AvangnâmioK - 01.12.1952, Blaðsíða 2

198
AVANGNÅMIOK’
nr. 1
sikar itit rnnoK ajoKutautigait?
(nangitat.)
memat nakorsaisa mardluk Philadelphiamitut
arnat milugtitsissut imue misigssorsimavait. sualu-
ngitsumik pujortartut l'nrue påsivait 0,000014 pro-
centimik nikotineKartut, pujortavigsortut 0,000047
procentimik. malugisinausimångilåtdle taimåinerat
mérKanut milugtunut suniuteKarnersoK.
pujortarneK sportertartunut ajoKutauva? tupa ti-
mip akerrortussusianut migdlisautauvoK. Aldershoti-
me tuluit såkutunut nålagagssaisa iliniarfiåne iliniar-
tut tamarmik 5 kilometerit KaKivdlugit ungasissusi-
lingmut arpaliuteKataussartugssaussarput. ukiune ar-
fineK mardlungne angutit inusugtut 2000 pingasu-
ngordlugit ingmikortineKarsimassut ima: pujorta-
kutsortut, nåmåinarmik pujortartut pujortångitsutdlo,
KanoK pissut misigssorneKarmata kingunera imåipoK:
iliniartut 8 procentisa 9 procenté kingugdlernut
10-nut inigssineKarput 10 procentinaitdle sujugdler-
nut 10-nut pisimavdlutik, nåmåinartumigdle pujor-
tartut (iliniartut 73 procenté) inigssat sujugdlit 02
procenté pivait 83 procentitdlo kingugdlernit 10-nit.
pujortångitsut (iliniartut 18 procentisa) inigssat su-
jugdlit 32 procenté pivait kingugdlernilo 8 pro-
centinait.
Amerikame Yale universitetime iliniarnertut u-
kiune sisamane misigssorneKarsimåput. pujortå-
ngitsut OKimaitdlineruput portunerulerdlutik puaKar-
nerulerdlutigdlo iliniaKatimingnit pujortartunit, pu-
jortångitsut sakiaisa initussusiat 77 procentimik pit-
sauneruvoK 24 procentinigdlo angnerulersimavdlutik.
sungiusaissartut tamaviussamik OKartarput tupap
nukit migdlisartarai pujortartutdlo pujortångitsunit
Kasujanerussartut.
tupa umåmut KanoK suniuteKarpa? nakorsat på-
sivdluångilåt sivisunårtumik suniuteKarneranik ma-
lugissagssaKarsinaunersoK. kisiåne ajornångitdluinar-
KigsårpoK sianigisavdlugo ugtortåsavdlugulo umatip
sulinerane taKarssuarnilo aup ilungmukartup silåmu-
kartuvdlo avKutaine sikaritip ernginaK suniuteKar-
tarnera.
pujortarnerup umatip tigdleriarnere minutimut
28 anguvdlugit ilassarpai. inungne åssigingitsune
åssigingitsumik pissarpoK. kisiåne avguaKatigigsit-
dlugit pujortarnerup tigdleriarnerit 10-nik amerdlisi-
tarpai.
pujortarnerup uniat åssigTngitsumik tigdlerne-
Kalersitarpå imalunit tigdleriarnigssaraluinik avdlui-
sitalersitdlugo — pissuseK tamåna tupamik pujor-
tartut amerdlasorssuit ånilårutigingårtarpat. méraK
sule inunane anånane pujortariarångat akulikineru-
ssunik tigdlerneKalersarpoK. pujortångitsut åssigi-
ngitsunik tigdlerneKartartut 50 procentinit arnerdla-
nerussarput pujortartut taima åssigingitsumik tig-
dlerneKartut.
pujortarnerup aup naKitsinera tåssångåinaK så-
kortumigdlo agdlisitarpå. aup naKitsinera såkortujo-
rérsimagpat sule tupap såkortuningortitarpå, aup na-
Kitsinera tupamut „sungiussi“sinausimagunångilaK
nerissat ingerdlanerata pissarneratut ilivdlune. kisiå-
ne pujortarnerup aup naKitsinerata såkortusinera tai-
maiginartungortitångilå. pujortarungnaeråine aup na-
Kitsinera arritsumik såkukitdliartulersarpoK pissusig-
ssavine angujartordlugo.
pujortarnerup tancat aup avKutai nerukitdliartor-
tilersarpai pingårtumik agssangne isigkanilo. taKat
aup avKutai nerukinerussut sule eKilertornerussarput,
pujortarneruvdlume taKånguit kukit atainltut milig-
dluinarajugpai. sikarite ikiniariaråine aup agssang-
ne ingerdlanerata sukåssutsime KerKa inulerérsarpå,
tamatumalo siininera nalunaeKutap akrinera migssi-
liordlugo sivisiissuseKartarpoK.
(nangitagssaK.)
tusarclfiussait.
tusåmarérunarparse Danmarkitne ukiarmile ka-
låtdlit nunåne sakiagdlutip nungutiniarnigsså piv-
dlugo angnertumik katerssuiniarneKalersimassoK.
Danmarkimilo sapingisamik inuit tamaisa kaju-
migsårniaramikit katerssuiniarnerme tamatumane i-
launigssånik, tauva pilersitsiput katerssuinermut ta-
matumunga pissortagssanik inungnik 85-nik, kungip
tugdlerpiå Erik Eriksen sujuligtaissoralugo, tåukualo
inuit arnat angutitdlo Danmarkime sutigut åssi-
glngitsutigut nuimanerussutut issigissariaKartut
pilersineKarmata katerssuinerme pissortagssatut, tau-
va åma landsrådimut ilaussortat pingasut Kinuvigi-
neKarsimåput tåukununga ilånguterKuvdlugit, tåssalo
uko: Frederik Nielsen K’aKortume, Avgo Lynge
Nungme Frederik Lyngelo Ausiangne. kisiåne tåu-
kua saniatigut landsrådinut ilaussortat tamarmik Ki-