AvangnâmioK - 01.01.1950, Blaðsíða 17

tir. 2
AVANGNÅMIOK’
17
CODAN GUMMIT KAMIGPAIT
PIUMANIARSIGIK
kussanangårdlutik sarKumerput. tåssame tåssane pau-
mineralånguame sarKumerpoK molekylinit sanåK ilu-
serigdluinarKigsårtoK matematik atordlugo nåmagti-
terivdluarsmaunermut nalunaiautigssaK namagtoK er-
Kåissutigssanut kussanasågarssuarnut Taj Mahalimut
Indiamltumut Petrusivdlunit OKalugfigssuanut Roma-
mltumut sanigdliukaluaråine tamåkuninga tamanik
samungarssuaK naKitsissugssaK.
taimåitumik ilisimatfip pingortitap savtigssau-
ssup mingnerssåta iluata nateKångitsuanut påsigssåu-
ngitsuanutdlo itsuatsiarsimassup pujoralamineralå-
nguaK sioraralanguardlQnit issigissariaKartarpå tu-
pigusugdlune mianeringnigpalugdlunilo. atominik
misigssuissut påsissaKarneratigut materialisme (fimå-
ssuseKångitsunik pingårnerssautitsineK, P. D.) infiner-
mut misigssfitigssaujungnaertugssångordlune Kilåi-
narssflvdlo tåussumanituinut navsuiautiginiagagssau-
jungnaertugssångordlune toKUSSUgssatut siarngutigi-
neKarpoK. indvdlo Kangarssuardle Gfltimik ugperi-
ssaKarnera nutåmik såkortflmigdlo atomip isumaliu-
tigineKarneratigut narKigssorneKarpoK. tåssame misig-
ssuissumut ilumortumut marrapalånguardlunft tu-
pingnardluinarpoK. savtigssaussup ilamininguanit
tupingnartuliat påsiuminaitsutdlo uisorilåinarput u-
nersiutigingningnerdlo plssaunerssuarmik taivfeKå-
ngitsumik tåussuma agssainit pingortitsissunit tåuna
pingmat.
itsaK inuit Kilagssuarme uvdloriarpagssualingme
Gfltimut tamanik ingerdlatitsissflssumut ugpernar-
saut issigåt, nungutdlugitdlume ilisimatflt uvdloriar-
siortut sujuariåtdlauteKarångata nutaussunik, plngit-
sailissarångatigutdlo KilagssuaK uvdloriarpagssualik
sule angnerussumik mianeringnigpalugdluta issigi-
ssarKUvdlugo, ugpernarsaut tamåna sule angneru*
lersarpoK. nakimanångitdluinartumigdle misigissa-
riaKarparput ilisimåssuseK angnerussoK Kilaup sig-
dllsa, seKinersstlp uvdloriaisalo angalassut Kilagssuit-
dlo kigdleKångitsorssuit pujoralamineralångflp iluå-
nltut ungatanltOK sioramineralångflp itlssusiane kå-
vltuinaussume Imana partikleKarpoK uvdlorlssanit
angalassunit uningassunitdlo Kilangmltunit amerdla*
nerussunik. atomip plssusianik påsissaKarnerup nu-»
tångorsamigpå ilumortoK Augustlnusip ivdlernar-
tup ukiut firehundredeKalerneråne nalunaersimasså
OKarsimagame: Deus ex maximus in minimus —
Gfitip plssaunera angnerpåme mingnerpåmilo sarxu-
mivoK.
isUmaliutigerKigsårdluinagkanik inatsisexåssutsip
atomimik misigssuissut avdloriarnitik tamaisa nåpl-
tagåta nalujungnaersitdluinarpai KanoK materialisme
(flmåssuseKångitsunik pingårnerssautitsineK) atomip
silarssuånut takugssåungitsumut navsuiautiginiåsav-
dlugo amigardlulnartigissoK. fysikere nobelivdlo a-
ningaussautainit nersernautisisimassoK Robert An-
drews Millikan misigssuissut ardlaligpagssuit isuma-
Katigivigdlugit sume ardlåne nalunaersimavoK ima:
„kiap isumaliupalårsfnaussup — nungutdlune nang-
mineK tånganiarfigissane atordlugo — ugperå Gfl-
teKartoK.“
Kåp pingasunik tikeriuigdlip — trekantip -v
angissusia.
tåssa portussusiata agfå atåtungåtalo taklssusia.
pingasunik tikerKugdlip portiissusia tåssa nar-
Kanit (Grundlinie) tikerKumut portunermut atånit
Kumut vinkiliuvdluinartumik.
portussusia taineKarmat h-rnik atåtungåtalo ta-
kissusia (Grundlinie) g-mik tauva trekantip Kåvata
angissusia (arealia) imåipoK:
V* • h - g