Atuagagdliutit - 23.07.1990, Side 16
AUakkerivimmi immersugassaq ■ Reserveret postvæsenet
Silarsuarmi meqqut
pitsaanersaat
Umimmaat qiviui nunatsinni ataasiakkaanit
suliarineqarluarsinnaapput
NUUK - Nalinginnaann-
gitsunik nasaliortoqar-
sinnaavoq, uliguaasa-
liortoqarsinnaavoq,
qungasequsiortoqarsin-
naavoq il.il. umimmaat
qiviunit ukiuni makku-
nani maangaannartar-
tunit. Arn anik angutinil-
lu arlalinnik qiviut
ilaannakortumik sulif-
fissaqartitsisinnaapput.
Siunissarlu ungasinne-
rusoq isigalugu Kalaallit
Nunaata qiviut avam-
mut tuniniarsinnaassa-
vai annikikkaluartumik.
Taama oqarpoq Alas kam e-
ersoq Wendy Elsner, sapaa-
tit akunnerini makkunani
Kangerlussuup eqqaaniissi-
masoq. Junip qaammataani
Kangerlussuarmut tikip-
poq, aasaanerani umim-
maat meqquminnik katatsi-
sarsimasut misissoriartor-
lugit. Kisimiinngilarli qiviu-
nik katersisartoq. Aamma
takornarissat Kangerlussu-
armilu atorfillit sukisaar-
saatigalugu katersisarput.
- Umimmaat Kalaallit
Nunaanniittut qiviui silar-
suarmi pitsaanerpaapput.
Assersuunneqarsinnaapput
Afghanistanimi Kashmir-
imi spaniamiullu uumasuu-
taasa meqquinut, taamaat-
tumik inuit tallimat arfinil-
lilluunniit umimmaat ka-
tan nerisa nalaanni Kanger-
lussuup eqqaanukartinne-
qarsinnaapput Kalaallit Nu-
naannut iluaqutaasinnaa-
sumik.
Wendy Elsner, Nuummi
amat peqatigiiffiannik im-
mikkut ittumik suleqate-
qartoq oqarpoq, umimmaat
meqquminnik katatsinerisa
kinguninngua meqquinik
katersuisoqartariaqartoq:
- Nutaajutillugit katersor-
neqassapput. Kangerlusuup
eqqaa katersiffigissallugu
piukkunnartupilussuuvoq,
aasaq naangajallugu seqin-
nertuaannarami, qiviummi
panerneranni katersorne-
qartugamik. Tamatuma eq-
qaa 2.000-t missaannik
umimmaqarpoq, taamaat-
tumik qiviorpassuaqarpoq
katersorneqaannariarnik,
Wendy Elsner oqarpoq nan-
gillunilu:
- Qiviut katersorneqarsi-
masut kalaallinit sungiusar-
luarsimasunit tamakkiinn-
gikkaluartumik suliarine-
qarsinnaalluarput. Taa-
maattumik taperserusuppa-
ra, katersisarneq suliareq-
qiisarnerlu Alaskamisulli
aaqqissuunneqassasoq.
Taamaasiornikkut qiviule-
risarneq eqaannerusumik
iluatsitsinerusumillu inger-
lanneqarsinnaassaaq, anin-
gaasartuutillu ikinnerusin-
naammata. Alaskami amat
Inuit misilittakkatik kalaal-
linut tunniukkusuppaat,
taakkumi ukiuni 25-ni kin-
gullerni umimmaat meqqui-
nik katersisarlutillu sulia-
rinnittaramik.
Qiviorpassuaqarpoq
Wendy Elsner, immikkut
ittumik umimmaat qiviunik
ilisimasalik, junimi julimilu
Kangerlussuup kangiani
Ammalortup Nunaaniippoq
qiviunik katersilluni.
Tamaani umimmaqarner-
paavoq.
- PilTinni taakkunani kisi-
miillunga akunnemi 70-ni
katersivunga, agguaqati-
giissillugulu grammit 80-
niit 380-t katersorsimavak-
ka akunnemp ataatsip ilua-
ni. Akunnermut agguaqati-
giissillugu 143 grammit pis-
sarsiarisimavakka, akunne-
rillu arfineq-pingasut kater-
sinermi 1150 grammit kater-
sorneqarsinnaapput.
- Taamaattumik massak-
kut misissuisimanerma tak-
utippaa, sapaatit akunneri-
ni pingasuni pimoorullugu
katersisoqaraluarpat iluat-
silluartumik Kalaallit Nu-
naanni »tunisassiorfeera-
liortoqarsinnaasoq« iluaqu-
taasinnaasumik, Wendy
Elsner naggasiivoq.
Wendy Elsner: - Taama qungasequt umimmaap meqquinit sanaaq 35 gramiusoq kusanarti-
gilersinnaavoq. (ass.:KnudJosefsen).
Wendy Elsner: - Så lækkert kan et halstørklæde af moskusokseuld på 35 gram blive. (Foto:
Kn ud Josefsen).
VEJRET
A. A A
PUEQQ0QARF1K
KOLDFRONT
ANORIKISSARTOQ
VARM VIND
ANORI NILLERTOQ
KOLD VIND
L H WÅ -X-
SILARLOQARRK SILAQOEQARFIK SIALUK APOT PUJOQ
LAVTRYK HØJTRYK REGN SNE TÅGE
Fra Danmarks Meteorologiske Institut til AG
Verdens bedste uld
Muskosokseuld kan blive Grønlands
hjemmeindustri
NUUK - Der kan strikkes
eksklusive huer, sjaler
og halstørklæder af mu-
skousokseuld, der i disse
år ellers går til spilde.
