AvangnâmioK - 01.02.1954, Blaðsíða 6

30
AVANGNÅM I OK’
nr. 1
nerane arKe taissagssaussut sujugdlerpåjuvdlu-
tik Kåumåmut inuit pissugssat. Kinigåuput su-
ngiusagauvdlutigdlo Kåumatit ardlagdlit sujor-
natigut. inusugtut akornånit Kinigåusåput, a-
ngutit sianiutimikut pitsauvdluartut tingmissar-
tunik inalerssutinik raketimigdlo tingmissartor-
nerm-ut sungiusardluarsimassut. taimatutdlo pi-
ssutsinik åssiglngitsunik ilisimassaKardluartut,
atauseK uvdiorissat angalausiånik påsisimassa-
lik, avdla nunap pissusianik påsisimassalik
avdlarpagssuarnigdlo. tamanik sungiusagauneK,
sordlo imåitunik tingmissartunik ingmikortu-
nik silåinarme kåvitartunik naKitsinerup pingor-
titagainik, taimailivdlune raketimik tingussau-
nikut sungiussisimassunik. kisalo Kularnångit-
sumik piumassariniarneKarpoK inugtagssaussut
sujugdlit tåssåusassut åipaKångitsut (nukag-
pissat).
autdlalernex nipaKangitsoK.
autdlalerneK sekundit erKordluardlugit pilisaoK,
kisiåne raketit nunarssuarmit autdlalerneråtut pisa-
nganartigingitsumik. måssa motorit såkortugaluaKi-
ssut tamaviårdlutigdlo autdlartisagaluartut nipimiktu-
sarfiusångilaK, tåssame silåinaKångingmat nipimik
pingortitsisinaussumik. radiukut inugtailo issigalugit
igaiårtåtigut raketinit erKumitsunit ingnerit anitdlag-
tut takussagssåusåput, „autdlalernerat" takuk, suv-
fiatdlåinartutut issikoKaratik arritsorssuarmik aulane-
Kartutut issikoKåsåput. puiortariaKångilardle, autdlå-
nginermine silåinarssuarme arripatdlångitsumik inger-
dlaneKannat nal. akuneranut 25,438 kilometerinik
sukåssuseKardlune, tåssa sukåssuseK, Kåumataussiap
kipisuitsumik nunarssuarmit ungasissuseK tåunau-
juartoK Kangatavdlune malerssariuartariaKarmago.
måna sukåssuseK agdliartortariaKarpoK, tåssa ra-
ketip ingerdlavik Kåumåmut atugagssane maligtari-
niåsangmago, motoritdlo nakussat sukasflmik rakete
Kumukartiniåsangmåssuk nal. akuneranut 28,974 ki-
lometerinik sukåssuseKardlune.
tamåna pisaoK minutine mardluinarne, pivfig-
ssamilo tåssane inugtaussut inigissamingnut naKitsi-
neK nunarssuarme naKitsineK pingasoriardlugo så-
kortussuseKartoK malugissagssaråt. minutit mardluk
ingerdlaneråne motorit unigtineKaratdlarput. tåssa
sordlo rakete silåinarssuarme ujamatut miloriuneKar-
toK. ingerdlanerme tamarme motorit tamåkisikalua-
råine angalanigssaK atusavdlugo ajornardluinåsaoK,
atomip nukinganik migdlisauserniångikåine.
arritdligalugtuinardlune.
erKumlkaluarpoK Kåumåmut arritsumik tingmiu-
mångingmata. ingerdlaorneK uvdlune sisamane mig-
ssiliunarpoK akunigfingmingånit autdlarnerup kingor-
na, amerdlanerusinåungitdlatdle. raketip pivfigssap
tåussuma sivikitsup sukåssuseK nåmagtoK angungig-
pago, motorit autdlartitdlugit. Kåumat angungitsor-
sinauvå unisavdlunilo — arritsumigdlo kaujatdlag-
dlune nunarssuarmut nåkariartusavdlune. tamåna a-
jutornerusinauvoK, tåssa rakete nunarssuavta silåi-
nartånut tingmissutigisavdlugo sanåjungingmat.
hal. akunere mardluk minutitdlo 54 autdlarne-
rup kingorna nunarssuaK 28,400 kin-nik ungasissu-
seKalerpoK. sukåssuseK nal. akuneranut 16,800 km-
ngorpoK. suna pivdlugo? tåssa nunarssup nusutsi-
nera malugissagssaujuarmat, måssa såkukitdliartui-
naraluartoK. Kåumat silåinarssuarme takugssauvoK,
raketimile inuit ingerdlanertik påsissagssausoringilåt.
nal. akunere sisamat minutitdlo arfineK pingasut Kå-
ngiugpata nunarssuaK 52,220 kilometerinik ungasissu-
seKalisaoK, sukåssuseK nal. akuneranut 12,800 km-
uvok. nal. akunere 20 Kångiungmata: nunarssuaK
211,200 km-nik ungasissuseKalisaoK, sukåssuseK nal.
akuneranut 6880 km-nut migdlivoK.
ikumatigssamut tankit ilait imaertiterput aut-
dlalernerme nukit såkortoKissut agdliartornerå-
nit, taimåitumik inuisa ilait silåinarssuarme ati-
ssanik atissalersorput anitdlagdlutigdlo tanke
imaersimassoK périartorniardlugo. sukåssuseK
nunarssuarmut nalerKiutdlugo sualungnerutsia-
raluartoK inuisa malugisimångilåt! silåinaKå-
ngilaK tingitsisinaussumik. majujorput imalu-
nit Kangatåput tanke imaKångitsoK ornigdlugo,
såkumik nagsatamingnik ikiortilerdlutik ikuma-
tigssausivigssuit imaernikut agtupitdlatsiarpait.
ikumatigssausivit rakete maligtaritsiaraluarpåt
ingerdlaneratdle avdlångoralugtuinarpoK
Kularnångitsumik naggatågut kisa Kåumåmut
nåkåsavdlutik.
nangminex nuningnex.
uvdlut sisamagssåne sukåssuseK nal. akunera-
nut 1,200 kilometeringorpoK, „Jet“imik (tingmissar-
tut sukashliat) sukanerulåginardlune. sujornåne Kåu-
matip Kå’tungå erssarigsiartorpoK, kingornatungåne
nunarssuaK „Kåumat“itut takugssauvoK anginerssu-
ginardlune.
Kåumåmut nuningniarneK nardluinuginåungilaK.
raket angmalortup agfånik silåinarssuarme ingerdla-