AvangnâmioK - 01.02.1954, Blaðsíða 12

36
tom pivdlugo tnisigssuinerup kingunere pivdlugit påsissu-
tigssat tamaisa tuniutisavdlugit pissariaKartoK* norKåissuti-
gissariaKardlugulo ilungersorttimik ilagsineKåsassut. tamå-
na plssutigalugo uvavnut sujunersutigineKartoK ilagsiumav-
dlugo aulajangersimavunga.
pivfigssame aulajangersimassume uranimineK tåuna 233
ama 235 Kingussuarmik agdlisitsiutilerdlune aitsåt takussa-
riaK tuniusimavara. ama atominik misigssuineK pivdlugo
nalunaerumik agdlagkamik tunisimavara — nalunaerutigi-
savdlugit nalimgisåka tamåkerdlugit.
inup tåussuma ama Kinuvigånga Kaertartut Amerika-
miut tingmissartorniutait elektricitetimik kukugtautigdlit
pivdlugit påsissutigssamik piumavfigalunga. navssårissatdle
tamakua uvanga ilisimarkardluinarpåka siingitsunguåinar-
nigdlo påsissutigssanik tunisinausimavdlugo.
angutip dollarserpalungnik tunivånga — Kavsiussutdle
puiorpåka — puiaussame whiskymik imalingme, piumå-
ngikaluaKalungale aningaussat tåukua tigusimavåka.
Canada Kimagtinago oKaloKatigigpugut, Londonimut
angerdlarsimaleruma inuk ilisarisimångisara nåpikumåriga.
isumaKatiglngneK tamåna namagsingilara, isumaliulerama
ångiordlune suliniarneK tamåna pissusigssamisorungnaer-
tOK måna erKaimavdlugo tåssa misigssuinerup tamatuma
kingunere pivdlugit påsissutigssanik nålagkersuissut avKu-
tigalugit sarKumersoKarérmat, amalo ilimanarmat atomip
nukinga pivdlugo misigssuissugssanik (sianigingnigtugssa-
nik) nålagauvflt åssiglngitsut tamarmik kåtutdlutik pigi-
ssåinik namaginartumik peKalisassoK.
tamåna tamarme agsut uvavnut ajorpoK, tamånalo a-
kuerisimavara måna pissutiglnardlugo, tåssa misigisimaga-
ma taimailiornivkut inuiait KanoK pineKånginigssånut su-
leKatauvdlunga. akigssarsiniardlunga sulisimångitdlulnavig-
punga.
dr. Mayip inugtut iliorniarnerminut patsi-
siginiagkane OKautigigamigit erKartussissumit
Oliverimit ima agtigissumik oKausersivoK:
Alan Nunn May — tupigusugpunga angutitut
nangmineK iluarnerutitåinane maligdlugit iliorsitna-
ssutut ingminik oKauserissatit tusariråravkit. ivdlit
pivdlutit isumaga avdlauvdluinarpoK. tåssa angut
iligtut atorfilik taima isumakitsigisinaussoK oKar-
niånglkåine: soKutigigtaitsigissoK — suliag'ssame
taima itume ingminik erKartussissungortlsinauvdlu-
ne — erKaimavdlugo ivdlit nangmineK agdlagdlu-
tit uniugagssåungitsumik ångiorumavdlutit ingminik
ilerKugssaKartisimanerit — uvanga tamåna ajordlui-
nartutipara. nalusimångitdluinarpatdluntme nunavit
ångigissaisa pingårnerpåt ilåt KarKarKalårutigigagko.
Fred Rose parnaerussauvoK 14. martsime, kisiå-
ne misigssuissfititanut 1946-me juni tikitdlugo suli-
ssunut nalunaiarumångitdluinardlune. junip 27-åne
misigssuissutitat isumaliutigssaugatdlartitatik tamanut
nalunaerutigait, ilisimangnigtut tyvit tnigssinge kig-
dlisioréramikik ilisimangnigtutdlo agdlagait tflsinti-
ligpagssuit misigssoréramikik kingorpa.
