AvangnâmioK - 01.01.1950, Blaðsíða 15

nr. 2
AVANGNAMIOK’
15
Rør og fittings
Rørværktøj savimernit suv-
Entreprenørværktøj dlugdlit najunga-
• nigssatdlo, suv-
dlulingnut såkfi-
BRØDRENE DAHL A/S tit, angisfinik su-
lissartut såkue.
Vesterbrogade 1, København V.
mingnerungitsunik ulivkårpoK. Galileip påsissåta tu-
pingnaKissup inuk igsiavissårssuanit silarssuarmut
Kiteritikumavdlugo* ingminut sumivfiginasorissånit
nåkartlpå. taimanikorpiardle inuit usorssisimanerssuat
perorpatdlårnerssuatdlo taima tåssångåinartigissumik
soraermata tupigusungnermik manigunermitdlo uliv-
kårput pingortitsissup pissaunera nålangnåssusialo
misigigalugtuinardlugo. ingassagpatdlåsanerdlunime
oKaréråine atomip iluane seKinertut uvdlorissatutdlo
itdlutik angalassut påsineKarnerat Galileip navssåri-
ssåtut avdlångortitseKissutut ama pingårtigileru-
mårtut?
Thomsonip, Rutherfordip, Moseieyip, Bohrip,
Fermip, Millikanip, Comptonip, Ureyp ilisimator-
ssuitdlo avdlat savtigssaussup (malungnarsinaussup)
KanoK issusia pivdlugo imåitumik
iliniartipåtigut:
atortugssat (stoffit) tamarmik mo-
lekylinit (sdp nalinginaussup avgor-
nera mikissoralåminanguaK kisiåne
amerdlasårujorujugssuarnik atome-
KarsinaussoK P. D.) katitigåuput;
molekylip sanimut silissusiata centi-
meterip */50 milliontedelia (imåipoK
centimeter 50 millioningordlugo av-
goråine avgorneK atauseK) migssi-
liorpå. molekylit ama atorneKarput,
atomitdlo tamåko ima mikitigaut:
millionit tatdlimat sanilerigsitårdlu-
git iliorKaråine oKauseKatigit ukua
naggatane torninguatut agtigisåput.
Kangale isumaliutigineKartaraluartoK
atome tåssaunerardlugo suna se-
Kugterdlugo avgoråine avgornéraK
mikingårame averKigfigssaeriitoK su-
nauvfaliuna proton (angmalortoraK)
positivimik [plusimik] atomip „kigu-
tåne“ (kerniane) elektriciteteKartoK,
elektronitdlo (uvdlorissanut angala-
ssunut seKernup avatåne kåvigtunut
åssersusinaussavut) negativimik (minusimik) elektri-
citeteKartut proton kåvigdlugo ingerdlassut. naugdlo
proton 1840-riardlune elektronimit OKimåinerugaluar-
dlune taimåitoK 1800-riardlune mingneruvoK.
Kingdssuåkut uvdloriarsiutikut agdlinartorssuå-
kut itsuaråine ajasornardluinarpoK nangiåuminanga-
jagdlunilo initussuseK taima agtigissoK Kilaup per-
pagssuisa ingmingnut ungaseKalutik angatdlavigi-
ssåt takulerdlugo. atomivdle iluata imanånginersså
partiklinut tåussuma iluanitunut nalerKiutdlugo Ki-
lagssuarmit uvdlorissat angalassut angatdlavigissanit
anginerujugssflvoK. sordlo ilisimatussutsip takutit-
dluarérå silåinarssuarme (Kilåinarssuarme) imaKångit-
sok, taimåitumik savtigssaussup erKumlnerssarivdlui-
narpå. suna cementimik kueragarssuaK ilimagine-
Karsinaunine malingnago mångertortame mikissuar-
Kat akornine suvdluararpagssuaKarpoK; tåssame suv-
dluinangajagssflvoK ungalflgagssianut erKainarneruv-
dlune.
ilåne Notre Damep universitetiane (iliniarfi gssua-
ne) ajoKersuissdvfivne iliniartut ilåt aperilerpara:
„KanoK OKimailutaKarpit?"
„89 kilo,“ akivoK.
„timingne niarKungnilo suvdluaratånguerutdlutit
umiarssuaK iliniarfik „Danmark11
sujorna aussame sila seKlnarigssflgå umiarssuaK iliniarfik .Danmark" Afri-
kamérérsimavdlune Københavnimut tikipoK.