Fróðskaparrit - 01.01.1985, Qupperneq 97

HAMMERSHAIMB SUM HEIMILDARMAÐUR. . .
101
vattnet, soker folket att kasta nágot pá
henne, och skamma till, att hon inte sjunger.
Fá hon sjunga blir en forfárlig storm. Nár
hon sjunger ár det serđeles vackert; men
farligt for stormen, som kommer, Hon ár all-
deles oskadlig. Skadar blott med sin sáng.
Njarraváttur, en slags sjó-svamp.
Trodl áro stora. Bo uti bergsklyftor och hálor.
— Visa sig nattetid efter solens nedgáng. Áro
mycket farligare án huldufolk. Nár kreaturen
fá bakdel fðrlamad, Trollriji, dá ha trollen
ridit dem. Det i sár vid den tiden korna kalfva.
Hindras genom att med en eldbrand sveda
litet af háren lángs hela ryggen och afskára
nágot af svansen, som bortkastas.
Játtar (Jettur) omtalas blott i qváde.
Hámur (hamn), Hamfer (sv. hamn) om nágra
mánniskor berátta, att de stundom »ganga i
Hamfer«, d.v.s. sy pá 2 stállen pá en gáng.
Det betyder at hon skall do om ett ár; dor
hon ej inom dess blir hon mycket gammal.
Havmávur, Havmannen omtalas foga. Ár
alldeles oskadlig. Sjunger icke. Ár alldeles
skallig pá hufvudet. Naken. Ofvan mánniska,
nedan fisk.
Sálhundarne Kópur, Kópar, Selur, áro mánn-
iskor en gáng om áret. Dansa dá áro mycket
dejliga. Lágga dá sin hud af, dansa och áro
glada. Gá pá land. En man tog sá huden
ifrán en kópur honas hud. Fick henne till
hustru. Fick flera barn. En dag glomde mánn-
en sin nyckel i kistan. Qvinnan fann huden
och forsvann.
Marra. En mánniska som rider en annan.
Vet sjelf ej derom.
Óde. Forla (forlog). Den bestámte skiæbne
ifrán barnets fodsel. — I qvádenea lefva en
hel mythologi, som ár utdód i Traditionen.
Genga attur. Wissa elaka mánniskor gá till-
baka. Spðka. Skrámma folk.
Nikbrandur ar en flygande drake; men man
kánner ej nágon fórbindelse deremellan och
necken. I den riktning, en sádan syns, kan
man vánta en fángst, fisk eller hval.
Baldursbrá heter Matricaria Maritima.
Henda uppskrift er í sjálvari sær áhugaverd
sum heimild um føroyska fólkatrúgv. Spurn-
ingurin er so, um hesin fundurin 18. juli 1843
hevur ført annað við sær enn uppskriftina.
Tað vita vit ikki. V. U. Hammershaimb
nevnir ikki henda mann í endurminningum
sínum, so helst hevur hann ikki havt størri
ávirkan á V. U. Hammershaimb, hann var
eisini eitt ár yngri enn Hammershaimb.7
Hylten-Cavallius gjørdist ein av undan-
gongumonnunum innan fólkalívsfrøði, fólka-
minnisfrøði og orðasavning í Svøríki eins og
Svend Grundtvig í Danmørk. Týdningin hjá
V. U. Hammershaimb fyri føroyskt mál og
føroyska mentan kenna vit. Hóast tað ikki
ber til at vísa á annað samband millum Hyl-
ten-Cavallius og V. U. Hammershaimb enn
tað sum er nevnt her, so er tað kortini eitt
lítið klípi at leggja aftur at granskingarsøgu
okkara, at vísa á, at V. U. Hammershaimb
sama árið hitti bæði Hylten-Cavallius og
Svend Grundtvig.