AvangnâmioK - 01.01.1950, Blaðsíða 12

12
AVANGNÅMIOK’
nr. 1
inuit itsarnitsat ilemiliutait ugperissaitdlo.
inuit itsarnitsat sutne tamåne itut åssiglngitsu-
nik pissuseKartaTamik avdlamigdlo ingmiugnit na-
låutagaKarnerussunik ilisimassaKångeriarångamik ing-
mingnut ingerdlåniartarput inflnermingne misigissar-
tagkatik ilimagissatigdlo ugperisinaussatigdlo ikior-
ttitiginiartardlugit, amerdlanertigut avdlamik tatigi-
ssagssaKånginertik pissutigalugo. ukiunilunlme intiv-
figissavtine infissut sume inoKatimingnit avingarusi-
malerunik ajornartornermingnilo ikiortigssaileKileru-
nik ilisimassånguatik misigissartagkatigdlo najorKU-
taralugit stit iluaKutausinausorissatik usserarnialer-
sarpait inugdlo avdla ingmingnit isumatunerulårtoK
tatigissorujugssuångortardlugo ilane iluanårdlutik i-
lanilo asulinavigssuaK pineKartardlutiki nåpakulfltit
pivdlugit pingårtumik inuit nakorsamut ungasigsu-
me najugaKartut taimailiorajugtarput nakorsapalåtdlo
ikiortiginiåinalersardlugit. taimailiortarneK nunavtine
takornartåungeKaoK, pingårtumik itsakatdlak atorne-
KarsimaKigame. sorme taimåitoKartarsimåsångila? i-
låtigut ilitsorisimassatoKångorpugut Avangnårssua i-
sorakingitsoK atausTnarme nakorsalik Ilulissane na-
jugalingmik.
pissuseK tamåna matuma Kulåne oKautigissara
nunarssuarne avdlanisaoK mana nakorsaligssuångo-
rérnikune avdlarpagssuarnigdlo ikiortfltigssarigsårtor-
ssuångorérsimalersune Kanga takornartausimångika-
luaKaoK. tamatuma tungåtigut tusåmanerussåka —
OKalugtuarivdluarneKarnerusimangmatame — tåssåu-
put finnit, matuma sujuningårssuatigut ukiut 200
migssiliungajagdlugit KanoK pissuseKartarsirnassut.
palaseKarporoK Samuel Buddemik atilingmik
1786 mit 1791-mut Koutokeinome palasiusimassu-
mik. tåussuma OKalugtuarissarsimavai finnit KanoK
nangmineK akiinermingne ingmingnut ikiorniartarsi-
massut misigissartagkatik, ilimagissatik ugperissatig
dlo najorKutaralugit.
nuagtarångamingoK ipiassarångamigdlo paorna-
Kutdluit sånakue imiierdlugit utarpait ivseralo imer-
dlugo. tamånagdK Buddep nersortarpå Kiulernavér-
sårutigalugo pitsaussaKingmat.
' tugtuvngOK aua fltdlugo supiliarissarpåt anar-
dluarnartungordiugo, tamånalugoK Buddep tåukunu-
nga iluaKUtaussarnerarpå, tugtuvngOK imua imug-
ssualiaK neKålo anajuernartflssarmata.
tugtuniartartutorKångoK Østerdalenimiut Gud-
brandsdalenimiutdlo tugtutamik aua imertarpåt, u-
tardlugo supiliarissardlugo, oKartarputdlugoK anar-
dluarnarnerardlugo.
finningéK iiukut nåpautit tamaisa taissarpait: Q-
matdlungnartut, tamatumungalugoK atortarpåt ukut-
serigsaut silaKångitsordlo ama Kasilitsut silaKångit-
sordlo, tamåkuningaligoK peKångeriarångamik inuit
ilanut sakissatik sivisflmik mitdluartitarpait kajupa-
ligtuinarssuarmik tigdlflsserteKalugit, OKartarpungoK:
Kangale ilorråtdiak. KiterdlulerångamingoK navguar-
dlulerångamigdlo ivssuatsåt ikisinardlugit ånerissa-
mingnut ilissarpait. taimagoK ivssuatsåt ikumavdlu-
tik inflp tåussuma amia putugångamiko KangaligoK
sereuatdlak, tåssagoK isumaKartarput anersåpilugtå
anitdlagtoK.
finningoK kok nakorsautigissaKåt, taimagoK
Budde agdlagpoK. kiaKalerångamik imertarsimavåt
iluaKutigissardlugulugoK. KflmigdlugoK ermigtarput
Kerigtornånginerussarmat. amagoK kok tarajulerdlu-
go Kalatitarpåt KaKortumik Kåpiortuinångortitdlugo
tamatumingalo amérnitik kilerujugssuarnitigdlo tani-
tardlugit, åsltdlimigoK mamilertusåput.
tamåna Grønlandime itsaK takornartåungilaK a-
ngutit issigtume angalassartut tamarmiugunardlutik
Kfimut (itemumut) ermigtarsimagunarmata.
anarsautiginiardlugugOK ivsingigagssat Kajuatta-
rajulitsiardlugo Kalatitarpåt tlnardluarneranilo najor-
Kartardlugo. kiggiat tipigtfltait (bævergjeld) panertut
finnit sunorsimingnut akuliutarpait nuangtnut iluaKuti-
gissaramikik. KingamikångoK augtaringamik ivssuat-
siait (orpiup kanårtåne naussartut) atortarpait, taKar-
siortikångamigdlugoK tarKamik Kåvanut ilissardlugit,
OKartarpungoK aunårnera ernginaK unigtartOK. Nor-
gemigOK sume tamåne åma ivssuatsåt aunårtumut
kigaersautigalugit atorneKartarsimåput.
tingmilerångamingoK tugtup nagssua saunialfl-
nit ikumatitarpåt arssåinångordlugo suaussagssatdlo
KajOssanik imermigdlo akuvdlugo timiussioriardlugo
imalunit dtdlugo nerissardlugo. anakulornerat unig-
tarpoK sumigdlo avdlamik ajoKutaussumik malugi-
ssaKarfigisanago.
tupamik pujortagagssaeruteriarångamik finnit or-
piup multebærip muleKutai paornaKutdluitdlunit (ka-
kitdlarnat) kanårtaisa Kalipait pujortagarissarsimavait.
kisalo orpit birketræt månguisa Kåne ivssuatsait
naussartut kuånit sordlainik akoriardlugit taimatut
tångagsim^årutigissarsimavdlugit.
sakiagdlflteKartungoK kuånit sordlait Otarpait
ivseralo nakuaK imertardlugo. ånermingnungoK ma-
misautigissarpåt savap anå panertoK seKugterdlugo
tarnutigissardlugo.
issimiktingoK KuerteKalerångamik taratsut ase-
rorterKigsårsinardlugit ingnermut unagdlugit ting-
missap merKuanik (suluanik) issip iluanut tarnutar-
pait, tauvagoK Kuersernerigalua nungutarpoK issilo
årKigdlune.
tamåko matuma Kulåne OKautigineKartut OKalug-
palåginåuput misiligdlugitdlo atorniagagssaunatik,
pingårtumik måssåkat tamåkunånga pitsaunerungår-
tunik ajoKutivtinut ikiortfltigssaKaleravta sinerissami-
lo nakorsat pikorigsut akugtujungnaermata.
årKigssuissoK.
årKigssuissoK P. Dalager
K'eKertarssuarme naKitigkat;