AvangnâmioK - 01.03.1954, Blaðsíða 22

70
nr. 2
AVANGNAMIOK’
gatdlarneranik atåtånigdlo oKalugtuarti'niardlugo, (Ei-
nar Holbøll toKuvoK 1927-me 1865-me inusimav-
dlune).
„atåtaga perKigdluinartumik timimigut aoKar-
poK“, Carlheger Holbøll agpipcK. „åtå såkutunut i-
marsiortunut nålagausimavoK kalåtdlitdlo nunåne
Nungme (1828) (K’eKertarssuarinilo 1825) nålagausi-
mavdlune (inspektør), atåtå umiarssup nålagarå ki-
ngornalo såkutune imarsiortune nålagarssuångorsi-
mavdlune (kommandør), nangminerdle sorssume
’Jylland’ime såkutujusimavoK. atåtagale issigdlersi-
mavoK tagpingersimagaluarsimavdlunilo, taimåitu-
migdlo umiartornine soraerusimavå agdlagkerinermut-
dlo nugsimavdlune. tåssalo sulivfingmine tamatuma-
ne julemærkeKalernigssaK iy03-me isumagssarsiari-
simavå Købmagergadip agdlagkerissarfiane agdlag-
kanik nagsiiissuissuvdlune åssiliårKanik jutdlimut ag-
dlagkanik (julekortinik) ingmikortiterisitdlune. tusar-
tåinarpara uvdloK tåuna OKalugtuarititdlugo, imalo
OKalugtuarissarpå: .emarsautigilerpara åssiliårarpag-
ssuit tamåko ilait Kavsit iluasågkanik agdlagaussar-
nersut ilarparujugssuime pissarneK atuinardlugo i-
nugsiarnersårutåinarnik agdlagaussarmata, isumaliu-
lerpungalo inuit agdlagait taimåitut akileråruteKarti-
tariaKavigkaluartut, susa to-øflnånguamik, kisiåne a-
kilerårut nålagauvfiup kaussarfianut pissugssåuså-
ngitsoK. nalautsortumik igalåkut itsuardlunga taku-
lerpåka mérKat Kiulernermik tungujorussagtuinait
sorungaKissutdlo Kingatik tugtivigdlugit pinguaerniar-
fiup igalåvatigut ilungmut issigingnårtut, tåssalo isu-
magssama tikipånga — julemærke, aningaussatigut
sivnerutitai mérKanut pltsunut nåparsimassunutdlo
pissugssat hurrå! tåssa isumagssarsivunga, aut-
dlarKautåusaordlo mérKanut sakiagdlutilingnut ’per-
KigsarfigssaK’. taimatutdlo' autdlartipoK", Carlheger
OKarpoK. „isumane tamåna pigiliutiveréramiuk atåta-
ma Kutdlersaminut OKautigiartorpå, tåukualo isuma
tåuna kussanarnerarpåt. komitiliorput, komititdlo ku-
ngiliarput Christian Kulailuånut, kungivdlo akuer-
ssivdlune dronning Louisep (nuliame) åssinga nipi-
titagkamut sujugdlermut åssiliartaliuterKuvå. 1907-me
upernåkut julemærkip aningaussautai miliunit kuar-
tinik amerdlåssuseKalersimåput, tåssalo perKigsar-
figssaK sujugdleK taimane sananeKarsinångorsimavoK.
nunat avdlat atåtama isumåta angnertussusia å-
ma påsisimavåt, nipititagånguardlo tåuna ajiingitsu-
liornikut suliniarnerit silarssuarme takutineKartut ang-
nerpårtaisa ilagilerpåt. 1926-mile U S A-me (Ameri-
kame nålagauvfeKatigingne) perKigsarfit 800 katitdlu-
tik 70.000-nik sinigfigtaKartut inerérsimåput, tåukua
ilait 600 påssussissarfigtagdlit, nåparsimassunigdlo
pårssissut 10.000 inerdlutik iliniarsimavdlutik, tamar-
mik danskit julemærkiata isumagssarsiarineKarnerati-
gut pilersimassut.
atåtaga tauva Amerikamut KaerKutipoK“, Carl-
heger Holbøll Kungujugdlune igsiavingminut igar-
poK. „takusagaluarparsilo igdluvtine ulåpunerssuaKa-
lermat, tåssame Charlottenlundime postmesterikulu-
nguamut tamåna tamarme OKalugtualiåinavigtut ipoK.
atåtama angalarérame OKalugtuarissarpå nagdlititor-
siortunut tugdleriåginavingnut KaerKuneKartarsimani-
ne tåssalo åssilisituardlune avisiliortunitdlo aperssor-
neKartuardlune. Amerikamiut agsut tupigusugsimå-
put atåtaga aningaussautiligssusimångingmat, Ka-
normigoK inuk kruninik, dollarsinik, gyldeninik,
pundinik francinigdlo miliunerpagssuarnik pitsunut
nåparsimassunutdlo pigssarsisitsissumik isumagssar-
sisimassoK nangmineK pitsdsinauva?
nereKatigingnerme inungnut hundredinut jule-
mærkimik Carl Ewaldip oKalugtuångua atåtama åma
atuarsimavå. kingorna tåuna Amerikamiut mérKat
atuartut iliniutåine naKineKarsimavoK uvdlumilo A-
merikamiut mérartåinit atuartunit ilisimaneKarneruv-
dlune danskit mérartainingarnit". Carlheger Holbøllip
OKalugtuånguamik tåussuminga atuvfangmanga nuå-
naringåravko jutdlerpalungårmatdlo jutdlisungne nai-
mångitsorsinåungilara, tåssalo tåssunarpiaK Einar
Holbøll oKalugtualiaungmat oKalugtuaringitsorneK
saperpara.
ilånigoruna frimærkeKarujoK niorKutigineKartu-
nit avdlanit avdlauneruvdluinartumik.
angineruvoK. ilusimigut avdlauvoK Kalipautålo
avdlauvdlune. tupingnavigsumigdlo .issikoKarujoK.
„sunarssuarmitauvauna“, mærke tiørilik oKara-
tarpoK Kingunilo atorfiligpalåvigsumik eKitdlugo.
„isumakulungnaussartoruna", femørilik OKarpoK
isumaKardlune nangmineK mardloriåumik angineru-
sorissariaKardlune tåuna KiterKutinardlune akeKarmat
„to-ørmalikavsaguna“, treørilik kussasårane ilå-
ngupoK.
„sunauna, sunauna . . . aningaussanuko pissu-
ngitsut'1, enørilik akulerupoK. „iluaKutaussarpugut
amigartortunutdlo nåmarKutaussardluta“.
„ai-jå “, toørilik nivdlerpoK naKitigkat uniagka-
ne Katsutaussavigdlugit.
tyveørilik inugsiarnisårniavigsuinalerpoK, unga-
sigsorssualiartugssiaugamime taimåitumigdlo sut ta-
maisa europamiorpalårfigineruvdlugit.