AvangnâmioK - 01.12.1952, Blaðsíða 3

nr. 1
AVANGNAMIOK’
199
nuvigineKarsimåput nunavtine måne katerssuinigssa-
me — Novemberip ingerdlanerane autdlartineKartug-
ssame, katerssuinigssame tamatumane torKåmavig-
ssauniarKuvdlugit. tamånalo landsrådimut ilaussortat
akuerssissutigivdluarpåt suleKataujumavdlutigdlo. ili-
simatfkumavarputdlo katerssuinigssame tamatumane
pissortagssatut torKagausimassut Danmarkime måni-
lo nunavtine akeKångitdluinartumik suleKatauju-
mangmata.
landsrådeKarfingne katerssuiniarnerme suleKa-
taussugssautitauniarput åma uko: niuvertoK, palase,
nakorsaK, landsrådimut ilaussortaK kisalo atautsimi-
ssuteKarniarångata kæmnere agdlagtusaoK aningau-
ssanutdlo katerssugkanut tuniussuivfiussugssauvdlu-
ne. landsrådeKarfingnile avdlane (niuvertoKarfiungit-
sune pingårtumik) sordlo Kangåtsåme, tåssane lands-
rådimut ilaussortaK katerssuinerme pissortarpiaussug-
ssautitauvoK; soruname asimioKarfit åssigingitsut å-
ma ingmikut pissortaKartiniarneKåsåput ingmikut ka-
terssuiniarnigssamingne torKåmavigissagssamingnik,
sordlo måkuninga: ajoKe, niuvertoruseK, kommunal-
bestyrelsimut ilaussortaK kommunefogedilunit.
avKutikut sujugdlikut landsrådeKarfingne nuna-
Karfingnut åssigingitsunut nagsiuneKåsåput kater-
ssuinermut tungatitdlugit kåporKutaussånguit å-
ssiglngitsut mardluk, åipå såningassup-åssiussångua
(Europame tamarme sakiagdlutip soraersiniarneKar-
nera pivdlugo akeKartilårdlugo tuniniagaussartoK),
åipåle tåssa åma kåporKutaussaK nanussårånguamik
kakalik, tåuna aitsåt ukiaK måna Danmarkime pisi-
niarfileKatiglngne (brugsforeningine) sanatitausima-
vok sujunertaralugo tuniniarneKardlune pisiarineKar-
nerane aningaussat pigssarsiaussut tamarmik kalåt-
dlit nunavtine sakiagdlutip nungusarniarneKarnera-
nut nåkartitagssatut.
tåuko kåporKutaussånguit inungnit pisiausinau-
ssut tamarmik ingmikut 1 kr-mik akeKartugssåuput,
nunaKarfingmilo pissortaussumut (ajoKe, niuvertoru-
seK, kommunalbestyrelsimut ilaussortamut kommu-
nefogedimutdlunit) nagsiuneKåsåput avKutigssåkut
sujugdlikut.
pilerssårutaussoK maligdlugo novemberip inger-
dlanerane unuit ardlåne Nungmingånlt radiukut aut-
dlakåtitsissoKarumårpoK kåporKutaussånguanik tamå-
kuninga pisisinångornigssaK autdlartinialeriarpat,
tauvalo tåukuninga tigumingnigtumit pisiarineKarsi-
nångorumårput. taimatut uvdlormit taimanermit pi-
siniarfingmit niorKutaulerumårput åssiliårKat kungip
nuliata méraisalo åssinge (kalåtdlisortut), tåuko naut-
sorssutigineKarput agdlagdlune, sordlo jordlimut piv-
dluarKUSsiniaråine, atorneKartugssatut, kisalo åssili-
ssat angnerussut igdlut iluine åssiliarineKarsinau-
ssugssat. åssiliårKat åssilissatdlo tamåko niuverto-
rutsimut ingerdlatineKarumårput niuvertumit.
sakiagdlutip nunavtine nåpautaoKissup soraersi-
niarneKarnigssånut suleKatåungitsortugssaugunångi-
lagut, erKaimaniartigo nunavtine måne ilaKutarit ta-
mardluinangajavivta nåpåumit tamatumånga agtorne-
Kångitdluinarsimagunånginavta, imaKa atåtarput, ima-
Ka anånarput, imaKalunlt Kitornånguarput asaKissar-
put, — taimåitumik kalåleKatika atuartugssat tamai-
sa, tamaviårdlunga KinuvigerusugkaluaKåka kater-
ssuiniarnigssaK tamåna tapersersorneKarKuvdlugo,
aitsåme tåssa katerssuinigssaK pilerisugfigissariaKa-
garput.
tamåko pisiagssat - åssiliårKat åssilissatdlo kå-
porKutaussånguitdlo pisiarerKunaKaut, pisiarisi-
nauleriaruvsigik pisiarikutsorniarisigik, aningaussat
tåuko pivdlugit akiliutaussut tamarmik katerssorniag-
kanut nåkartugssåuput.
åma avdlatigut katerssuiniarneK ingerdlatineKar-
sinauvdluarpoK, tåssa sordlo akilisitsilårnikut, spor-
tertoKåsagångat, KitigtoKåsagångat (soruname tama-
tigut taimailiungikaluardlune), merssugkanik avdla-
nigdlunit tuniniainikut, avdlatigutdlumt taimailiorner-
tigut, kalåleKativta erKarsatdlarKigsortavta sujunersu-
tigisinaussait atordlugit, avdlarpagssuartigutaoK ka-
terssuiniarneK tamåna ingerdlatiniarneKarsinaujumår-
toK nalunångilaK, tåssame ukioK-månåinaK pinane
åma åipånimut agdlåt ingerdlatagssåusagame.
Danmarkime aningaussat tamatumunga kater-
ssorniagkat taiguteKartineKarput „inuit tunissutåinik
kungikut kalåtdlit nunånut aningaussagssångortitag-
ssåinut", kungilo nangmineK atautsimltune ima o-
KarsimavoK: „suliagssaK pingårtorssuvoK ilungersor-
nartuvdlunilo, pissariaKaKaordle ajugauvfiginiartaria-
Karavtigo kalåtdlit akornåne sakiagdlut tamåna, so-
raersiniartariaKardlutigulo “.
taimåitumik katerssuiniarnigssaK tamåna, måne
nunavtine åma ingerdlånialigagssarput tunississo-
Kartalerérporme — åma kungikut akuerssinerånit pi-
lersineKarsimavoK.
tåuko tuniniagagssase tigusimaleruvsigik tuni-
niarsinauleruvsigitdlo nuirarKativsinut pisiarerKussar-
niarumårpase kisiåne pingitsailinavérsårdluse, i-
nuit katerssuiniarnermut tamatumunga kajumigdlutik
pisissarnigssåt tuniussamingnigdlo uvguauteKångi-
nigssåt kigsautiginarnerungmat, pitsaunerpåjusang-