Atuagagdliutit - 24.02.1992, Blaðsíða 10
10
ATUAGAGDLIUTIT/GRØNLANDSPOSTEN
NR. 23 1992
Asanninneq
All.: Hans A. Lynge
Ukiup 1991-ip ingerlanerani
Atuakkiorfiup piumasunut
oqaluttualianik unammist-
sineq ingerlappaa; unammi-
nermut qulequtaavoq
»Asanninneq«.
Inuit ar lalis suit unamme-
qataasimapput, atuakka-
mullu tam arm i k ilanngun-
neqaratik inuit aqqaneq
marluk oqaluttualiaat 13-it
atuakkiamut ataatsimut na-
qinneqarsimapput.
Atuarlugit soorunami pit-
saassutsimikkut assigiinn-
giiaarput. Imamikkut sam-
misanh assigiikannerpoq,
tassa angutip arnallu akor-
narmi nnmmdln amnpangu-
tilln akomanni asaqatigiin-
neq. TaamaalLaat Poul Niel-
senip allagaa ilaminit im-
mikkoorpoq, taassuma me-
eqqap kiattormiup oqalut-
tuarigamiuk, ilaatigut tus-
sunngunartumik oqaluttu-
allaqqinnermillu peqarluni.
Sinnerisa sammis aat ti-
guartinnassutsimikkut soo-
runami assigiinngeqaat,
ilaat eqqarsalernarput, ar-
lallilli atuagaq naanagu-
luunniit imaat puigornarlu-
tik. Oqaluttualiaasartut
amerlanerit nammineq mis-
igisimasanik ilaqarpasip-
put, kisiannili atuagaq ta-
maat atuareerlugu eqqaaq-
qajaanarput Paulusip Ko-
rintimiunut allagaasa siul-
liit kapitaliisa 13-ianni ver-
sit sisamaannit arfineq aap-
paat ilanngullugu. Tassani
asanninneq pillugu oqaase-
risat nunarsuami asannin-
nermik oqaatiginninnernut
tamanut assissaasuapput -
aammalumi soorunami
»Asanninneq«-mi oqaaseri-
neqartunut.
Versit taasakka naleqqer-
suutigalugit atuakkami oqa-
luttualiat amerlanerit imaat
nalilissagaanni asanninne-
rup qanoq paasineqarsin-
naanera assorsuaq immik-
kut ittumik eqqartugassaq-
qikkaluarpoq. Soorluuna
asanninneq oqaluttualior-
tut paasinninnerat malillu-
gu aatsaat misigisassaasar-
simasoq asaqatigiinneq ase-
ruleraangat, aapparisarlu
qimagukkaangat - tassa asa-
qatdgiit avikkaangata. Soor-
luuna oqaluttualiortut taa-
goraat avinneqarnikkut aat-
saat paasinarsisartoq avin-
nermi qimaguttoq qanoq
asanartigigaluartoq. Tå-
rn annali asanninnerunerlu-
ni.
Unammisitsinermi nali-
liisut ajugaatitsinerminni
periaaserisimasaat, ima-
luunniit ajugaasussanik
toqqaanialeramik tunngavi-
lersuutigisimasaat atuakka-
mi erseqqissagaanngillat,
taamaammallu nalunarput
suusimanersut. Oqaluttua-
lianili soqutiginamerpaatip-
para Erik Kuitsep allagaa
»Asasarasiulleq«. Oqalu ttu-
arnermini sunut tamanut
nooqattaarpallaarani sam-
misani sammivaa iluatsivil-
lugu. Ajuusaarnarporli aaq-
qissuisut tunumiorpaluutai
kitaamiutuunngorsarsi-
mammatigik. Allattup alla-
gaa allanngortinnagu ilann-
gutassatut takorloortuarta-
riaqarparput oqaluttualiani
atuakkianiluunniit allamik
isumaqatigiittoqarsimann-
gippat. Allagaa oqaluttualia-
tut isigalugu inuttaanut
kanngusuutissaanngilaq,
naak aviisimi matumani ta-
manna pillugu allagaa eq-
qaamagaluarlugu.