Denne hjemmeindustri
kunne give i hvert fald
deltids beskæftigelse og
indtægter til flere kvin-
der og mænd. Og på læn-
gere sigt kan Grønland
måske skabe en eksport i
mindre målestok.
Det siger Wendy Elsner fra
Alaska, der i disse uger har
opholdt sig i områder ved
Kangerlussuaq. Hun kom til
Kangerlussuaq i juni måned
for at undersøge mulighe-
derne for indsamling af mo-
skusokseulden, qiviut, der
fældes i store mængder tid-
ligt på sommeren. Hun er
dog ikke den eneste, der ind-
samler qiviut. Både turister
og ansatte i Kangerlussuaq
indsamler lidt qiviut hvert
år til deres egen hobby.
- De vilde muskosokseuld er
den fineste man kan få i hele
verden. Den kan sammen-
lignes med den afghanske
kashmiruld og den vicun-
jauld, og den skal ikke sam-
menlignes med lammeuld.
Indsamlingen
Wendy Elsner, der har et
godt samarbejde med Kvin-
deforeningen i Nuuk, siger,
at man skal indsamle de fæl-
dede moskusoksehår så hur-
tigt som muligt:
- De skal indsamles, mens
de er friske , fordi qiviut bli-
ver hurtigt skadet af meget
sol og udtørring. Der er jo
omkring 2.500 dyr i områ-
det, så der er meget uld, der
er fældet, som bare ligger og
venter på at blive indsamlet,
siger Wendy Elsner og fort-
sætter:
- Bearbejdningen af den
indsamlede uld kan helt el-
ler delvis udføres i Grønland
af trænet lokal arbejdskraft.
Jeg vil anbefale, at indsam-
lingen og videre bearbejd-
ningen organiseres sådan,
som man har gjort det
blandt Inuit i Alaska. På den
måde kan man gøre arbejds-
processsen nemmere og me-
re effektiv og for at holde
udgifterne nede. Inuit-kvin-
deme er meget interesseret i
at give deres erfaring videre,
som de har indhøstet gen-
nem 25 år, hvor de har dri-
vet et kooperativt virksom-
hed.
Masser af uld
Wendy Elsner, der har spe-
cialiseret sig indenfor uld-
produktion, opholdt sig i
Ammalortup Nunaa, der lig-
ger øst til sydøst for lufthav-
nen i Kangerlussuaq. I juni
og juli måneder fra fældin-
gens start til den tid, hvor
det meste af qiviut er fældet
fra de fleste dyr.
Her findes hovedparten af
moskusoksebestanden.
- I disse områder har jeg
arbejdet alene, hvor jeg til-
sammen i 70 indsamlingsti-
mer fik fra 80 til 380 gram
pr. time. Gennemsnittet for
de 70 timer var 143 gram pr.
time, og en 8 timers arbejds-
dag vil da gennemsnitligt gi-
ve omkring 1150 gram pr.
person.
- Jeg kan derfor, allerede nu,
på basis af mine observatio-
ner, forudse, at en tre ugers
intensiv indsamlingsophold
i flere udvalgte områder,
med én eller to trænede ind-
samlere i hvert område, vil
give nok at starte en hjem-
meindustri på, slutter Wen-
dy Elsner.
Qeqertaaluup Baffinillu
Kangerliumanersuata
qulaani naqitsinissafTik
ulluni tulliuttuni kujam-
mut ingerlalaassaaq.
Ammassallup avataani
naqitsiniisaffik arriitsu-
innarmik avannamut
kangimut illuariartor-
poq.
Kujataa Kalaallit Nu-
naatalu Kitaa ullumi
amerlanerni seqinnis-
saaq avannamillu kippa-
simmik anorsaaleriar-
tussalluni. Marlunngor-
pat pujornerussaaq, Dis-
kollu eqqaani siallilissal-
luni.
Lavtrykkene over Elles-
mere og Baffinbugten vil
i løbet af de næste dage
bevæge sig lidt mod syd.
Lavtrykket ud for Aan-
massalik fjerner sig kun
langsomt mod nordøst.
Syd- og vestgrønland
får i dag sol de fleste ste-
der og op til frisk vind fra
nordvest. Tirsdag bliver
det mere skyet og Dis-
kområdet far regn.
TV
KNR
Ataasinngomeq
23.
/ J
17.00 Familien Christensen
17.30 Indianerdrengen Felir
17.55 Pause
19.00 Fra TV-forcningen
19.25 Kort pause
19.30 TV-aviscn
20.05 Det danske vejr
20.45 En helt anden verden
Amerikansk komedieserie.
21.10 Hcrcule Poirot (2:10)
22.00 Transport fra USA
23.30 Tirsdagens TV og radio
Marlunngomeq
24. Juli
Tirsdag______
17.00 Eventyr til salg
17.25 Bamses billedbog
18.00 Pause
19.00 Fra TV-foreningen
19.25 Kort pause
19.30 TV-aviscn
20.05 Kampen om skærmen
(2:4)
Fransk serie.
21.00 Rig,fattigere,fattigst
21.40 Moderne kærlighed
Amerikansk film fra 1981
23.15 Onsdagens TV og radio