AvangnâmioK - 01.05.1949, Side 20

116
AVANGNÅMIOK’
nr. 2
tusångitsoK. årime nigdlikarpoK talerKe Kagdliniut-
dlugo. angutåta Kåine piarérérsimagamiuk ikivigalu-
go naulingmane nikmgilaK loKungarérame. tulaung-
mago tåuko Kilaluartut nuånårnermit nivdliassardlu-
tik értatsiartardlutigdlo (értortut) perugtulerdlutik ta-
kulerpåt Kimugsip ornigkåtik. tåuna takuleramiko
angnermik nuånåleramik értutsiartardlutik arpagtar-
dlutigdlo perugtulersut angutåta tåuna KimugseK
parssiarsimariardlugo unigtordlo suaorpå: ArnaviaK
Kaugdlorigssuarmik KilalugaKaoK, arKalue Kilaluga-
Katigå. sunauvfamigoK paningme Kilåingatdlarå na-
lunginamiuk taima suaortarå. taima angflne suaortar-
mat ArnaviaK kångutsilersimavoK ingminut kånguga-
lune. l'maKa erKåmiumik tusalerpåne arnarssuaK Ki-
lalugartoK KanoK erKumitsigisassoK, taima isumalio-
riaraluardlune kångusugdlune KissasInarpoK nauk ait-
sangflngmat taima nuånårtigalune. mana Kamutinut
inglnardlune KialerpoK auna kångusfltigalugo Kissatå
Kilalugartarssuane sikup sinåne pitugtaK Kaugdlorig-
sorssuaK angissorssuaK, soruname sule angerdlaratik
åma nuånårKilersimavoK angume åkangmilo oKalug-
figeriarmåne, amame arKalue KilalugaKatigigamiuk.
tamatuma kingornagut uveKalerame piniartorssuarmik
pinialflsaeraluarame ama uvigdlarningorame kingu-
mut pingårtumik aulisardlune pinialugtarKilerame
tamåna sujornatigutdle sungiuterérsimassane agsut
iluaKutigerKilersimavå. ernisugsiortungorame ama pi-
nialusaerdlune toKuvoK. tåuna Elisabeth (ArnaviaK)
uk. 1900 autdlartitsiarneråne nakorsamit A. Ber-
thelsenimit Omåname nakorsaussumit iliniarsimang-
mat Omånarmiut ilarpagssuisa sule erKaimåsagåt
KularnångilaK.
Pångup méraisa oKautigerigkama angajugdlersait
angutit mardluk Ersaitsordlo Énugdlo piniartorssfl-
simagamik nånugkajugssUit ilisimåupåka. ilisimarig-
sissunga tåuna angajugdleK ErsaitsoK Itivdliarssflp
kanginguane Ikerasårssungme nunaKardlune sikukut
issitdlune toKuvoK. nukå Énuk toKunera tikitdlugo
nunaKatigårput. tåussuma mérai nukardlit uvanga
peKatigalugit méraoKatigaka. sule pingungitsunga
Énuk toKuvoK. kisiåne taimanikut ernere angajug-
dlit piniartungorérsimåput. sule nunaKatigigatdlar-
pavut, aitsåt atåtaga toKungmat avigsårdlu-
git Tugssåmut nfigdluta autdlarpugut, tåssa anåna-
ma arKaluata aingmatigut. avigsålerKårnarmata åma
unganermik nunaKatigissanut asangnigtunut tåukunu-
nga misigissaKarsimanarpoK. uvagut Tugssåmut nflg-
kavta sunauvfa åma aussaK tamåna tåuko Énflp mé-
rai Nutårmiunut nflgsimåpul. (tåussuma nunagissav-
ta ilånut inulingmut), taimanime tåuko Énflp ernere
angajugdlit mardluk nuliaKalerérsut méraKalersutdlo
uvagut avigsårpavut. avigsårsimaleravtigik erKaima-
ssåinarsimavåka sumilo tamåne nåpikångavta takor-
niiitardluta. aperssorterérsimavdlunga Kimagkavkit
amame neriniarfigissarsimagavkit takorusuinarnagit
tusarusugtarsimavåka. taimåitumik uk. 1906—08-mut
Upernivingme ajoKérKamut iliniarérsimavdlunga ki-
ngumut avangnarpardlunga tåuko ilaKutarit Pångup
kinguai erKåsiordlugit nunaKalerama takussåinarsi-
mavdlugit alapernåisimagavkit, takukulångisavtinik
pissaKarsimanere mauna erKartorniarpåka.
avangnarparsimalerama Satume nunaKalersunga
tåuko Énflp ernere pingasut piniartuinait sule Nutår-
miumtut uvagut kanginguane nunaKardluta ilane u-
kiåkut tusarpåka angissorssuarmik inersimassumik
pingasunik tflgålingmik auvfagtut. kisiåne uvanga
tåussuma aorfip niaKua takungilara. takusagaluariga
tflgai atortoriniaramikit piarérsimangmatigik takflngi-
låka. oKautigait tflgaisa pingajuat KiterdleK åma ila*-
misut takitigigaluardlune ilaminit amingneruvdlune
Kernertap tfigåta åssipalugigå taimatutdlo KipineKar-
dlune. pissaringnigtut takussagssiarinarsimånginami-
ko uvgornaKaoK, KaKutigortflgame.
(nangitagssat)
åssillssanik piårKusianik titartaissartorssuaK Robert Storm Peter-
senip åssingisa kingugdlerpåt ilåt inugsiarnerpalungniatårtoK.
årKigssuissoK sivn. Willadsen.
K’eKertarssuarme naKitigkat.