„takussagut Sabotinip kiligtigssiaKarnerme ag-
dlagautaisa Gusenkop autdlartitaKarfik Kimagssamå-
leramiuk katerssorsimassaisa ilamininånguarait," mi-
sigssuissfititat isumaliutigssissutåine taimånak oKau-
seKarpoK. „påpiarat tamåko Sabotinip ingmikut ki-
ligtigssiaKarnerssuanut atassuinåuput; ugpernarsau-
tigssaKarpugutdle åma kiligtigssianik avdlanik taima-
tut itunik peKartoK, tamakua ilait ukiorpagssuarne
sulisimassut."
nr. 1
pitdlautisiagssait nålagauvfingme erKartussissu-
nut suliagssaritineKarput, ugpernarsautigssatdlo av-
dlarpagssuarnik tungaveKarmata ajunginerutineKar-,
poK unerdlutigissaussut atautsiåkårdlugit erKartussi-
ssunut savssartitaråine.
inuit politit tigusimassaraluisa ilait ugpernar-
sautigssaKångingmata iparåinartariaKarsimåput. uner-
dlutigissaussut ilaisa pissutitaunertik akuerssissutigåt,
ilaitdlo pissutitauvdlutik erKartussåuput. erKartussu-
tit tamakua ilarpagssue sule nåmagsineKångitdlat.
suliat pingårnerussut ilaisa nalunaerssortiere matuma
atåne takussagssåuput.
atago takusavarput Gusenkop papiarautaisa rii-
sit kingornamut pingitsailiumårnerait nålagauvfiup
autdlartitai avKutigalugit nunane ikingutinersune a-
kornusersuissugssanik pilersitsinavérsårnigssamut. ta-
matumunga atassumik Gusenko ima nalunaerpoK:
„nalunaerasuautikut kingugdlikut aperKutigineKarpoK
sorssungneKåsagaluarpat Canadap nangmineK nuna-
me iluaKuteKarfigssai — aumarutigssat, ulia, augti-
tagssat KaKutigortut il. il.“
Kiåumerane silarssuarmilo nålagkersuissautsip
tungånit tamåna Kiviaråine nalunångitdluinaKaoK su-
na patsisigalugo rusit nålagauvfiata Canada taima
alapernaisertigigå. avKutip sujugdliup - sivisune-
ruvdlo — U. S. A-mit rusit nålagauvfiånut sikuiuit-
sukordlune silåinåkut Canadap nunå avKUsårpå.
sanatorianut tunissutit.
sanatorianut tunississut Kamånga pissumik Kutsa-
vigalugit nalunaerutigågut uko:
Aumaråtigssanit: P. Reimer 1.00 H. Abeisen 0.25 Johanne
Abeisen 0.25 Abel Brandt 0,25 Naja Abeisen 0,25 Mikael Storch
1.00 Axel Brandt 0,50 Johannes Oeisler 0,50 Karline Geisler 1,00
Maren Storch 0,50 Methe Storch 0,50 Adam Sandgreen 0,50
Regine Svendsen 0,50 Albrecht Olrik 3,00 Oda Olrik 2,00 Justa
Olrik 2,00 Margretha Olrik 1,00 Frederik Svendsen 0,25 Abel
Storch 1,00.
AvangnåmioK nr. atauseK 20 øremik akeKarpoK.
årKigssuissoK P. Dalager. — K’eKertarssuarme naKitigkat.
AVANGNÅMIOK’
arKa: ateKusia: nalunaerutaunera: erKartiissut:
dr. Allan Nunn May „Alek“ ångiardluinarpoK ukiut 10
Fred Rose „Debouz“ pissfltitauvoK 6
Emma Woikin „Nora“ ångiardluinarpoK — 3
Kathleen Willscher „Elli “ ångiardluinarpoK — 3
H. S. Gerson „Gray“ pissfltitauvoK 5
J. S. Benning „Foster" pissutitauvoK 5
D. G. Lunan „Back“ pissutitauvoK 5
E. W. Mazerall „Bagley" pissutitauvoK — 4
Durnford Smith „Badeau" pissuvoK 5