaKaterdluinai!
avangnåmiussugut taigutivut
ilåtigut eruornerussutut mana
kujatåmiunit åma tiguneKaler-
put, ajorsimånginamik! sordlo: i-
kitsisit. »ingnerit« uvagut kau-
ssarfingmiorineK ajoravtigit. au-
marutigssat. »aumarssuit« nunap
iluane aumårtutut tiguneK KaKi-
nerdlo ajoravtigit. il.il.. åma o-
KausiussartOK igpigissarparput.
»majuartarfigtigut aterpon«! u-
vagut tungmemavigalugit maju-
arfigalugitdlo aterfigissaravtigit.
»iluarsissariagdlit taigugag-
ssavut amerdlaogaluaKissut, a-
Kautsivta iluamik påsineKarnig-
ssait »agdlagtausitåp« iliniarumi-
naitdlisipai. »ordbogéraK« ajungi-
kaluaKalune OKautsit isumåinik
nagguvinigdlo iluamik navsuiau-
teKånginame amigauteKartutut
taissariaKarpoK. taimaingmat
ordbogerssualiortugssat avang-
nåmiunik, avanerssuarmiunik, tu-
numiunik kujatåmiunigdlo ilaler-
sortariaKarput ouautsivta imar-
tOKissut isumait tamåkerKUvdlu-
git påsinarningorKUvdlugitdlo.
Chr. Lynge
Sælges
Et mindre parti rensdyrskind
netop hjemkommet.
ESKIMO PELS
3 10 01
erinarssutit
ssuna ersserpoK uvagut kalåtdlit
inuiait (imaKalunit taimane Kav-
dlunåt nunavtimtut kalåtdlisut o-
Katdlorigsut) tåuna torKarsima-
giput inuiåussutsivtine erinarssu-
tigiumavdlugo!
danskit pissusé sukut tamati-
gut issuartarpavut, sordlutaoK
Kavdlunåt franskit pissusé i-
ssuarniartarait. — KularnångilaK
siumut piumane« erinarssume tå-
ssane isumaungmat torKarneKar-
simavoK, tamåko issuardlugit. —
danskit inuiåussutsimingne eri-
narssutait »Kong Christian stod
ved højen mast« åipålo »Der er et
yndigt land« 1778-ime 1844-milo
taigdliaussut sule uvdlume ator-
neuartarput. siugdleK tungave-
KarpoK sorssungnermik kunge-
Karnermigdlo, kingugdlerdlo nu-
nagissamik erinarssutauvdlune,
(fædrelandssang). kingugdleK ta-
matumunga tungassumik unang-
misitsinerme 1819-ime taigdliari-
neKarsimavOK, ajugausimanani-
le! (Oehlenschlægerimit). tåunale
kingugdleK inuinait inatsissartu-
ne OKartugssaulerneratigut
inuiåussutsimut erinarssutitut
ilånguneKarsimavOK.
uvagut inuiåussutsivtine eri-
narssuterput — nunarput utor-
Karssuångoravit — erinarssutine
7-igssånik 1952-ime naKitigkane
»Kalåtdlit« pivdlugit ingmikortu-
tut »Kitornat saperase«-mik Kule-
Kutserdlugo ilångusimavoK, tåu-
nalo inuiåussutsime erinarssuti-
tut Kanga pigilersimanerparput,
kikutdlo tåssunga aulajangéKa-
tausimanerpat? uvagut måna na-
livtine pisimassOK tamåna erKai-
massaKarfigingilarput aulajangé-
Katausimånginavta. månale
landstingivtinut (nangmineK o-
Kartugssaussuvtinit) siunersuti-
tut sarKumiuneKarpoK »nuna asi-
lasOK« inuiåussutsivtine erinar-
ssutigssavtitut. taigdlaK tåuna
erinarssutine taineKartune »nu-
narput« pivdlugo erinarssutitut
»sineriangmik« KuleKutserdlugo
ilångusimavoK. taimaingmat
taigdliortuata inuiåussutsime eri-
narssutigssatut isumaKarfigisi-
magunångilå, nunarputdle piv-
dlugo erinarssåtigssatut. tåssa-
nile erinatoKå maligdlugo danskit
nunagissamik erinarssutanit tu-
ngaveuardlune sanauvou, Kalåt-
dlit-nunavtinut tugdluartungui-
nardlugo. taimåitumik issuaine-
ruvoK nangmineK emarsåumit pi-
simångitsoK (originaliungitsoK).
taimaingmat landstingime siu-
nersutigineKartut maligdlugit
isumaKataussariaKarpugut eri-
narssutit tåuko mardluk, taisi-
ssutigineKarnigssånik. »taissiner-
Atuagagdliutit kigsautigjjt atu-
artartut agdlagarissait amerdla-
sut sapåtit akunere tamaisa
sarKumiutarumavdlugit. tai-
måitumik Kinutigårput naitsu-
kutdlangnik agdlagtarnuvdlu-
git. ilångutagssiat OKautsit 200
sivnersimagpatigit amerdla-
nertigut årKigssuissoKarfiup
riailisartarianartarpai. atsiorsi-
mångitsut ilånguneK ajorpavut,
kisiånile ingmikut pissutigssa-
narsimagpat atermut taorsiut-
dlugo ingmikut ilisarnauslnar-
sinaussarput. ilångutagssiat
nagsiuguk Cinga: Atuagagdliu-
tit, postbox 39, 3900 Godthåb.
die« ukiune kingugdlerne pissar-
tuartOK KatsunarsivoK. pitsaune-
rusånginerdlune A/G aperKutinik
akissagssipat atuartartut isumåi-
nik påsiniutinik, kikut sordleK
piumaneruneråt imersugaliordlu-
ne. erinarssutime tåuko tamar-
mik KinerneKarsinaungmata. —
taimailivdlune amerdlanerit isu-
måt aulajangissusaoK.
Chr. Lynge,
Godhavn.
EtIBfifl
generatoranlæg
giver sikker strømforsyning
til søs...
- er bygget i overensstemmelse med Skibstilsynets og de
internationale klassifikationsselskabers krav og kan
leveres med certifikat fra disse.
På søen er man helt
afhængig af den elek-
tricitet, man selv frem-
bringer. Det er derfor af
overordentlig stor betyd-
ning, at det anlæg, man
bruger, er sikkert og på-
lideligt under selv de hår-
deste vilkår.
Pedershaab har mere end
30 års erfaring med gene-
ratoranlæg til maritime
formål. Vore anlæg er
sammenbygget af aner-
kendte kvalitetsprodukter
(som f. eks. Lister-, Volvo-
og Cummins-diesel-
motorer), der har bevist
deres værd gennem
mange års perfekt funk-
tion i krævende arbejds-
situationer. Det giver
sikkerhed for lang levetid
og pålidelig drift.
hJmhmb
maskinfabrik%
Motorafdetingen
9700 Brønderslev
Telefon (08)82 02 55
Telex 69697
Frederikssundsvej 123
2700 Brønshøj
Telefon (01) 608111
19