Bibliotheca Arnamagnæana - 01.06.1956, Page 492
470
ei Adv, s. ei(gi)
eidur m. 186, 188, 191
eiga VbPrateritoprås 31, 381, 386, 423 f.
ei(gi) Adv 135, 435 f.
e/gin f. »Eigentum«: 221
eiginkvæntur Adj-PartPråt, s. kvæna
eigin(n) Adj 315 f.
eik f. 259
eiUfliga Adv 432-434
einardliga Adv 118
einardur Adj 137, 162
einatt, einart Adv 137, 162
einfaldleikur, -leiki m. 198
einhardur Adj, s. einardur
einmana Adj 315
einn Zahlw, IndefPron, Artikel 8, 100 f.,
110, 158, 298 f., 325, 329-331, 339 f.,
370 f., 375, 446
ein(n)hver IndefPron 23, 42, 161, 369 f.
einn hver »em jeder« 375
einnhvernegin Adv 181
einnig Adv, s. einnin(n)
einnin(n) Adv 58, 107, 158, 436-438,
440
einn (og) sérhver 375
einn saman, ein(n)samall, ein(n)samur
Adj 22 f., 299, 305 f., 330
eins adv. Gen 317
einshdltadur Adj 317
einshåttar Adj 316
einsslags Adj 319
einstigur, -stigur m., einstigi n. 193, 197,
210
einungis Adv 431
eiturliga Adv 432
ekki IndefPronNeutr, Adv 374, 435 f.
ekta- 146
Elath Ortsn. 291
eldjlaug i. 219
eldkveikja i. 89
eldri, elztur AdjKompar und Super! 115,
175, 321 f.
eidur m. 188, 190
Elias, Elia m. Pers.n., s. Helias
Eliseus m. Pers.n. 289
ella Adv 437
éllefti Zahlw 57, 122, 339, 343
ellefu Zahlw 57, 329, 339
-elsi n. Suffix, s. -ilsi
elskanligur Adj 114
elsk(h)ugi m. 137
elskur Adj 322, 325
embætta schwVb 416
embætti n. 168
enda schwVb 416
-endi n. Suffix, s. -indi
endurgjdlda stVb, s. gjalda
engill m. 22, 183 f.
engi(nn) IndefPron 78, 81 f., 102, 372-
374, 436
enn, inn freier Artikel 102, 168, 354-
359
-enn suffig. Artikel, s. -inn
en (n) Konj »aber« 102, 362, 454
en(n) Komparativpartikel 102, 454,
462
en(n) ad, en(n) pad nach Komparativ
461
enn nti Adv 437
enn pd, ennpd Adv 437
-enus Suffix in Volkern. 294, 296
epha Sb (Massbezeichnung) 121, 284
Ephesus Ortsn. 292
Epicurei SbPl 281
epiktirskur Adj 281
eptir Pråp, Adv, s. eftir
eptri, epztr AdjKompar und Superl 328
er Konj, Relativpartikel 360-362, 366,
454 f.
-era, -éra Verbalsuffix 51, 429
erfida schwVb 420
erfidari m. 248
erfidi n. 125, 208, 248, 420
erindi, erendi n. 44 f., 80, 207
erindislaus, erindslaus, erindlaus Adj
207
erind(s)reki m. 207
er ja schwVb 412
erligur Adj, s. ærligur
Esaias m. Pers.n. 289