Allattunut amerlasuunut
siunnersuutigerusunnar-
poq atuakkioqqissagunik
oqaluttualioqqissagunil-
luunniit oqaaseqatigiiliatik
sapinngisamik pilTissaqarfi-
galugit misissorluartaqqul-
lugit, pingaartumillu susoq
(iliortoq) susarlu (iliorfigi-
saq) oqaaseqatigiiliornikkut
paasissaasumik iluarsisaq-
qullugit, taamaanngikkaan-
gat kina qanoq ilionersoq ki-
nalu qanoq iliorfigisaaner-
soq nalorninarsisarmat.
Aammalu oqaaseqatigiit al-
lareemerup kingorna misis-
soqqinneqarsimanngitsut
amerlavallaat naammattor-
tarlugit qamuuna ajoruu-
sannartarpoq, tassa oqalut-
tualiorneq atuakkiomer-
luunniit tassaammata sa-
pingisamik oqaatsit atorlu-
git »eqqumiitsuliorsinnaa-
nermik« takutitsisariaqar-
tut aammalu inunnut amer-
lanerpaanut paasissaasunik
suliaasimasariaqartut.
»Asanninneq«,
inuit arlallit oqaluttualiaat,
qupp. 176,
akia kr. 98,00,
Atuakkorfik.
Arnat Ammassalimmiut tupeq una natsersuit amiinit katitersimavaat.
Sidste sommer syede kvinder fra Ammassalik dette traditionellee sommertelt af klapmyds.
Dragter, smykker og
plakater om alkohol
Museet i Ammassalik har masser af besøgende
NUUK(EH) - 4741 menne-
sker besøgte Ammassalik
Museum i 1991. Det svarer
til, at hele Ammassaliks be-
folkning har besøgt museet
halvanden gang.
Ammassalik Museum lig-
ger i den gamle kirke fra
1908 i Ammassalik. Men
museet er relativt nyt: Om
kort tid fejrer det to års fød-
selsdag. I manges ører lyder
museum som noget med
»gamle og antikverede gen-
stande«, som man skal kigge
andægtigt på et vist stykke
tid, hvorefter man går høf-
ligt videre til det næste. Vig-
tigt at besøge, fordi man
skal vide noget om fortiden,
men kedeligt.
Sådan er det ikke på mu-
seet i Ammassalik. Udstil-
lingerne skifter meget, for
der er tale om et museum,
hvor forskellige mennesker
kommer på besøg og er sam-
men om at udføre et arbejde
- altså et arbejdende værk-
sted. Lige nu er det børn og
unge i Ammasalik, der står
for en udstilling. På tegnin-
ger og plakater giver de de-
res bud på, hvordan de op-
fatter alkohol.
Der skal ske noget
- I virkeligheden kunne så-
dan en udstilling lige så godt
hænge på bibilioteket, siger
museumsinspektør Jan Vej-
le.
- Men museet skal ikke
bare være et sted med »gam-
le« ting. Det er vigtigt, at der
sker noget hele tiden. Folk
skal føle, at emner, der in-
teresserer dem, bliver taget
op.
Hver sommer arrangerer
museet en sommeraktivitet.
I år skal en flok arkæologer
arbejde i tilknytning til mu-
seet. I samarbejde med mu-
seet i Sisimiut skal boplad-
ser, botomter og gamle vin-
terhuse i Ammassalik regi-
streres. I alt skal Jan Vejle
finde 100.000 kroner, forelø-
big er de første 20.000 kro-
ner skaffet fra Folketingets
Grønlandsfond og Dronning
Margrethe og Prins Hen-
rik’s fond. - Når museet er
så ungt, er det klart, at vores
arkæologiske del langt fra er
tilstrækkelig. Det tager tid
at bygge op, derfor betyder
det meget for os, at vi kan
komme i gang til sommer.
Finder ting på loftet
Forrige sommer blev der
bygget et traditionelt som-
mertelt af skind fra klap-
myds. Det blev lavet af kvin-
der, der syede det i hånden.
Teltet er nu en del af den
faste udstilling, som museet
også har. Det er for eksem-
pel dragter, smykker, legetøj
og tupilakker fra Ammassa-
lik. En del er indsamlet i
Danmark med hjælp fra
Gentoftes Grønlandskomi-
té. Gentofte er Ammassa-
lik’s venskabsby.
- Efterhånden som befolk-
ningen har vænnet sig til, at
de har et museum, er de be-
gyndt at komme med for-
skellige ting, som de har
haft liggende på loftet. For-
leden kom der én med et par
konfirmationskamikker,
som vi nu i bestyrelsen skal
tage stilling til, om vi vil kø-
be, siger Jan Vejle.