AvangnâmioK - 01.01.1950, Blaðsíða 16

16
A V ANGNÅMIOK’
nr. 2
naKi'tåineKaruvit — Ki'ngasårniardlutit taima oKångi-
langa,“ OKarfiginasuarpara, „tauva KanoK agtigilisa-
nasugait?"
inflsugtoK akivoK: „isumaKarpunga timiga ima-
KångitsortaKarpatdlangitsoK".
„tauva ånilårtinavérsårniaraluåsavavkit," pilerpa-
ra. „tåssame pujoralamininguatut issåinarnik issigi-
ssagssåungitsutut agtigilisaluarputit. o«autsika nåma-
ginartariaKångilatit. atuariåsagitit tulfip pi'ngortitat pi-
ssusinik ilisimatfip tusåmassaussup, Sir Arthur S.
Eddingtonip agdlagai."
Eddingtonip atuagkiå „silarssflp savtigssaussup
pissusia", isåupara. atualerpailo imåitut: „fysikerit
moderniussut atomip imaKångitsortånik navssårissåt
påsisavdlugo sule ajornarneruvoK uvdlorissat ing-
mingnut ungasissuserssuinik uvdloriarsiortut påsi-
ssånit. atome ima asilatigaoK sordlo seKineK uvdlo-
rissatdlo angalassut. angutip timåta imaKångitsue
(suvdlue) tamaisa péraluaruvtigik protone elektronilo
atautsimut tamaisa akunitånguerutdlugit mångertite-
rutdlugit, inuk sumineralånguångusagaluarpoK ag-
dlisitsiutikut itsuardlugo erssiarmldgmartugssauv-
dlune“.
tauva imaKångitsortai (suvdlue) pérutisagaluar-
mata mikissoralårKinanguitdlo (partikler) mångertut
kisimilisagaluardlutik, elektronit, protonitdlo månger-
titerusimassut OKimåissusiat taimaiginåsagaluarpoK
sordlo ikingutima inflsugtup 188 cm-nik portussuse-
Karatdlarame oKimailutarisimassai. pujoralånguatut
agtigissoK tåuna issåinarnik takugssåungitsoK 99 kf-
lonik oKimåissuseKåsagaluarpoK!
nunarssuavtine savtigssaussume atomit imaKå-
ngitsortait tamaisa pérsmaugaluaruvtigik nunar-
ssup Kitimigut atitussusiata 800 meterit migssiliui-
nåsagaluarpai!
tamåkunångale mingnerungitsumik tupingna-
KaoK atomip „kigutåta“ avatåne elektronit kåvitut
sukåssuserssuat.
„isumaliorpime mikissoralårKinåt pujortautingne
mitdluagkangmtut uningåinartut imalumt aulassut?"
illniartoK avdla aperåra.
„isumaliorpunga uningassut," akivoK.
„sunauvfa taima isumaKarpit," OKarpunga. „ta-
kåk, pujortautit tåssauvoK elektronit protonitdlo,
elektronitdlo unlsanatik protonit kåvigpait. tåssame
imaerKinårpoK: elektronit pujortautingnitut avKUtimi-
kut ingerdlavdlutik kåviput sekuntimut (nal. igsariar-
neranut) tusind billionit*) sivnerdlugit."
*) 1 billion tåssa millifinit milliflnigdlit.
Jens Locher.
dansk radiome inoKutigingnik Han-
senikunik oKalugtuaussaliortartoK Kuia-
sungniutigssanik. sujorna martsip 10-åne
60-nik ukioKalermat åssilissaK.
fysikerit OKarput tamåko kåvitut sukåssusiat
uivssDminaKissoK ilisimatussutsikut nalornissagssau-
jungnaerdluinarsimassutut issigisinaugiput. elektronit
sukåssusiat uvdlorissat angalassut sukåssusiår.it ang-
neruvoK nauk elektronit inigissånguat nerukikalua-
KissoK. Beta partiklit radioaktive stoffinit (atortug-
ssanit tamanut Kingornilingnit, P. D.) autdlartartut
Kaumanertut sukatigingajagdluinarput, imåipoK
300,000 km sikuntimut.
nukingit påsigssåungiussartumik ingassagtut tai-
ma mikitigissoralårKinanguame katerssorsimåput.
atomip nukinga tamåkerdlugo atorneKarsinaulisaga-
luarpat aumarfltigssamininguaK namåsagaluarpoK
umiarssuarssuaK pujortulerujugssuaK Queen Mary
Atlantikut sujumut utimutdlo ingerdlatisavdlugo!
dr. George L. Claky, røntgen-kemime (Kingor-
nerit erssingitsut timip iluanik erssilersitsissartut
måna nakorsat Kinguartaivdlutik atortagait P. D.) pro-
fessoriussoK tamåkulo tungåtigut silarssuarme ilisima-
nerssauvdlune nalungisap ungasingitsukut sarssua-
titsivikut takutisimavå pauminimineralanguaK rønt-
geninik (Kingornernik erssingitsunik, P. D.) åssilisi-
massane. iliniartut uivssuminermit kigdlisimarpalo-
Kalutik nivdlernerat sule erKaimavara. nivtailångflp te-
KerKujugtorneratflt pinerdluinartigalutik sumut sang-
minere akugtoKåtigérKinåt iluserigdluinarKigsårtut